Min nya tattoo


I torsdags gjorde jag min sjätte tattoo och är så nöjd! Gjorde den på exclusive tattoo i Karlstad. Den tog ca en timme att göra och kostade 4000 kr. Skuggorna runt om kommer att lägga sig och bli ljusare när den har läkt. Jag tycker inte det gjorde särskilt ont faktiskt. Självklart kändes det och det blev ömt efter ett tag och på vissa ställen kändes det mer. Men det var väldigt mycket lättare än vad jag trodde att det skulle vara. 

Jag skulle så gärna vilja uppdatera mer men saknar inspiration. Har ni några tips? :/

Svårt att äta...

Jag har inte uppdaterat på ett tag tyvärr. 
Jag har inte riktigt funnit orken eller motivationen till det faktiskt. Just nu vet jag inte riktigt hur jag mår. Jag sover dåligt och jag äter dåligt. Jag lyckades dock få en bra natt inatt som var, men maten funkar sämre tyvärr. Får inte i mig många tuggor förrän jag mår jätteilla. Jag vill ju äta, men det är svårt att få ned det bara och jag vet inte varför. 

Imorgon ska jag till kuratorn i alla fall och jag faktiskt längtar dit. Har så mycket tankar som jag behöver få ur mig just nu. Orkar nog inte skriva så mycket mer just nu, behövde bara ventilera mig och så ni får se att jag fortfarande lever. Hoppas allt är bra med er!

Ungas självmord kan halveras

 

I denna video berättar Maria om sin dotter som tog livet av sig för 10 år sen. Josefina blev mobbad och mobbning kan verkligen sätta stora sår och ärr i en annan människa. Det är viktigt att vi pratar om psykisk ohälsa och mobbning för om vi bara blundar för det är risken att självmord, särskilt bland unga bara ökar.

Friends har delat


Alltså jag är helt chockad över all respons jag har fått på mitt öppna brev till mina mobbare. Först hamnade jag på blogg.se:s framsida om mitt brev. Sen får jag mejl från Friends som vill dela mitt inlägg på sin facebooksida, vilket de så klart fick göra. I skrivande stund har 434 gillat på friends inlägg, 21 har kommenterat och 88 har delat. Jag har fått så otroligt fina kommentarer via friends så ni anar inte. Ni kan kolla friends inlägg på facebook häääär.

I skrivande stund har jag 115 kommentarer på min blogg där 114 av dem BARA är positiva. Jag vill tacka er alla så hemskt mycket för allt stöd jag har fått, ni är helt fantastiska! ♥

Kuratormöte #10

Nu har jag precis kommit hem från kuratorn.
Idag pratade vi om min skolgång, både högstadiet och gymnasiet. Vi kom in på ämnet för att jag berättade att jag har skrivit ett öppet brev till mina mobbare så vi pratade om hur det egentligen har varit och hur jag tog mig igenom skolan. Jag berättade att jag var borta i stort sett hela 8:an, men läste upp alla kurser på sommarlovet till 9:an och fick börja 9:an med alla andra. Jag sökte ju in till barn och fritidsprogrammet och omvårdnadsprogrammet och kom in på båda, fast att jag hade missat nästan hela 8:an på grund av mobbning. Men tack vare min kämparanda så kom jag in på det jag ville i alla fall.

Ärligt talat, min kurator fick mig verkligen att förstå hur stort detta är. Hur jag faktiskt har kämpat, vad mycket jag faktiskt har klarat. Jag kan knappt fatta det själv, att jag faktiskt lyckades plugga upp så många kurser på 10 veckor, att jag gjorde flera prov i veckan i 10 veckor för att få börja 9:an med de andra OCH JAG LYCKADES!!!

Min kurator berömde mig även idag för att det är så lätt att prata med mig. Idag är en bra dag så jag tänkte att jag inte skulle ha något att prata om idag så hon sa till mig: "Evah, det är så lätt att prata med dig och du som var orolig att vi inte skulle ha något att prata om, men se som vi har pratat idag." Och det var en ny erfarenhet, att man inte behöver prata problem med sin kurator utan man kan faktiskt prata positiva saker också.


Tappat tron på kärleken?




Utmaning - 7 positiva saker

Idag tänkte jag köra en utmaning och utmana ALLA bloggare att göra ett sådant här inlägg. :) Jag vill sprida mer positivitet inom bloggvärlden och jag vill att vi ska kämpa för att må så bra som möjligt. Så denna utmaning går ut på att du ska skriva 7 positiva saker som har hänt de senaste 2 dagarna. Inget är för litet eller för stort. Kanske du gick ut med en soppåse? Ta med det om du vill. :) Detta är för att vi ska peppa oss själva och se att det faktiskt händer bra saker varje dag som vi knappt tänker på. 

1. Jag har fått jättebra respons på mitt öppna brev till mina mobbare.
2. Jag lagade en jättegod gratäng igår med pasta och kyckling som gick hem hos hela familjen, särskilt hos min funktionshindrade syster Sofie. Hon har haft lite svårt att äta det senaste, men igår vräkte hon i sig min mat.
3. Det gick mycket bättre på pole dancen.
4. Jag hamnade på blogg.se:s framsida.
5. Jag fick sova en hel natt.
6. Jag blev nöjd när jag tog bort alla julsaker och gjorde om lite.
7. Jag har fått fler följare på instagram.

 
Maten jag lagade. :) Sjukt god!

Att vara nöjd, men inte nöja sig

Jag tror att man måste känna sig nöjd för att få ett välmående.
Nöjd med sig själv, med sitt liv och det som hör till. (Sen är ju inte allt perfekt och man är nöjd med exakt allt jämt, det är inte det det handlar om.) Men jag tror också det är viktigt att inte nöja sig. Förstår ni vad jag menar? - Man är nöjd, men man nöjer sig inte utan hela tiden kämpar för nya mål, för nya utmaningar och för att utvecklas. 

Om jag tar min pole dance som ett exempel. Idag har jag tränat och jag måste vara nöjd med det jag har klarat idag, att jag faktiskt har utvecklats sen förra veckan. Men jag kan inte bara nöja mig där, utan jag måste då sätta nya mål och utmaningar. Nöjer man sig så är risken att man inte utvecklas mer utan man bara är, men man får ju inte heller se ned på sig själv och det man gör utan man måste vara nöjd med sig själv och sina prestationer. 

Idag kom jag längre på mina trick på min pole dance och målet till nästa gång är att jag ska klara det bättre. Se varje babysteg för allt är viktigt i en utveckling! Sen finns det ju såklart en gräns, men detta gäller allt i livet tycker jag. Att hela tiden kämpa för att utvecklas som person, i arbetslivet, i kärlekslivet, träningen och så vidare.

P.S. Tusen tack för alla jättefina kommentarer på mitt öppna brev till mina mobbare. Jag kommer svara på alla kommentarer när det har lugnat ned sig lite så ni vet. Puss, ni är bäst! ♥

 

Ätstörning - ortorexi

 

Öppet brev till mina mobbare i 8:an

Kära mobbare,
kommer ni ihåg hur året 2005 var för mig när vi gick i 8:e klass? Kommer ni ihåg hur mobbningen startade?
Det var sommaren 2005 och vi hade precis slutat 7:an. Jag loggar in på min dator, in på lunarstorm och får se ett meddelande i gästboken från S. Där stod det om vad feg och ful jag var som inte vågade göra en riktig piercing, utan hade låtsaspiercing på en bild istället. Jag blev såklart ledsen och orolig, tog bort kommentaren och låtsades som ingenting. 

Det blev till slut värre och värre. Förstår ni hur det kändes för mig den dagen på gymnastiken när ni hade lagt bananskal och hällt bodylotion i mina skor för att de skulle bli förstörda? Jag kände mig kränkt, jag kände mig sårad, men jag tackade er för att ni hade gjort så fotsvetten försvann i mina skor och nu doftade gott istället. Kommer ni ihåg den dagen när jag och två tjejer till satt i trappan i den så kallade "skräck-korridoren"? Ni kom dit, ett tjejgäng med kanske 10 personer och började prata med mig. Ni blev allt mer otrevliga ju mer tiden gick och jag försökte hålla mig lugn. Till slut fick S ett nervsammanbrott och började ge sig på mig. Jag satt i trappan, du stod upp och du gav dig på mig. Du drog mig i håret, försökte slå mig och kallade mig hemska saker. Förstår du hur det kändes för mig? 

Lärarna grep in och stod på min sida. Jag fick träffa rektorn för att berätta vad som hade hänt. Förstår ni hur jag grät när min mamma hysteriskt ringde upp mig för att fråga om jag var okej? Förstår ni hur rädd jag var för att gå ifrån rektorrummet ut i korridoren ifall jag skulle träffa er igen?

Jag fick åka hem den dagen. Men ryktena började gå att S hade slagit ned mig så mycket att jag fick åka ambulans till sjukhuset, när jag i själva verket åkte en ford till mitt hem. När jag kom hem slog jag handen i garderobsdörren och skrek: "Varför just jag?! Vad har jag egentligen gjort dem?" samtidigt som mina tårar sprutade ur mina ögon. Pappa pratade med skolan i telefonen och berättade att vi hade bevis på allt som hade skrivits på internet. Förstår ni hur fruktansvärt ledsen jag var över att bli matad med hur ful och äcklig jag var hela tiden? När jag inte kunde öppna datorn förrän jag var nedlusad med meddelanden om hur äcklig jag var, när hela lunarstorm var nedlusat med sidor med namn i stil med "Evadenfula" och så vidare. 

Jag började skada mig själv allt mer, jag var ju ändå ingenting värd och det hade ni bevisat för mig. Ni tog ifrån mig den lilla självkänsla jag hade lyckats bygga upp. Många av er hade jag varit vän med i många år och ändå gick ni över till S och tog hennes sida. Förstår ni hur det kändes, att ens vänner som man litade på och älskade försvann över till andra sidan för att börja trycka ned en? Förstår du S hur det kändes för mig när du lyckades vända nästan hela skolan emot mig? Ni förstörde min tillit till andra människor, som än idag sviktar. 

Det var en helt vanlig dag, meddelanden strömmade in som vanligt på lunarstorm som något hände inom mig. Jag fick nog, så jag svarade faktiskt på sista meddelandet jag fick. Jag frågade er rakt ut: "Varför gör ni så här mot mig? Vad har jag egentligen gjort er?" 

Då kommer svaret: "ursäkta, men vi förstår inte frågan." och just i den stunden kände jag att jag var större än er. Jag bestämde mig för att aldrig låta er trycka ned mig så igen för det är ni inte värda. Ni gjorde mitt liv till ett helvete när vi gick i 8:an, ni gjorde så jag missade hela min skolgång i 8:an för att jag klarade inte av att möta er. Men det ska ni inte få lyckas med igen. Vissa av er skriver titt som tätt fortfarande och det var senast för drygt ett år sedan jag såg något med egna ögon, men vet ni vad? Idag skiter jag i er. Vi är snart 24 år och om ni fortfarande befinner er på samma nivå som när ni var 14 så är det ni som har problem, inte jag. Idag är jag starkare än så. 

En sak är säker, ni förstörde mig då, men ni kommer fan inte få göra det igen!


Du är din insida & utsida

När jag läste Milinas blogg så såg jag en väldigt intressant kommentar där som handlade om utseendet och vad ytlig man är och att man ska fråga sig själv vad utseende är i det långa loppet. Milina hann före mig att skriva ett inlägg om detta. ;) Men tänker faktiskt säga min åsikt angående detta här inne också. 

Mitt utseende är viktigt för mig, till en viss del. Varför? - Jo, för att det är en del av mig själv. Min personlighet är en del av mig, men det är även mitt utseende. Mina ben är en del av mig, mina ögon är en del av mig, mina bröst är en del av mig och så vidare. För mig är det viktigt att gilla hela mig och kunna bekfräfta hela mig. För mig handlar det om att kunna vara nöjd med min personlighet och känna: "fan vad jag är grym som person. Jag är duktig på detta och detta, jag är snäll och omtänksam" och så vidare, men det handlar också om att jag ska kunna vara nöjd med mitt utseende och känna att jag faktiskt är väldigt snygg. 

Jag tror att det är en viktig del för att finna ett välmående, att faktiskt kunna se sig själv i spegeln och känna sig snygg, attraktiv, sexig, vacker eller vad det nu än kan vara, samtidigt som man kan bekräfta sin personlighet. För mig känns i alla fall livet bättre om jag lyckas känna mig värdefull och snygg på samma gång. 

Så försök att tänka på att du är både vacker och värdefull exakt som du är och jobba för att du ska må så bra som möjligt på både insida och utsida!

 
Min syster Anna och jag. :)

Du duger exakt som du är!

I dagens samhälle så kan det vara lätt att känna att man inte duger som man är när man ser så många som ändrar sin kropp och sitt utseende med hjälp av skönhetsingrepp. Det är fillers, det är botox, det är silikon, det är lyft hit och dit och ibland kan man känna att det är det alla föredrar.

Men vet ni, så är det inte! Du duger exakt som du är. Med de brösten du har, med den magen du har, med dina lår och med dina läppar. Din snopp duger, dina fötter duger, dina ögon duger. Det är lätt att få komplex när man blir matad med hur man "ska" se ut. När det känns som att alla har silikon eller fillers i läpparna idag. Men varför se ut som alla andra? Du föddes som dig själv, som en underbar och fantastiskt fin människa så varför kasta bort det? 

Ja, det kanske är på modet att ändra sitt utseende med skönhetsingrepp just nu men du är unik och fin exakt som du är. Du behöver inte det där ingreppet för att vara fin och värdefull. Jag önskar att du kunde se själv vad fin du är. Försök tro på det och hitta den personen som älskar dig för den du är. 


Video - killars tjat & presentationer


Jag är faktiskt nöjd!

Klockan är 04.34 och jag har inte lyckats somna än. 
Jag känner mig lite orolig över vissa saker och klarar inte att slappna av, men det är inte det detta inlägg ska handla om. Jag tänkte faktiskt skriva ett positivt inlägg om mitt eget utseende. Och nej, inget jantelagsnack här nu, man har all rätt i världen att berömma sitt eget utseende och sig själv så det tänker jag göra!

Jag har verkligen börjat trivas mer och mer i mitt utseende. När jag har fixat mig och tagit på mig en snygg outfit så känner jag mig verkligen snygg. Jag började ju även med pole dance igen i måndags och även där kunde jag faktiskt känna mig riktigt snygg, särskilt när vi stretchade. Jag kunde se att jag faktiskt har väldigt fina ben och jag börjar faktiskt även bli nöjd med min rumpa, som jag aldrig har gillat tidigare.

Det har hänt flera gånger nu på bara några dagar att jag har fått kontakt med killar på stan, som spanat in mig och endera pratat med mig eller gett mig ett leende. Visst, detta har hänt innan men inte lika ofta som nu och det kanske faktiskt beror på att det faktiskt syns att jag trivs med mitt eget utseende, min stil och min sminkning som jag har idag. Det är så skönt att faktiskt kunna berömma sig själv och känna känslan: "fan vad jag är snygg!"


Video - vilka sidor jag använder


Må bra tips

 

Kuratormöte #9

Idag var det 9:e mötet med min kurator. 
Vi pratade en del om min barndom och relationen med familjen idag. Jag berättade att vi pratade ut i 5 timmar om allt möjligt och hon tyckte att det var ett väldigt bra iniativ av mig att dra upp detta för att alla ska få berätta vad de tänker och känner. Vi pratade också att det sexuella övergreppet jag var med om som barn av en kille som var 10 år äldre är en av de största grundorsakerna till min ångest och att jag har svårt att lita på människor. Det är skönt att äntligen ha förstått detl, att det faktiskt är en av de största orsakerna så jag faktiskt vet vad jag måste jobba med extra mycket.

Hon sa också att hon tycker det är väldigt lätt att prata med mig, att jag berättar bra, är medveten om saker och att det är väldigt spännande att lyssna på mig, så det gjorde mig väldigt glad faktiskt. Jag tycker det är väldigt lätt att prata med henne också faktiskt.

 
Får bli en oseriös bild till detta. :P

Sammanfattning vecka 2

Jag publicerar detta inlägg idag istället för igår (söndag) då det egentligen skulle ha kommit upp.

Denna veckan har varit ganska bra faktiskt. I måndags var jag till stan med min syster Anna en sväng och bokade tid för ny tattoo och handlade lite. Var även iväg till stan med mamma på onsdagen och vi hade en mor och dotterdag. Vi handlade lite kläder, åt ute och hade det riktigt trevligt faktiskt. Sen åkte vi runt och kollade lite runt om i Värmland. På torsdagen träffade jag min vän Elin och vi satt och fikade och pratade i timmar om allt möjligt. Vi behövde prata ut och prata av oss lite så det var skönt att träffa henne igen.

Veckan har innefattat lite ångest, såklart. Har haft svårt för att sova, känt ångest väldigt mycket på nätterna faktiskt. Så har nästan inte sovit alls denna veckan... Har känt mig trött på stället där jag bor, hela Värmland egentligen och velat packa och flytta, men ändå vill jag inte det. Har bara känt mig trött på att inget händer och att jag inte trivs med folket här... 


Tavlor och posters

Jag tycker att det är viktigt med tavlor, posters och så vidare i ett hem.
Det gör ett hem så mycket finare tycker jag, men det kan vara svårt att hitta rätt sorts tavlor. Jag har kollat runt lite och hittade då den här hemsidan där jag hittade några riktigt fina tavlor. De har bland annat canvastavlor, tavlor, posters och lite andra roliga saker. De har även roliga kuddfodral och de har bra priser också. Man kan även köpa ett presentkort och ge bort till någon, det är ju hur bra som helst. Jag skulle verkligen uppskatta ett presentkort hos dem då de har väldigt mycket fina saker. De har fraktfritt över 300 kr.

 
 

Sponsrat inlägg!


Mina auktioner på tradera


Må bra tips



Vad är en ätstörning? (repost)

Det finns olika typer av ätstörningar. Vissa hetsäter, medan andra svälter sig. 
Några kräks upp det de äter, medan andra tränar för hårt. Vissa kanske låter bli att äta och ändå tränar hårt. Det finns alltså inte bara en ätstörning åt ett håll, utan det finns många exempel på hur en ätstörning kan se ut. Inget av dessa sakerna är bra för kroppen, varken att överäta, svälta sig eller träna alldeles för mycket. För att vara så hälsosam som möjligt så gäller det att hitta en bra balans för kropp och själ, där man kombinerar bra matvanor, med rätt träning och sömn som passar ens kropp.

Hur kan en ätstörning visa sig?
* Man bantar och det tar upp mer av ens tid.
* Man skjuter upp måltider, äter helst ensam.
* Fixering vid mat och dryck.
* Tränar överdrivet mycket.
* Växlande humör.
* Skev kroppsuppfattning.
* Hungerkänslan ökar eller minskar kraftigt.
* Du lär dig ignorera hungerkänslan.
* Ångest eller nedstämdhet visar sig.
* Du äter när du har tråkigt eller för att trösta dig.
* Du får sömnproblem och orkar allt mindre.

Stämmer några eller många punkter in så kan det handla om en ätstörning och man bör därför söka hjälp så fort som möjligt för att få hjälp med sina problem. 

 

Sammanfattning vecka 1

Denna veckan har inte varit något vidare faktiskt. 
Det har varit mer ångest och jag har inte alls sovit bra på nätterna. Jag har vaknat i panik där jag har känt ett tryck över bröstet. Jag har fått ha flera lampor tända och haft många kuddar i sängen. Jag har haft väldigt jobbiga tankar.

Men fredagkväll hade jag ett viktigt samtal med mamma och mina syskon. Vi pratade igenom mycket som har hänt som har tyngt mig. Allt ifrån bråk hemma till mobbning till allt annat, så vi satt och pratade i 5 timmar till klockan var 2 på natten. Igår pratade jag även med pappa och det var skönt att rensa luften och verkligen öppna sig om hur jag känner och tänker. Så även om veckan har varit väldigt jobbig med tankar och ångest, så har den varit väldigt lärorik och bra på ett annat vis. Nu när vi har rensat luften kanske jag äntligen kan släppa många stenar som tyngt mig.


Stå upp för dig själv

Jag tror det är viktigt att stå upp för sig själv, att man står på sig i sina tankar, drömmar, känslor och åsikter. Vi har alla rätt till att känna och tänka och vad är egentligen rätt eller fel? Men att stå upp för sig själv tycker inte jag handlar om att "ge igen" eller vara otrevlig och elak mot andra. Att stå upp för sig själv enligt mig är att man sätter ned foten och visar att det inte är okej att bete sig hur som helst, att man inte finner sig i allt.

Jag har börjat mer och mer med detta själv. Jag sätter mer gränser och visar att man ska inte tro att man kan behandla mig som en dörrmatta och att jag ska finna mig i det. Jag säger ifrån, jag försöker göra mig av med sådana människor för de är inte värda min tid. Min energi och min tid förtjänar de som faktiskt behandlar mig bra och som visar att de är värda att lägga tid på. Du förtjänar inte min tid och min energi om du är elak och otrevlig mot mig. Du förtjänar inte mig om du inte kan behandla mig på ett bra sätt för jag är värd så mycket bättre än så.

Det kan vara jättesvårt att tänka så här, men jag hoppas att jag kan få er att ändra ert tankesätt lite. Du är värdefull och du förtjänar det allra bästa. Försök göra dig av med människor som inte ser det, för en dag kommer det finnas bra människor som ser det och det är de som förtjänar dig!

 

Överspagat


Nu är det 2015 och datumet står på 2 januari. Anledningen till att jag inte uppdaterat på några dagar är för att jag inte mår bra för tillfället. Vad det är vill jag inte gå in på, men jag mår inte bra helt enkelt och känner därför varken ork eller lust att blogga eller svara på kommentarer.

Jag har i alla fall börjat överstretcha min spagat som ni ser på bilden. Har lagt en kudde under ena benet till att börja med eftersom jag börjar sakta. Med tiden kommer jag att ta högre och högre saker så benet kommer upp högre och högre så jag ökar rörligheten i benet, men det gäller att starta lite försiktigt så det känns bra att genomföra det. 

Jag får se när jag återkommer. Jag hoppas att jag snart mår bättre igen och att ni mår bra!

Läs mer:
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...