Bilder


En jobbig dag idag så kommer nog bara sova :(

Svar på kommentar x 2





SVAR: Naw tack så mycket :) Härligt att höra att jag kan hjälpa till!
Jag tycker du ska vara ärlig mot din vän. Berätta för henne att du tar illa vid dig och att det sårar dig när hon gör så. Då ska hon förstå, och gör hon inte det så är hon ingen äkta vän. En äkta vän vill inte såra sin vän, så förstår hon inte utan fortsätter, så tycker jag du ska "göra slut" med henne. Ta hand om dig! 



SVAR: Den filmen har jag också sett. Jättejobbig och sorglig film.
Jag tror inte det är någon skillnad alls. Jag har själv blivit våldtagen, ett flertal gånger, alla gångerna av svenska killar. En man som vill våldta och ens har de tankarna är sjuk. Då kvittar det vilket land man kommer ifrån. Våldtäkt är något som en frisk man inte gör, och den gör lika ont och mannen använder lika mycket våld för att få sin vilja igenom. Annars vore det ju lätt att smita undan från en våldtäkt, så de gör helt enkelt vad som krävs, tyvärr. Så mitt svar är alltså att ursprung kvittar, en sjuk man är lika sjuk här som i Norge, Island, Irak eller USA.

Gymnasietiden, Del två

Han ville alltså inte veta anledningen, för han hade bestämt sig, jag var bara en dålig skolkare.

Jag fortsatte i alla fall i den skolan. Men problemen fortsatte och jag ville inte gå till skolan alls egentligen, men jag försökte gå dit. Jag hade en väldigt bra klass i alla fall även där, som ofta fanns där och jag hade verkligen världens bästa vänner. Är så glad att de fanns där hela skoltiden. Men i tredje ring blev det lite värre. Jag och en av mina kompisar skulle starta projektarbete med två andra tjejer som var våra dåvarande vänner. Vi var ett gäng. Men något hände, och vad vet jag inte. Projektarbetet funkade inte alls för när jag sa att jag kunde ringa runt till olika ställen så svarade ena tjejen: "Det är bättre du jobbar ensam. Det här ska vi göra som grupp". Jag tänkte ju mest eftersom att vi bodde en bit ifrån varandra så kunde jag göra en sak, hon en sak, den ena det osv. Nästa dag hade hon som sa att vi skulle göra det som grupp ringt själv till det stället jag pratade om, och till slut blev jag och min kompis som utkastade ur gruppen. Så då kände man sig mer utanför och jag visste inte alls vad jag skulle göra.

När jag ville fråga min rektor en sak om projektarbetet, så hade han inte tid. Han skulle iväg och handla kalsonger på dressman. Så en dag när jag satt i biblioteket och jobbade på mitt projektarbete så sa jag till en klasskompis att allt hade blivit så fel. Att min lärare drog ut på tiden så jag fick sitta i skolan och jobba när alla andra hade halv studiedag. Då kommer bibliotekarien och säger: "Så går det när man väntar till sista dagen." Jag berättade vad som hänt i gruppen och att jag blev utkastad och därav blev mitt projektbarbete försenat. Då svarade hon: "Ja du var väl lat och inte gjorde ett skit!"

De slutade också skicka in mina papper till CSN, så de tog studiemedlet från mig hela våren 2010. Vi blev också återbetaldsskyldiga för det jag hade fått. Pappa ringde till CSN och de sa att jag inte längre går i skola, fast det gjorde jag, bara inte lika mycket som alla andra. CSN hade också läkarintyg, men de kunde inget göra förrän skolan skickade in papper. Så jag fick aldrig tillbaka mitt studiebidrag, som jag egentligen skulle ha.

Jag skulle få göra alla mina datauppgifter som jag hade kvar, så syon hade pratat med dataläraren, och han lovade att han skulle ge mig alla uppgifter, men det gjorde han inte. Jag försökte få kontakt med honom gång på gång, men han ignorerade mig. Det gick inte att få kontakt med honom, så på ett möte kom han in och gav mig uppgifterna, men när jag lämnade in dem så rättade han dem inte, och jag fick inget betyg fast jag hade gjort allt färdigt. Därför gör jag den kursen på komvux nu, tyvärr. 

Efter det slutade jag gå till skolan helt. Jag hade tänkt att inte ens gå på min student, men det gjorde jag till slut ändå. Den var lyckad i alla fall. Jag missade ju ett nationellt prov i Svenskan också, den enda grejen jag har kvar och nu när jag går på komvux vill inte min gymnasieskola skicka in pappren, så jag måste göra om hela svenskakursen för att komvux måste ha papper på vad jag har gjort och inte gjort.... Jag hatar verkligen den där fucking jävla skolan! De har förstört så jävla mycket för mig och det var den värsta jag har gått på! De gör allt för att förstöra för mig, bara för att vara jävliga helt enkelt!

Bilder från igår


Bättra på självförtroende/självkänsla


Aw så jättefint mejl <3

 
SVAR: Hej!
Åh tack så jättemycket för berömmet! Det värmer att höra, och veta att jag kan hjälpa andra.
Men det är verkligen hemskt att läsa ditt mejl. Jag förstår inte hur din skolsyter tänkte. Du var ju underviktig enligt BMI när du vägde 48-52 kg. Jag blir så ledsen av att läsa sådant här. Att människor kan sjunka så lågt. 
Du ska veta att du har så mycket bättre beteenden än de som behandlar dig såhär.
Jag tycker bilden du skickade var jättefin :) Du har jättefina ben!
Stå på dig tjejen, och kom alltid ihåg ditt eget värde :)
 
Kramar <3

Gymnasietiden, Del ett

Som ni vet så var jag ju mobbad i högstadiet. Det gjorde så jag tappade en del av mina studier, även om jag klarade det såpas bra att jag kunde börja 9:an med mina klasskamrater. Det gjorde också så att jag tappade mycket av min sociala bit i skolor och jag klarade knappt av det. Så när jag började gymnasiet så trodde jag att allt skulle bli bättre. Men icke då...

Jag hade läkarintyg pga min giftstruma, depression och ätstörning, och där stod det också att jag kanske inte kan vara i skolan fullt ut. Men detta accepterade inte min gymnasieskola. De tyckte att jag var den värsta skolkaren de någonsin haft, och de hade aldrig haft någon med den frånvaron jag hade. De ville att jag skulle sluta där, och börja distans i Kalmar istället. Men det gjorde jag inte. De ville inte ge mig uppgifter, och när jag väl fick dem så rättade de det aldrig. Jag kunde inte prata med någon på min skola. Varken rektor, skolsyster, syo, lärare. Alla var emot mig, och jag vet inte varför.

Jag låg efter i en del uppgifter, så på första mötet vi hade (såklart 3 veckor innan skolavslutningen) så ville de att jag skulle gå om ettan. Det ville inte jag. Så jag fick i alla fall ett papper med alla uppgifter jag hade att göra. Och jag gjorde ALLA under sommaren, så när jag kom tillbaka på hösten var de ändå inte nöjda. Det dög inte att jag hade jobbat ikapp.... De pratade också om att jag hade en sådan frånvaro sen lång tid tillbaka. Och när pappa och mamma ville berätta bakgrunden till varför det var så, så sa rektorn: "Vi ska inte prata om det som varit". Nehe, men nyss skulle vi ju prata om min frånvaro?! Han ville alltså inte veta anledningen, för han hade bestämt sig, jag var bara en dålig skolkare.


Dagens fråga


Ni kan svara anonymt! Jag är bara nyfiken eftersom jag engagerar mig mycket i funktionshinder.








 

Att kunna förändra världen

Det är det jag vill göra. Det är det jag vill uppnå. Jag vill kunna förändra världen.
Jag vill kunna få folk att sluta se saker på vissa sätt. Att istället kunna ta till sig förändringar.

Jag har en dröm, en dröm om att få fred på jorden, all mobbning ska sluta. Alla elakheter ska försvinna. Och visst, jag kan inte göra världen perfekt. Där alla är snälla hela tiden mot varandra. Men jag kan förändra några människors syner på saker och ting. Jag vill kunna få samhället att förstå att vi är bra som vi är, att vi är vackra som vi är och att vi alla är unika och lika mycket värda. Vi behöver inte hålla på att kriga, mobbas och förstöra världen för att få uppmärksamhet och må bra. Faktum är att det bara får en att må sämre. 

Jag vill kunna visa kvinnas sexualitet som något bra. Inte som att hon är ett objekt, men en människa som också har känslor och lustar.  En människa som behöver alla saker som en man också behöver. Jag vill stoppa allt kvinnohat. Jag vill stoppa att flickor ska omskäras och få sina undeliv förstörda. Jag vill att kvinnan ska vara lika mycket värd som mannen, i alla länder. Jag vill att vi ska vara enade, att vi ska vara sams och inte hålla på med all skit. 

Jag vill kunna få unga människor att förstå att de inte behöver svälta sig själva för att vara fina. Att lite hull på kroppen inte skadar. Att vi alla ska få vara oss själva, för det är så det ska vara. För vi är unika, vi är speciella på vårat eget lilla vis. Jag vill också att människor ska sluta förstöra sina kroppar med tobak, alkohol, snus och knark. För varför förstöra den fina kropp vi har? Varför förkorta livet med att röka, dricka, snusa och knarka? Man lever bara en gång, - men man ska inte leva ihjäl sig.

Är det egentligen för mycket begärt att ha en fin jord, med fred, ingen mobbning, där alla respekterar varandra och inser hur fina och vackra vi är?

Man kan ogilla någon/något, men man behöver inte vara oförskämd, tänk på det!


Min tid som mobbad, del tre

De försökte verkligen med allt, bara för att förstöra mitt liv....

Jag gick på barn och ungdomspsykiatrin redan innan mobbningen startade. Så de var en väldans stöd under mobbningen också. Men de tyckte att jag skulle ta bort mina sidor på internet. Men varför skulle jag ta bort mina sidor? Jag som offer skulle ta bort något jag gillade. Men jag vägrade. Jag behöll mina sidor, för jag hade rätten att vara där inne.

En dag så hade mamma, pappa, jag, min psykolog, kurator, mina lärare och mina rektorer möte på BUP. De sade till mig att jag var tvungen att börja gå till skolan igen. Annars skulle socialen bli inblandad i och med att jag bara var 14, alltså tvungen att gå i skolan. Jag ville inte alls gå tillbaka. Jag bara grät och kände panik.

Men när vi satte oss i bilen så började jag lyssna på musik. Lyssnade då på: Odium - res dig upp.
Refrängen går såhär: "Res dig upp rak i ryggen och betänk vår situation. Ska du låta ditt folk gå under utan en reaktion? Du svarar utan tvekan nej och sluter upp i våran långa strid. Med fler som du ja då finns det hopp om en ny och bättre tid"

Den låten fick mig att tänka till. Skulle jag verkligen gå under pga de som försöker förstöra mitt liv? Ska jag plåga min familj så? Nej, jag ska vara stolt över mig själv. Jag ska vara rak i ryggen och visa min styrka. Så när jag kom hem hade jag självklart massor av kommentarer på lunarstorm från dem. Så jag tog mod till mig och svarde. Jag skrev såhär: "Vad har ni egentligen emot mig? Vad har jag gjort er?"
Vet ni vad jag fick för svar? Jo - "Jag förstod inte frågan." Självklart gjorde de det, men de hade inget svar. Det var ju inte person A (hon som startade mobbningen) som svarade. Det var ju någon av de andra, och de hade ju ingen anledning. De hängde ju bara på, utan att veta vad person A hade emot mig. Om hon nu ens visste det själv. Vad grupptryck kan påverka... Sjukt är det i alla fall.

Efter det klarade jag av att komma till skolan igen. Min syster Anna var med mig i början och jag klarade det till slut. För jag hittade styrkan i mig själv. Jag förstod att jag är mer värd än så. I slutet av 2009 kom faktiskt person A fram till mig när jag var ute och dansade och bad om ursäkt för hur hon hade behandlat mig. Hon erkände att det var fel, och det handlade om avundsjuka. Visst, hon var antagligen full, men bra gjort att be om ursäkt ändå!

Så kränkt, så nere jag var under den tiden jag var mobbad, bestämde jag mig för att aldrig bli igen. Med andra ord; Jag bestämde mig för att inte ta någon skit. Och det ska inte du heller behöva göra! Du är mycket bättre än så. Det värsta du kan göra är att ge igen. Visa att du har ett bättre beteende än dem och är mer mogen än dem. För det vinner du mycket mer på i längden!

Länkbyte





KLICKA PÅ BILDERNA FÖR ATT KOMMA TILL DERAS BLOGGAR :)



Svar på kommentar





SVAR: Skrev jag att alla upplever att de tappar kontrollen eller det?
Nej, jag skrev att det kan hända. Om man nu dricker något man tycker är gott så kan det hända att de tar ett glas för mycket, de kanske inte har en tanke på att de vill bli fulla, utan dricker för att det är gott, och plötsligt så blev det där glaset för mycket i alla fall.

Det är mycket negativt med alkohol, även om inte ALLA upplever det negativa. Men kan du då berätta för mig något som är positivt med alkohol? Nämn tre saker, eller mer som är positiva med alkohol :)
Ni kan säkert ha jättetrevligt, MEN man ska ändå veta riskerna när man väljer att dricka. Vet alla det? - Nej, då hade det inte hänt så mycket dumma saker på fyllan.
Jag ser mycket i min närhet, jag ser mycket på internet. Jag vet vad alkohol kan skada. Är inte jag då rätt person att skriva om vad dumt alkohol är, just för att jag aldrig rör det, just för att JAG faktiskt insett vad dumma saker alkohol kan orsaka? Precis som du skriver, det är individuellt hur man regagerar på alkohol, så hur vet du nästa gång du kanske råkar ta ett glas för mycket hur just du reagerar? 

Jag vill lära unga att inte dricka förrän de är såpas gamla att kunna hantera problemen själva och faktiskt får köpa ut själva. För dricker man som väldigt ung så är det svårt att veta sina gränser, veta rikser, veta vad som kan hända. Tar man då avstånd från alkohol och börjar i så fall dricka när man är äldre så kan man ha mer koll på vad man faktiskt gör. Nu säger jag INTE att ALLA är så som unga. Men jag tycker att ska man dricka alkohol, så ska man göra det som vuxen.

Därför måste barn och ungdomar få veta riskerna med alkohol. Veta vad det egentligen kan ställa till med och förstå att det faktiskt är bättre att vara nykter, just för att man inte behöver tänka på någon av de punkter jag skrev i det inlägget. :)

Evah dissar



När folk skriver: "Jag är så fet, jag måste banta. Hur gör man för att gå ned i vikt? Hur får man bort allt fett? Bara några kilo till."

Asså give me a break! Ja, det är synd om de som har ätstörningar, jag har själv varit där. Men frågan är om det verkligen är en ätstörning att skriva ut på internet att man är så tjock, eller är det bara för at få höra att man är smal? Jag hatar verkligen att se sådant här.

1. Det är frustrerande att typ VARJE tjej grämer sig över 1 hg för mycket!
2. Det är tragiskt att ni har ett sådant ideal så ni tror att ni är fula och feta för att ni har lite att ta i.
3. Det är så tråkigt att ni söker bekräftelsen på sådant vis.

Var stolta över er själva istället! Skit i vad som står på vågen, för det är bara några jävla siffror!!! Du kommer inte må bättre av att banta dig, tvärtom, du mår bara SÄMRE! Om du inte har typ 15 kg övervikt så vad spelar det för rolll om du har lite hull?! 

Ni som klagar på att ni är tjocka, fast ni är skit smala, hur ser ni inte oss då som inte är skit smala?! Är vi då den fetaste ni sett eller? Snälla brudar, sluta noja över eran vikt, för snart kommer världen gå under av att ni bara fokuserar på dessa jävla kilona och till och med hektona!!

NÄR SKA NI FÖRSTÅ ATT NI ÄR FINA OCH VACKRA SOM NI ÄR?!

Min tid som mobbad, del två


Jag kallade henne hora under tiden, för jag blev så frustrerad och henns näspiercing trillade ut under tiden.... Hon sa att hon skulle anmäla mig för att jag kallat henne hora under tiden hon anföll mig, och att jag skulle köpa ett nytt smycke åt henne....

Jag hade väldigt tur, för innan något mer hann hända så kom lärarna. De hade hört allt skrik, och ville se så allt var okej, och de förstod. De förstod att jag var ett offer, att jag var oskyldig. De följde mig upp till rektorn, och de ringde mina föräldrar för att berätta vad som hade hänt. Så när mamma ringde upp mig bröt jag ihop. Jag grät och grät, och som tur var så kom pappa dit efter ett tag. Vi fick prata med den ena rektorn, och han fann inte ord, så förbannad var han över det som hade hänt. Han kunde inte förstå hur det kunde hända. 

De följde mig till ett vilorum där jag fick träffa mina mentorer. De hade egentligen lektioner, men ställde in dem för att prata med mig och ta reda på vad som hände. Jag hade fruktansvärt bra lärare på den tiden. De gjorde allt för att hjälpa mig. Så vi berättade allt, om alla kommentarer jag hade fått på internet, och vi hade sparat allt. Vi kopierade deras användarnamn, tid och datum då de skickade kommentarerna och vi tog med detta till skolan.

Tyvärr kunde de inget göra åt det, eftersom det skedde på fritiden. Men de sa att vi kunde gå vidare till polisen. Det gjorde vi inte, men hade det blivit ännu värre så hade vi gjort det. Internetmobbningen höll på ett bra tag till, de hade ju inget annat sätt eftersom jag slutade gå till skolan den dagen. Jag klarade inte att gå dit. Jag hade verkligen hela skolan emot mig, förutom min egen klass. De få vänner jag då hade kvar, vände mig också ryggen till slut. De tyckte at jag förstörde deras rykte. Så där stod jag, helt ensam. Ingen vän att vända mig till, bara min egen familj och dåvarande pojkvän.

De försökte till och med vända min familj emot mig. De skickade mejl till min syster Anna om att jag inte var så bra som hon trodde, och att hon borde hålla med dem istället. Men det gick inte min familj på, de älskar mig för mycket för att vända mig ryggen. De försökte verkligen med allt, bara för att förstöra mitt liv....
 

Min tid som mobbad, del ett


Mobbning är något som väldigt många gått igenom, och som väldigt många går igenom just nu.
Nu tänker jag berätta min historia för er.

2004 började jag 7:an. Det gick jättebra, och jag fick många vänner. Jag hade många vänner sen innan också, men de ökade när jag började 7:an. Det kändes jättebra att högstadiet inte alls var så farligt som jag trodde. Det gick ju ärligt talat skit bra. Jag trivdes med lärarna, med elverna och i lokalerna. Men så en dag just nu sommarlovet hade börjat så fick jag en kommentar på lunarstorm. Det började såklart lite "oskyldigt". Kommentaren jag fick var: "Vafan har du låtsaspiercing för? Är du så feg att du inte vågar ta en äkta? Tönt!"

Detta fick mig att bli ledsen såklart och jag tog bort inlägget och blockerade tjejen, som vi kan kalla för person A. Tiden gick och jag tänkte inte mer på detta, så när hösten kom såg jag fram emot att börja 8:an. Då hade allting vänt. Jag var inte längre "populär" bland vänner, utan nästan alla vände mig ryggen och jag kunde inte förstå varför. Alltmer kommentarer ramlade in, men nu var det inte längre de oskyldiga om låtsaspiercing, utan nu var det hur ful, dum och äcklig jag var. Att ingen skulle vilja ha mig osv osv. Det blev alltfler kommentarer och alltfler som skrev. Jag tog bort allt, och blockerade alla som skrev sådana där saker.

De här personerna gjorde fler och fler sidor om mig på lunarstorm. De hade till och med användarnamn som var något liknade Eva_ful och sådana saker. De gjorde presentationer om mig och en minns jag jätteväl. Det stod såhär: "Eva, Håkan Hellström sjunger en låt om dig. Den fulaste flickan i världen." Sida efter sida handlade om mig. Meddelande efter meddelande handlade om mig.

En dag i oktober 2005 hände en speicell grej. Jag och mina kompisar, de som jag hade kvar satt i en trapp i skolans mest obevakde korridor. Plötsligt kommer en del av gänget som mobbar mig. De var kanske 10 stycken. De börjar prata med mig, och jag försöker hålla mig så lugn som möjligt, fast inombords skakade jag, det ska erkännas. Jag såg till att inte vara otrevlig tillbaka, utan bara vara som jag brukar vara. Till slut ger sig person A på mig, när jag sitter i trappan och hon står upp. Hon försöker dra mig i håret, och jag försöker sparka till henne för att komma loss hennes grepp. Jag kallade henne hora under tiden, för jag blev så frustrerad och henns näspiercing trillade ut under tiden.... Hon sa att hon skulle anmäla mig för att jag kallat henne hora under tiden hon anföll mig, och att jag skulle köpa ett nytt smycke åt henne....


Fördelar med att inte dricka


* Kan köra bil när som helst.

* Behöver inte oroa sig att man gör något man får ångra.

* Tappar inte kontrollen.

* Kastar inte ut pengar på sprit.

* Förstör inte sin hälsa.

* Blir inte bakfull.

* Behöver inte spy.

* Man vet vad som händer.

* Man kommer ihåg sakerna man gjort dagen efter.

* Behöver inte oroa sig för att få alkoholproblem.

* Visar inför folk vem man är direkt, när man är nykter.

* Behöver inte oroa sig att man dricker för mycket.


Så kort och kort, man har jävligt roligt som nykter, och det är så mycket mer positivt med att inte dricka :)

Bloggar jag läser

* Kissie

* Dessie

* Paow

* Micha

* Joly

* Carolinhe

* Isabelle Strömberg

* Eva

* Linnéa

* Jannica

Det här är då bloggar som jag läser dagligen :) Varje namn är länk till deras bloggar!

Dagens låt




Länkbyten












KLICKA PÅ BILDERNA FÖR ATT KOMMA TILL DERAS BLOGGAR!




"Alla killar kollar på porr"

Alltså att alla killar kollar på porr är en sådan myt :)
Det är som att säga att alla i Sverige är blonda. Jag tror att de som säger detta har bara träffat sådana killar som just kollar på porr, och tror därför att alla killar är likadana. Det som man aldrig ska göra är att dra alla över en och samma kant. Alla är inte porr-freaks, alla är inte otrogna, alla är inte kåta 24/7. Det är individuellt, likasom det är med att vissa gillar långa tjejer/killar, vissa gillar stora bröst, andra små. Så därför ska man aldrig tro att alla är lika varandra i sättet.

Sen tycker jag också att man ska respektera om den ena parten blir ledsen av att den andra ser på porr. I ett förhållande måste man kunna lita på varandra, man måste kunna ha ett förtroende som inte ska brytas, och man måste respektera varandra. Det är oerhört viktigt för att ett förhållande ska kunna fungera. Om man inte kan sluta kolla porr, fast ens partner blir sårad av det så saknas det respekt. Man ska inte såra varandra. Ens partner måste ju vara viktigtare än porr.

Många säger också att många kanske kollar på porr för att de inte får det de behöver/vill av sin partner. Men är det inte bättre då att prata om det, berätta hur man känner? Om nu killen får för lite sex, fråga tjejen varför, prata med henne. Kanske det är något som tynger henne. Problem på jobbet/skolan, bråkat med vänner, oro, sjukdom m.m. Det viktigaste är att kommunicera och respektera. Såra aldrig din partner genom att vara otrogen, se på porr m.m. Tänk till innan du gör något förhastat!




 

Länkbyte



Hoppas ni gillar det och vill vara med :)
Skriv bara eran blogg och att ni vill göra ett länkbyte! :) Länken läggs alltså i ett inlägg

Tvungen att skriva av mig

Sofie, min funktionshindrade syster mår väldigt dåligt nu.
Hennes epilepsi anfall och hjärnstamsstormar håller på hela tiden. Hon får knappt sova på nätterna, eller på dagarna. Detta gör mig väldigt orolig. Jag är så orolig för framtiden...

Vad händer om pappa och mamma inte orkar mer? Vad händer med Sofie då? Kommer hon på ett hem? Kommer hon blir bra omhändertagen? Det är så mycket tankar som snurrar runt och jag kan inte släppa det. Jag tror, eller rättare sagt jag vet att denna oron är mycket av anledningen till att jag ofta känner panikångest och stress. Att det är denna oron för henne som gjort att jag mått så dåligt i mitt liv. Att hela tiden oroa sig för att ens syster inte ska klara dagen är fruktansvärt! Jag vet aldrig om jag får se henne igen, fattar ni hur det känns?!

Jag tänker väldigt mycket på detta, och vissa tycker säkerligen att det bara är att slå bort det och tänka på annat. Men så lätt är det inte. Jag lever med henne varje dag, jag hör hennes anfall, jag hör hennes gråt men jag kan ingenting göra. Jag kan bara finnas där och vara en bra syster, som inte alltid är så lätt när man själv inte orkar och har problem. Jag är så jävla fruktansvärt förbannat rädd för att mista henne, för att hon ska dö! Detta är verkligen en pers... Men vi ska klara detta. Hon måste snart börja må bra igen!



Att bli bjuden på alkohol

Som ni vet dricker ju ungdomar en hel del idag.
De flesta blir bjudna på alkohol hemma, och många anser att det är säkrare att dricka hemma än ute. Många som dricker stannar inte hemma i alla fall, utan går faktiskt ut och till och med dricker mer. Ni har väl sett systembolagets reklam, där pappan ger sin dotter alkohol och låtsas som hon inte ska dricka mer?

Det där intalar de sig för att inte få dåligt samvete. Tyvärr så dricker oftast barnet mer. Står föräldrar verkligen ut med vad som kan hända då? Pappan i reklamen tål inte att hans dotter säger att han är en dålig pappa, så han ger henne alkohol och blundar för att hon kommer dricka mer, fastän han egentligen vet att hon kommer att göra det. Men vad kan inte hända?

Tonåringar som blir bjudna alkohol hemma dricker inte mindre med sina kompisar, tvärtom. Det som föräldrarna bjuder blir bara en bonus som läggs till det övriga drickandet. Alltså, barn som inte blir bjudna alkohol hemma dricker mindre,. En senare alkoholdebut minskar risken för framtida alkoholproblem. Detta visar en studie och det stod även i Värmlands Folkblad den 29:e april.

Så till er föräldrar som inte vet vad ni ska göra; Bjud INTE era barn på alkohol. Försök få dem att förstå vad alkhol ställer till det istället. Ta erat ansvar som vuxen och se till att de får en sund uppväxt och en sund syn på alkohol. Det blir sådan dubbelmoral när föräldrar säger till barnen att de får en flaska, men alkohol skadar kroppen. Hur ska då barnet veta vad det egentligen innebär? Sätt regler och ta ditt ansvar som vuxen, som föräldrer och rusta ditt barn med kloka beslut om alkohol.


NI SKA KOLLA IN DENNA SIDA http://www.stoppalangningen.info/

Där kan ni också se en film om detta med langning, vad det egentligen innebär, vilka konsekvenser det egentligen kan få!

Dagens bloggvinnare

 
 

GRATTIS TILL ER :) KLICKA PÅ BILDERNA FÖR ATT KOMMA TILL DERAS BLOGGAR!


Dagens blogg

 
SOM SAGT, STÖRRE CHANS ATT VINNA OM DU SKICKAR ATT DU ÄR MED MÅNGA GÅNGER :) SÅ KLICKA PÅ SKICKA KNAPPEN OM OCH OM IGEN ;) (Det kan lagga lite, men era kommentarer kommer fram) :)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...