Många pratar om svartsjuka som det vore något negativt, men i mina ögon är det inte det. Det beror visserligen på hur svartsjukan ser ut, men att vara svartsjuk (till en viss gräns) är att vara rädd för att mista den man älskar och vill leva sitt liv med. Många tycker också att otrohet är okej. Det tycker absolut inte jag! Jag vill att min pojkvän ska hålla sig till mig, och bara mig. Vissa har ju såklart öppna förhållanden och då har ju båda godkänt att det är okej att vara med andra, då är det skillnad. (Även om jag inte skulle klara av sådant!) 

Jag läste nyss om en som sa att hon blir ledsen när hennes kille är otrogen, men varför bara hålla sig till en, när det finns så mycket annat att välja på, menade hon. Om hon nu har den åsikten, att det är okej att vara med flera, både för henne och andra, varför blir hon då ledsen när hennes kille är otrogen kan jag tänka? Många tycker att det är för stora krav man har som flickvän, när man vill att ens partner enbart ska vara med en själv, och ingen annan. Är det verkligen för hårda krav, att jag som flickvän vill att min pojkvän enbart ska ha hålla sig till mig? Vi har inget öppet förhållande, så vi har lixom en överenskommelse, att bara hålla oss till varandra. Varför skulle det vara för hårda krav? Jag älskar honom och han älskar mig, så varför ska vi vara med andra?

Jag hatar otrohet och tycker att det bara förstör ett förhållande. För ett av det viktigaste i ett förhållande är att man kan lita på varandra. Kan man verkligen det om en, eller båda är otrogna? Som sagt, jag hatar otrohet och vill bara ha min man för mig själv!