Att genomgå en livskris

VARNING; DETTA INLÄGG KAN VARA TRIGGANDE DÅ DET INNEHÅLLER PRAT OM UTSEENDE OCH VIKT!

Vi har nog alla upplevt känslan av att känna sig värdelös...
Jag känner det ganska ofta faktiskt om jag ska vara ärlig och även om jag börjar få bukt med min ångest och verkligen är supernöjd med min terapeut så är jag på något vis mer ångestfylld nu. Jag genomgår liksom någon slags kris inombords där jag längtar efter att bli sambo med min pojkvän, bilda familj, jobba med det jag vill men ändå när jag tänker på detta och längtar efter detta så drabbas jag av någon slags panik.

Vart ska vi bo? Vad ska jag jobba med? Hur kommer det vara att flytta till en annan stad/ort? Hur kommer det vara att vara sambo? Vem ska pendla till jobb? Ska vi bo i hus eller lägenhet? Är jag bra nog? Duger jag? Det blir en enda röra av tankar och rädslor fast jag så gärna bara vill vara glad och börja planera saker.

Jag har också fått en kris gällande mitt utseende. Jag ogillar starkt mitt utseende för tillfället. För ett tag sen gick jag ned ganska mycket i vikt på grund av träning och blev egentligen alldeles för smal. Jag var inte nöjd då med min kropp för att jag tyckte att jag blev för smal. Nu när jag gått upp mår jag nästan ännu sämre och jag vet faktiskt inte riktigt hur jag ska göra... Jag ser bara fett överallt på mig själv. Det känns som att jag bara blivit en boll och jag klarar knappt att se mig själv i spegeln just nu.

Jag blir bara så arg för jag tycker inte det är fel att vara tjock. Jag tycker inte att tjock är lika med ful. Jag tycker inte att tjocka är mindre vackra, men när det kommer till mig själv så letar jag fel. Det är inte så att jag svälter mig själv, för jag älskar att äta, men jag känner mig inte fin längre. Jag har kommit ur mina träningsrutiner vilket jag försöker få tillbaka eftersom jag älskar den träningen jag gör, men utseende och vikt ger mig sådan ångest just nu.

Jag vet inte om det är så på grund av att jag genomgår en slags livkris. Kanske är det för att jag genomgår en terapi som jag aldrig gjort innan där vi verkligen går till botten med alla problem och då dras så mycket upp igen. Kanske är det för att jag håller på att förändra mig själv och mitt liv som jag mår som jag mår, för att sen kunna resa mig upp som en förbättrad version av mig själv... Oavsett vilken anledning det är till varför jag mår så här så är det väldigt jobbigt. Jag vet att det kommer bli bättre och att det bara är en dålig period både gällande ångesten kring framtiden och utseendet. Jag vet att saker löser sig, men det gäller att ångesten ska fatta det också... Jag vet ju också att vi alla genomgår kriser ibland och att det är fullt normalt, vilket gör det lite lättare faktiskt.

Vad gör ni när ni ogillar ert utseende?





Visa att du bryr dig när personen lever



Vi människor måste bli bättre på att visa varandra kärlek, omtanke och respekt.
Vi lever inte för evigt och därför måste vi ta vara på den tid vi har med varandra. Att känna sig älskad, sedd, respekterad och hörd är något bland det viktigaste för oss människor och detta är något alla borde få känna.

Att visa att man älskar eller saknar någon kan göra så otroligt mycket för den personen och det kan stoppa så mycket problem. Genom att bry oss om varandra så kan vi minska den psykiska ohälsan och rädda liv. Visste du att ensamma människor har lättare för att utveckla sjukdomar som exempelvis stroke och demens? Alltså kan kärlek från människor som vi älskar och bryr oss om göra oss friskare, både från psykiska och fysiska sjukdomar.

Håll inte kärleken inom dig för det tjänar ingen på. Visa din kärlek till dina vänner, till din partner, till din familj. Överraska ibland din partner med en middag, säg att personen är vacker, berätta att du älskar och saknar personen. Visa att du bryr dig, att du hör och ser personen.

Kärlek och omtanke räddar liv så våga bry dig och våga visa att du bryr dig!




Utmaning - en positiv lista

Idag kör vi en liten utmaning för att peppa oss själva. Jag vill att vi ska skriva en liten lista tillsammans. Jag vill också läsa era svar på denna lista, så ni får gärna endera skriva den i er egen blogg och tagga mig eller så kan ni skriva svaren i kommentarsfältet. Blir det bra? :) ♥

5 saker jag är bra på:
• Skriva.
• Städa och hålla ordning.
• Baka.
• Laga mat.
• Komma på överraskningar.

5 saker jag gillar med min personlighet:
• Att jag är en kämpe.
• Att jag alltid vill utvecklas och lära mig nya saker.
• Att jag är bra på att peppa andra.
• Att jag är väldigt omtänksam.
• Att jag ofta är glad och har nära till skratt.

5 saker jag är tacksam för:
• Att jag har världens finaste familj och pojkvän.
• Att jag har en fin lägenhet.
• Att jag har jobb.
• Att jag har min blogg.
• Att jag har bil och körkort.





Att vara öppen på sociala medier

Jag är en ganska osäker person, samtidigt är jag på något sätt väldigt säker i mig själv konstigt nog.
Jag är inte den som viker mig för vad andra tycker, jag är inte den som tar åt mig särskilt mycket av vad andra tycker. Jag är en person som vågar säga vad jag tycker och tänker vilket förmodligen märkts på sättet jag skriver på och att jag faktiskt debatterar om starka ämnen där man kan få mycket skit.

Jag tycker inte direkt att det är jobbigt att öppna mig om saker jag känner, tänker eller har upplevt för jag släpper in folk väldigt lätt på det sättet. Ni som följer min blogg vet ju att jag är väldigt öppen med min psykiska ohälsa. Det är väldigt få ämnen jag har svårt att öppna mig om inför andra, för jag är nog många gånger som en öppen bok.

Men samtidigt under den där starka, säkra personen döljer sig en osäker och skör person. Jag är orolig för att inte räcka till, för att inte vara bra eller duktig på något. Jag är orolig för att bli ensam, jag är orolig för att saker ska gå åt helvete. Jag är orolig egentligen för det mesta i livet och ibland blir det en liten krock för mig. Jag brukar ju använda mig av ordet stark-skör för det är ju det jag är

Jag vet är att jag är väldigt bra på att öppna mig. Jag vet att jag är en stark person som vill inspirera andra och det ger mig så mycket att faktiskt vara så öppen som jag är. Många skulle nog finna det jobbigt att vara så öppen som jag är, men jag ser inte något negativt i det faktiskt. Jag får så mycket fina ord från människor som känner igen sig och jag får även mycket råd tillbaka. Jag lär känna mig själv och förstår mig själv bättre genom att uttrycka mig i text så för mig tror jag att det bara är positivt att vara så öppen som jag är.

Hur är du, är du en väldigt öppen person? Vad ser du för fördelar och nackdelar med att vara öppen?





Lite pepp på alla hjärtans dag


Hej fina du som läser detta!
Jag ville bara önska dig en fin alla ♥ dag, oavsett om du är själv, firar med vänner, familj eller kanske en partner. Detta är ju egentligen bara en vanlig dag så du behöver inte känna ångest över om du är själv, även om det är lättare sagt än gjort att inte göra det. Men oavsett om du är själv så hoppas jag att du kan fira dagen med dig själv och göra dagen till det bästa möjliga. Se till att unna dig något riktigt speciellt för det är du värd.

Du är unik och bra exakt som du är. Du är tillräcklig och även om du kanske är själv just nu så finns det och kommer finnas människor som älskar dig för den du är, som ser dig som sitt allt. Det kan vara svårt att tro på, men du är och kommer vara så älskad. Ge inte upp, sluta aldrig hoppas. Sluta aldrig kämpa för det du vill och tror på.

Du är värdefull. Du är älskvärd. Du är fantastisk. Ta hand om dig och dina nära och kära! ♥




Varför du bör höja istället för att sänka

 
♥ Du mår faktiskt bättre av att höja och hjälpa andra, det sprider endorfiner i din kropp.

♥ När du höjer andra blir du oftast höjd tillbaka av dem. Man ger och man får.

♥ Du känner dig som en bättre människa när du faktiskt höjer andra istället för att sänka dem.

♥ Du gör någon annan glad och får den att känna sig värdefull.

♥ Det höjer ditt självförtroende och din självkänsla.

♥ Du känner dig behövd.

♥ Du gör världen till en finare plats.





Jag vet ju att saker löser sig

För lite över två år sen satt jag i mitt föräldrahem och oroade mig för att jag aldrig skulle kunna skaffa eget hem.
Jag var 24 år och hade fortfarande inget eget hem. Jag trodde inte att jag skulle få någon fin lägenhet och om jag skulle få en lägenhet så oroade jag mig för att inte kunna köpa möbler, utan sitta där i stort sett en tom lägenhet. Jag hade inte känt mig redo för att flytta hemifrån på grund av mitt mående och ekonomi. Men en dag kände jag mig helt plötsligt redo och jag ställde mig i bostadskö. Jag sökte på två lägenheter och fick komma på visning på en av dem. Direkt jag gick innanför dörren kände jag att här ska jag bo, det här är mitt ställe.

Mina föräldrar försökte få mig att inte hoppas för mycket, men jag kände på mig att jag skulle få den. Jag började köpa in möbler och saker man behövde för jag tänkte att man kan förvara det i förrådet och så vidare om jag inte skulle få lägenheten. Efter några dagar fick jag veta att lägenheten var min och jag fick flytta in. Idag sitter jag här i en lägenhet som jag är enormt glad över. Jag har möbler, jag sitter inte i en tom lägenhet och jag klarar faktiskt mig själv, trots mitt mående.

Jag vet ju att saker löser sig med tiden. Jag vet att när jag är redo för saker så kommer det bli bra, men ändå har jag en stor oro inför framtiden, exakt som jag hade för två år sen när jag oroade mig för att aldrig kunna ha egen lägenhet. Min hjärna ser i stort sett allt som kan gå fel, istället för allt som kan gå rätt och det är något jag försöker ändra på. Jag är så rädd för förändring, men när jag väl genomför förändringar så märker jag ju att jag klarar det, så jag vet inte varför jag oroar mig så mycket egentligen.

Affirmation till mig själv: Allt löser sig och blir bra när tiden är rätt!


Bild från i lördags när jag kollade på melodifestivalen




Jag var 12 år första gången jag fick en bild på en mans penis

När jag var liten var inte internet så stort som det är idag, men jag är ändå uppvuxen med att hänga på internet. Jag började hänga på banana island och lunarstorm när jag var ca 11 år. Det var två communitys som i stort sett var som facebook kan man säga. Jag var ganska nyfiken av mig och började chatta med lite killar på dessa sajter.

En dag får jag ett meddelande från en kille som undrade om jag ville suga av honom. Han var 20 år enligt uppgifterna som stod på hans sida, jag var 11. Jag var nyfiken på sex och svarade lite frågande tillbaka för jag visste ju inte vad suga innebar så han förklarade för mig och han erbjöd sig att även utföra oralsex på mig. Till slut tröttnade jag och blockerade honom istället för jag tyckte det blev obehagligt. Dock var han bara en av alla de vuxna män som kontaktade mig för att prata sex.

När jag hade fyllt 12 fick jag kontakt med en kille som sa sig vara 13 år. Vi fick väldigt bra kontakt och vi bytte nummer med varandra. Eftersom jag aldrig hade haft en kille innan blev han väldigt betydelsefull för mig och jag kände mig kär. Jag hade på den tiden kontantkort på min mobil och varje sms kostade pengar och när jag inte kunde fylla på med pengar gjorde han det åt mig för han ville så gärna ha kontakt med mig. Jag blev superglad och trodde att han menade väl.

En dag bad han om bilder på mig, men eftersom jag inte hade någon kamera i mobilen och inte visste hur man la över bilderna i datorn så fick jag skicka bilder med posten till honom. Det var helt vanliga bilder i mitt flickrum på mitt ansikte. Han lovade att skicka tillbaka bilder på sig, vilket han gjorde. Dock var det inte de bilder jag trodde det skulle vara för det han skickade hem till mig var bilder när han runkade och när han hade lagt sin sats på golvet. Jag blev så rädd när jag fick dessa bilder och berättade direkt för mamma. Hon förbjöd mig med en gång att ha kontakt med denna mannen igen. Bilderna han hade visat på sitt ansikte innan var fejkade och han var egentligen inte 13 år.


En bild på mig när jag var liten när jag lekte artist.



Jag är varken den första eller den sista som har råkat ut för det här. Det blir allt vanligare att små barn råkar ut för grooming, därför tänkte jag ge lite tips till föräldrar där ute.

1. Prata med era barn om internet.
- Fråga dem vad de gör, om någon skriver något elakt till dem. Be dem förklara vilka sidor de hänger på och vilka de pratar med. Du kan också skapa exempelvis en egen facebook och be om att få vara vän med barnet så du kan se lite vilka de skriver med, vilka de är vänner med osv.

2. Informera dem om riskerna.
- Berätta för dem att alla kanske inte är de de utger sig för att vara på internet. Berätta också risken med att skicka bilder och information om sig själv. Prata med dem om detta på ett lugnt och sansat sätt.

3. Visa dem att du alltid finns där och inte dömer.
- Var tydlig med att barnet alltid kan prata med dig om vad som helst, även när det är något de skäms för eller är oroliga över. Var också noga med att inte döma barnet om de kanske har skickat bilder eller information om sig själv. Det är inte barnets fel och om barnet känner att du kommer bli arg eller döma så finns risken att hen inte berättar.

4. Googla och anmäl.
- Det är viktigt att du är insatt i detta ämne så försök ta reda på så mycket som möjligt redan innan något har hänt så du har kunskaper. Internet är vår nya vardag och det kommer förbli en del av barns liv idag och det viktigaste av allt, anmäl till polisen om ditt barn blir utsatt för grooming. Det kan rädda både ditt eget barn och andras barn.




Min blogg betyder så mycket för mig

Hej på er! Hade ett litet uppehåll från bloggen igår vilket var ganska skönt faktiskt. Kände inte att jag hade något att skriva och senaste månaden har jag ju uppdaterat minst ett inlägg varje dag så kände att jag förtjänade en liten paus. Nu sitter jag och ser på hockey och kl 20 blir det mello, så taggad! Men innan det tänkte jag göra en lista på vad bloggen egentligen har gjort för mig, hur den påverkat mig.

 
♥ Den har fått mig att lära känna mig själv mer då jag får reflektera över saker när jag skriver till er.

♥ Jag har fått kontakt med jättefina människor genom min blogg som jag pratar ofta med!

♥ Jag har fått möjligheter till att bli intervjuad i radio och tidningar. Jag har även nått ut med mina texter i form av olika artiklar i tidningar.

♥ Jag får möjlighet att skriva av mig och får tips från er.

♥ Jag visar både er och mig själv att man inte är ensam om att må som man mår. Vi kämpar tillsammans! ♥

♥ Jag har fått mycket bättre självförtroende när det gäller mitt skrivande och har utvecklats väldigt mycket inom det.

♥ Jag får möjlighet till att göra det jag älskar att göra, nämligen att skriva, informera och hjälpa andra människor.





När man vill allt men ändå inget

Idag är det en ångestfylld dag för mig.
Det är som ett krig i min hjärna där det positiva slåss med det negativa. Jag sitter och studerar mitt hem och är så tacksam för allt jag har, men ändå är jag på något sätt så missnöjd.

Jag har gråtit hela dagen men egentligen är jag ju inte ledsen heller för det är ingenting som hänt som gjort mig ledsen men jag gråter ändå. Jag är missnöjd med mitt liv, samtidigt som jag är nöjd med mitt liv och jag vet knappt hur jag ska förklara det. Jag vill förändra saker i mitt liv, men jag är så rädd för att göra det. För där kommer mina katastroftankar in och dessa "tänk om det går åt helvete" tankarna kommer.

Men vad gör man egentligen när man både känner sig nöjd och missnöjd med sitt liv? När man vill förändra saker men rädslan tar över? När man vill så mycket men ändå ingenting? Jag vet inte om ni kan känna igen er i det jag skriver men jag hoppas det för det gör mig tokig att känna så här.

Jag är inte bra på att ta saker som de kommer, vilket jag verkligen tränar på. Men jag oroar mig så för framtiden för jag har svårt att leva i nuet. Jag vill ha kontroll på framtiden och veta att det jag drömmer om blir sant. Jag längtar som tusan till framtiden för jag vill förverkliga mina drömmar, men ändå skrämmer framtiden skiten ur mig för att jag inte vet hur den kommer att bli. Jag vill stanna tiden, samtidigt som jag vill dra fram tiden. Jag vill leva här och nu, samtidigt som jag bara vill leva i framtiden och dessa blandade känslor gör mig så förvirrad...

Vad är era tankar om detta? Hur löser ni sådana här tankar om ni har några? Dela gärna med er! ♥





Därför är det viktigt att prata om psykisk ohälsa

Varje år tar 1500 personer livet av sig och varje år genomför 100.000 personer självmordsförsök i Sverige enligt Mind. I åldern 15-29 har självmorden ökat de senaste decennierna, dock är det vanligast med självmord i ålder 50-54. Ca 70% av alla självmord begås av män.

Det är många människor som lider i det tysta, som inte vågar prata om sina problem för att detta fortfarande är ett tabubelagt ämne, trots att vi är så många som mår psykiskt dåligt. Det finns fortfarande en del fördomar om psykisk ohälsa och ingen vill förmodligen ses som svag så därför håller många tyst om det.

Genom att prata om psykisk ohälsa kan vi rädda liv. Vi kan förebygga psykisk ohälsa och självmord om vi ser tecknen i tid och sätter in rätt hjälp i rätt tid. Genom att prata om psykisk ohälsa i skolorna, på jobben, på träningen, på internet och med våra nära och kära kan vi både öka förståelsen och minska skammen.

Det är vanligare än vad vi tror med psykisk ohälsa och det kan drabba vem som helst, när som helst. Därför är det viktigt att det finns ett skyddsnät i vårt samhälle som har rätt kunskap och resurser för att kunna hjälpa människor i tid. Det finns ingen skam i psykisk ohälsa men ändå håller många tyst om sin smärta och när de väl vågar öppna sig finns risken att de blir avvisade av samhället och vården för att det inte finns rätt kunskap och resurser. Det måste det bli ändring på!

Att diskutera och informera om psykisk hälsa och ohälsa räddar liv. Kom ihåg, du har psykisk ohälsa men du är inte din psykiska ohälsa!

 
 Bildkälla




Hur det går med min terapi

Igår var jag hos min KBT-terapeut igen. Jag har gått hos henne sen oktober nu och jag är verkligen så nöjd med henne! Vi har kommit riktigt långt med mina uppgifter och vi har nu börjat med olika livsregler jag har satt upp under åren i tron om att skydda mig själv, men som egentligen skadar mig själv. En av dessa regler diskuterade vi igår och det är att jag tror att jag hela tiden tror att jag måste bevisa att jag duger. Så nu ska jag börja träna på att ändra dessa regler i mitt liv och börja tro på mig själv.

Jag fick också bekräftat att jag inte lider av någon bipolär sjukdom eller dylikt. Jag har ibland misstänkt att jag varit bipolär med tanke på mina humörsvängningar, men hon berättade att det har med min generella ångest att göra. Ibland är jag ju bara glad och lycklig utan att tänka så mycket utan bara är och att jag sedan dippar beror alltså på att min oro kommer tillbaka igen. Så det var skönt att höra!

Jag är verkligen så glad över att jag börjat i KBT och jag tycker det hjälper mig jättemycket. Jag börjar förstå mer och mer och hittar mer verktyg för att hantera min ångest när den kommer. Jag är faktiskt säker på att jag kommer ta mig ur detta med hennes hjälp!





Tankar för att få en bättre självkänsla





Jag har gjort ett litet videoklipp som förhoppningsvis kan hjälpa er lite med er självkänsla. Säg dessa meningar högt för dig själv och upprepa dem ofta. Jag hoppas att ni uppskattar denna videon och vill ni ha fler så får ni gärna tumma upp eller kommentera. ♥




Lista - detta är jag glad över

♥ Att resan till Göteborg i lördags blev så bra.

♥ Att jag fick träffa alla fina vänner i lördags. Blir så glad varje gång jag träffar dem!

♥ Att jag för ett tag sen fick en ros av min pojkvän Dennis. Varje gång jag ser den ler jag.

♥ Att min blogg går framåt och jag har så otroligt fina läsare.

♥ Att jag vågade säga till en man i hejarklacken på hockeyn i lördags som betedde sig illa.

Att tänka på vad man är glad över och uppskattar i sitt liv kan göra en så mycket gladare och positivare. Jag tycker därför det är så viktigt att göra sådana här listor ibland. Vad är du glad över just nu?





En lördag i Göteborg

Hoppas ni har haft en bra helg!
Min har varit jättebra. Det började med att Dennis kom till mig i fredags och då blev vi bjudna på restaurang av mina föräldrar. Så jag, Dennis, mamma och pappa åkte ned och åt lite. Sen blev det bara mys hemma hos mig efter det. 

På lördagen bar det iväg till Göteborg för att se Frölunda möta Färjestad. Både jag, Dennis, hans pappa och min pappa håller på Frölunda så vi åkte iväg vi 4 för att se matchen. Var så kul att komma dit och möta alla vänner där nere och det blev en mysig tripp tillsammans. Jag mår så bra i Göteborg och har så många fina vänner där och jag blir alltid lika glad av att komma dit. Dock var matchen inte lika bra. Frölunda spelade bra ibland och ledde första minutrarna av matchen. Sen tog Färjestad ikappt och helt plötsligt ledde de med 4-1. Frölunda tog dock ikapp och det blev till slut förläning, vilket Färjestad lyckades ta. Men det är faktiskt bra gjort av Frölunda att ta ikapp så det blir förlängning, så oavsett om det bara blev en poäng för oss så mådde jag ändå bra efteråt och förlusten blev inte lika tung.

Nu ska jag snart se mello från igår och sen kolla lite youtube. Sen är det dags för massor av bloggjobb och ta ikapp det jag missade igår. :)

 



Dennis, jag och pappa. Dennis pappa tog bilden :)




Guidade meditationer

 










4 råd till dig som får elaka kommentarer

Vi har nog alla varit med om att få elaka eller negativa kommentarer ibland från olika människor. Det kan handla om människor i skolan, på jobbet, på träningen eller främmande människor på internet. Därför tänkte jag idag dela med mig av tips om hur du kan hantera negativa kommentarer och inte låta dem knäcka dig.

♦ Personen är förmodligen avundsjuk eller inte mår så bra.
- En person som mår bra i sig själv behöver inte kränka andra. En person som är nöjd vill inte få andra att må dåligt. Kanske är personen avundsjuk på något hos dig, men försök att tänka på att personen inte mår bra för det är inte ett normalt beteende att trycka ned andra. Det handlar inte om dig, det handlar om den som skriver kommentaren.

♦ Oavsett vad personen tycker så spelar inte det någon roll.
- En person kanske tycker du är ful, men vad gör det? Det innebär inte att den personen har rätt. Det är inte en sanning, det är bara en åsikt. Det finns så många andra som tycker du är hur vacker och bra som helst så fokusera på dem.

♦ Fokusera på det positiva.
- Denna punkten går lite hand i hand med förra punkten. Fokusera på de människorna som gillar dig och framför allt fokusera på det du gillar hos dig själv. Energitjuvar har man ingen användning för i sitt liv, men vissa blir man inte av med och då får man försöka lägga fokus på något bra istället.

♦ Du är inte ensam.
- Det finns så många människor som får elaka kommentarer och särskilt vanligt är det på internet. Det är inget fel med just dig som gör att du får elaka kommentarer. Till och med den personen du beundrar mest har ibland fått elaka kommentarer.

 
Bildkälla




Att hitta rätt terapi

Att hitta rätt terapiform och rätt terapeut är verkligen inte lätt och det är många som ger upp efter några möten för att de tycker att det inte fungerar. De tror inte på sådan terapi med hjälp av terapeuter. Jag tänkte därför berätta min historia för att kanske kunna hjälpa någon att ge terapi ett försök.

• När jag var ca 13 år började jag på barn och ungdomspsykiatrin (BUP). Det hela gick ut på att jag, mamma och pappa en gång i veckan gick på möten tillsammans med en läkare och en sköterska. Jag tyckte inte det hjälpte mig så mycket personligen, men det stärkte oss som familj att gå i denna terapi. 

• När jag fyllt 19 blev jag överflyttad till psykiatrin för vuxna. Där fick jag börja hos en sjukgymnast för att lära mig att slappna av. Jag trivdes med avslappningsövningarna men hade även behövt jobba med samtalsterapi under tiden så jag slutade efter några gånger bara.

• Jag var utan terapi från 2010-2014. När jag började må sämre 2014 ringde jag vårdcentralen och berättade för dem att jag led av ångest och behövde hjälp. De tog det på allvar och någon månad senare fick jag börja hos en kurator på vårdcentralen. Eftersom det är primärvården fick jag bara 13 träffar med henne. Hon hjälpte mig så jag fick skickas vidare till psykiatrin igen.

 
• Hösten 2014 började jag därför hos en kurator på psykiatrin istället. Vi pratade om allt möjligt och det gav mig mycket att få prata av mig, men jag var ändå inte nöjd. Jag behövde mer hjälp än så. Så efter att ha gått hos henne i två år fick jag möjlighet att börja i en gruppterapi där vi började med KBT. Gruppen varade dock bara i några veckor. Jag älskade denna gruppen och det var skönt att träffa andra som har samma problem. Vi blev väldigt tighta och jag önskar nästan att vi kunde starta en grupp till.

• När gruppterapin var slut fick jag börja hos en ny KBT-terapeut, det var en av de som ledde gruppterapin men när jag väl kom till henne var jag inte alls nöjd med hennes sätt att jobba. Hennes lösning på min dåliga självkänsla och min ångest var att jag bara skulle börja leva som att jag var självsäker och det märktes att hon inte ville hjälpa mig. Jag kände mig väldigt kränkt av henne och slutade där efter någon månad.

• Från maj-oktober 2017 var jag utan terapi och visste inte vad jag skulle göra längre, men så fick jag tid hos en ny KBT-terapeut som jag efter första mötet kände mig jättenöjd med. Jag gick därifrån med ett leende och jag kände att hon var rätt för mig. Idag jobbar vi med vad som har format mig för att jag ska förstå varför jag mår som jag mår och vad man kan göra åt det. Hennes hjälp är ett enormt stöd för mig och jag har förstått så mycket sen jag började hos henne. Hon förstår mig till fullo och jag har generellt mindre ångest sen jag började hos henne för att jag vet lite mer hur jag ska hantera den idag då jag hela tiden kan använda mig av de verktyg hon ger mig. Hon är verkligen superbra och om jag inte hade haft hennes hjälp så hade jag inte orkat.

Att hitta rätt terapeut är svårt, men när man väl hittar någon man trivs med som förstår en så kan det hjälpa en så otroligt mycket. Jag är verkligen för terapi för allt kanske man inte klarar själv och det behöver man ju inte heller.

Bildkälla




Råd till dig som lider av psykisk ohälsa

1. Sök hjälp.
- När man mår dåligt är det viktigt att man får reda på varför man mår som man mår och vad man kan göra åt det. Detta gör man oftast lättast med hjälp av någon professionell. Du kan vända dig till exempelvis vårdcentralen, ungdomsmottagningen, skolsköterskan eller vända dig direkt till psykiatrin beroende på hur gammal du är. Det finns olika typer av hjälp, några exempel är samtalsterapi, kognitiv beteendeterapi (KBT) och dialektisk beteendeterapi (DBT).

2. Läs på.
- Googla, läs böcker, lyssna på poddar som handlar om just psykisk ohälsa. Försök lära dig allt du kan om detta och se vilka tips som har fungerat för andra. Det är så viktigt att vara insatt i sin ohälsa, oavsett om det gäller det psykiska eller det fysiska, för när du förstår vad det innebär är det också lättare att göra något åt det.

3. Acceptera det.
- Just nu är den psykiska ohälsan en del av dig och det är viktigt att acceptera det och låta det vara det. Det innebär dock inte att du inte ska kämpa för att bli fri från din ohälsa, men att acceptera att ens ohälsa finns där är ett steg i rätt riktning. Kom dock ihåg; du har ohälsa, men du är inte din ohälsa!

4. Skäms inte.
- Våga berätta för din omgivning, din chef, din lärare eller vad det än kan vara att du mår dåligt. Det är inget att skämmas över. När dina nära och kära vet om hur du mår så är det lättare för dem att hjälpa dig och då kan de förstå lite bättre varför saker och ting är som de är. Det är viktigt både för dem och för dig att du vågar öppna dig för du kan även behöva ha någon att ventilera dina tankar och känslor med utöver din terapi.

5. Ge inte upp!
- Ibland kan det kännas som att man inte tar sig framåt och ibland kan man behöva byta terapeut eller terapiform. Slå inte bort terapi för att det kanske inte fungerade med en gång för att hitta rätt terapeut kan vara svårt. Men hittar du rätt terapeut så kan jag nästan garantera att du kommer trivas med din terapi och tycka att det hjälper dig. Livet blir bättre så sluta inte kämpa för ett välmående!





Bloggdesign

 




Kalla fakta - Fallet Sannah

Igår kollade jag på Kalla fakta - Fallet Sannah.
Sannah var 15 år när hon anmälde en våldtäkt, men det slutade med att hon själv blev dömd för att ha hittat på allt och fick betala skadestånd till gärningsmannen, trots att det fanns tydliga bevis på att Sannah talade sanning. Hon hade allvarliga skador i underlivet och stora blåmärken på benen. Enligt polisen skulle hon ha orsakat skadorna själv.

Hon hade heller inte rätt till någon juridisk person, vilket gärningsmannen hade. Hon satt alltså där helt ensam utan någon juridisk person och blev ifrågasatt av både polis och andra vuxna människor. När Kalla fakta försöker få tag i dessa åklagare, advokater och poliser avböjer de flesta att ställa upp på en intervju, trots att det finns bevis på att de hanterat fallet fel.

Det här är bara ett av tusentals våldtäktsfall som läggs ned. Detta sker ständigt, ändå undrar människor varför tjejer och kvinnor inte anmäler. Men hur ska man våga anmäla när man vet att det ändå kommer drabba en själv i slutändan? Sannah hängdes ut med namn och bild på internet som tjejen som ljög om våldtäkt och efter det fick hon både våldtäktshot och mordhot.

Sverige som ska vara ett sådant jämställt land som folk säger. Sverige som ska vara ett sådant tryggt land som folk säger, där kvinnor har samma rättigheter som män, hur kommer det sig då att det får gå till så här när det gäller sexualbrott mot kvinnor? När det finns så många tydliga bevis, men de struntar i att kolla upp alla alibi och de tekniska bevisen. Enligt många behövs inte feminism i Sverige, för att Sverige är jämställt redan, men om vi nu är så jämställda så skulle det inte gå till så här i så många fall. 2016 anmäldes över 20.000 sexuella övergrepp. Bara 11% av dem togs till rättegång berättar Stefan Löfven i en partiledardebatt. Är det så här vi ska ha det år 2018? Ska det här verkligen få fortsätta?

Kolla på programmet och våga ta debatten om det här, för det här är inte okej! Kvinnor ska inte behöva oroa sig för att inte bli tagna på allvar när de väl vågar göra en anmälan. Det är samhällets förbannade plikt att hjälpa de som utsätts för brott!

Direktlänk till kalla fakta

 
Bildkälla




Sluta aldrig kämpa

Vi går alla igenom motgångar av olika slag. Vi alla slåss ibland med negativa tankar om oss själva, men det är så viktigt att ändå fortsätta att kämpa, trots att allt ibland kan kännas skit. Du är den viktigaste personen i ditt liv, du är stjärnan i ditt liv och det är så viktigt att du trivs med ditt liv.

Det kommer komma motgångar ibland, det kommer finnas människor som inte gillar dig eller det du gör, men vet du vad? - Det gör ingenting. Livet behöver inte vara perfekt för att vara underbart. Alla människor behöver inte gilla dig, för det viktiga är att du gillar dig själv. Tro på det du gör, tro på dig själv.

Jag vet att detta kan vara jättesvårt, men jag övar varje dag och det går framåt hela tiden. Det är inte bara att knäppa med fingrarna utan det tar tid, så låt det få göra det. Du är så värdefull och bra som du är. Du kan så mycket mer än vad du tror. Sluta aldrig att hoppas och sluta aldrig att kämpa för när du gör det så blir det svårare att vinna. Vi är ett team här inne och vi kämpar tillsammans, okej? ♥





En mycket bra helg

Alltså jag har haft en så otroligt bra helg!
I fredags när Dennis kom till mig så smög han sig in och jag märkte inte ens att han kom och när jag tittar upp så står han där med en röd ros till mig. ♥ Jag blev så otroligt glad över det, för sådant kan verkligen göra en lycklig! Sen köpte vi pizza och tittade på talang och bara hade det mysigt. 

Igår satt vi länge och grejade med min blogg. Jag håller på att göra en ny design så vi sitter och kollar lite på olika koder och så vidare då jag egentligen inte är så insatt i detta. Sen efter många om och men så fixade jag mig och sen åkte vi till Karlstad och åt på Street friends. Maten var god men var inget som jag kommer besöka igen tror jag. Sen blev det en lyxshake på Max! 

Denna helgen har jag allmänt mått bättre, inte haft mycket ångest och bara känt mig så lycklig och tacksam för att jag har en sådan fin familj, fin pojkvän och ett fint hem. Jag har sådana bra människor i mitt liv som älskar mig för den jag är och det är jag så tacksam för. ♥
 
 




Att vara Body postive

Jag följer en del konton på instagram om body positive.
Även fast jag själv är ganska smal så är det en lättnad för mig att se andra kroppar än de där supersmala, modelliknande kropparna. Jag kan ibland få otrolig ångest av att bara se de där "perfekta" instagramkropparna och följer därför andra konton för att lära mig att älska mig själv på riktigt.

Body postive handlar inte om att uppmana människor till att vara överviktiga eller tjocka. Det handlar inte om att uppmana folk till att äta utan gränser eller sluta röra på sig. Body postive handlar om rätten att få älska sig själv som man är. Rätten att bli älskad som man är. Rätten att synas, att höras och ta plats. Det handlar om rätten att kunna ha sex med lampan tänd. Rätten att kunna lägga upp en bild från stranden oavsett om du väger 40 kg eller 115 kg.

Det handlar om rätten att få njuta av livet och må bra i sig själv oavsett hur man ser ut. Rätten att få känna sig värdefull och bra som person oavsett hur ens kroppsform är. Rätten att få vara sig själv och den man vill utan att andra ska lägga sig i. Det handlar helt enkelt om att ha en positiv inställning till sin kropp. Värdet sitter inte i ens kilon, det sitter i ens person. Att vara en bra och snäll medmänniska är så mycket viktigare än vad som står på vågen. Att vara body postive är att respektera sig själv och älska sig själv, oavsett hur man ser ut. Den psykiska hälsan är minst lika viktig som den fysiska och därför är det så viktigt att vi tar hand om vår själ och börjar älska oss själva så som vi är.

 
Bildkälla




Att mista en vän

Som jag nämnt tidigare så brinner jag verkligen för dessa ämnen jag skriver om.
Jag har varit med om väldigt mycket jobbiga saker själv och kan därför sätta mig in i andras måenden på ett annat sätt än vad många andra kanske kan.

Jag skriver ju mycket om feminism och kvinnorättsfrågor och har gjort det ganska länge faktiskt, men i somras hände en grej som fick mig att vilja bry mig ännu mer. Att kämpa ännu mer för att göra skillnad. En av mina barndomsvänner, en tjej som var som min syster blev i juni mördad i sitt hem av en kille hon hade träffat några timmar innan. Hon hade blivit utsatt för upprepat trubbigt våld och avled av förblödning och plågsamma smärtor. Igår torsdag fick han sin dom. Han dömdes för mord, rån och rånförsök i 11 år och 6 månader, dock ska han överklaga straffet.

Jag tycker egentligen att straffet är för lite, men det är ju ändå bättre än inget straff alls...
Jag minns fortfarande känslan när jag fick ett meddelande där en vän frågade om det var vår kompis som hade dött. Jag gick direkt in på hennes facebook och kollade och hennes moster bekräftade att det var hon. Jag bara skrek nej och satte mig ned förtvivlat på golvet... Inte kunde väl min kära, underbara vän vara död...

Misstänkt mord stod det... Hela natten bestod av gråt och att ta in att jag aldrig mer skulle få prata med henne eller höra henne skratta var fruktansvärt. Dagen efter åkte jag och min pojkvän till hennes hem, alltså brottsplatsen och la blommor och tände ljus utanför hennes dörr. Det har varit en lång väntan och en fruktansvärt jobbig period. Att följa minsta lilla notis om vad som händer och hela tiden bli påmind om hur hon led...

Men nu är det förhoppningsvis över och jag hoppas att du har det bra där du är fina Anna! Jag kommer alltid sakna dig och du är så älskad och saknad. Hoppas du har det bra och är med dina katter. Jag älskar dig vännen och är så stolt över vilken kämpe du var! ♥





Läs mer:
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...