Att få drömma
Jag älskar att drömma mig bort.
Att sitta där och bara komma in i en fantasivärld, där saker är som jag vill. Alla har vi drömmar och mål, något vi verkligen vill ha, eller göra. Alla vill vi olika saker. En person kan ha flera drömmar, för man drömmer alltid om olika saker i olika åldrar. Vissa vill bli kändisar, vissa vill bli läkare, vissa vill starta ett företag och vissa vill ut och se världen.

Jag drömmer mycket och stort. Jag drömmer om att vara rik, vara en stor bloggerska som kan hjälpa många människor. Jag vill sitta i min stora schäslong i min stora walk in closet, och kunna välja hur min outfit ska se ut idag. Allting ska passa ihop, och allting ska vara lyxigt och snyggt. Jag vill vara den där bruna, snyggt sminkade tjejen. Springa runt i mina höga klackar, där man inte ens får ont i fötterna av skorna.

Få skriva autografer, få uppmärksamheten, för gud vad jag älskar att få den!
Men samtidigt som jag är den där glamourösa tjejen, som har mycket pengar, så vill jag också vara gift och vara en bra mamma. En mamma som verkligen älskar sina barn mest av allt, och kan ta jättebra hand om dem. Jag vill vara den där hustrun, som hoppar upp på diskbänken på fredagskvällen för att älska underbart med min make. Jag vill också ha en massa djur, hundar, katter, marsvin, hamstrar, grisar. Samtidigt som jag skriver min självbiografi, sitter jag i min stora divansoffa, i mitt underbara vardagsrum och dricker en kall cola, men min lilla hund i knät, när barnen är på dagis och min man jobbar.

Är det inte sjukt hur mycket drömmar man kan ha? Jag älskar att drömma mig bort, för i drömmarna blir sakerna som jag vill. Där finns inga problem, man mår alltid bra, och vem vet, en dag kanske i alla fall några saker går i uppfyllelse, och om inte allt gör det, så får jag väl fortsätta drömma då.


ALLA BILDER ÄR LÅNADE FRÅN GOOGLE!




Jag är en bitterf*tta, sorry
Ja, jag är en bitterf*tta, det är jag faktiskt och har varit ett tag nu. Jag vet inte vad det är med mig. Mår inte alls bra egentligen. Känner mig sjukt nere, nästan hela tiden. Åh, jag blir galen på att inte må bra! Jag känner mig så trött, på allt. På att mitt hår aldrig blir som jag vill, det bara hänger. På att sminket aldrig blir bra, det bara kladdar. På att jag inte kommer någonstans med bloggen, jag tappar läsare. Vad gör jag för fel? Nu vet jag att mina inlägg inte är de bästa, men vad ska jag göra för att öka mina läsare igen? Det känns som jag kämpar och kämpar, men inte kommer någonstans. Borde jag ta en paus från allt? Kanske bara engagera mig i skolan. 

Jag vet ingenting. Vad ska jag göra efter skolan? Jag har så himla mycket tankar, som jag blir galen av! Jag kan inte sova ensam, jag bara vrider och vänder mig och när jag somnar drömmer jag mardrömmar. Tur att jag är hos André nu i alla fall. Ikväll ska vi steka kött och göra potatisgratäng. Det blir i alla fall gott. Förlåt för ett bittert inlägg, men jag måste få skriva av mig. Hoppas ni förstår. 

Jag vill bara börja må bättre, så att jag kan känna mig nöjd igen. Btw, en rolig nyhet har jag; Jag fick VG på mitt religionsprov om Islam :D Det är kul i alla fall!



Maten från igår :)




Historia av en läsare
"Jag började skada mig själv (genom att skära i armar och ben) när jag var tio och började dricka massa när jag var 14. Hela tiden kände jag att jag aldrig passade in någonstans och att det var något fel på mig. Jag hade ofta problem med att mina vänner inte orkade umgås med mig och jag blev slutligen väldigt ensam i många avseenden. Men jag har slutat skada mig själv, senaste gången var februari 2006 och har inte druckit alkohol sedan juni 2007. Jag har verkligen fått jobba hårt genom terapi och behandling för att hitta mig själv och må så bra som jag gör idag. Några av tipsen som jag kan dela med mig av är att söka hjälp, ofta klarar man inte av att reda ut svåra saker på egen hand och första steget i det är att prata med någon som man har förtroende för och be om hjälp. Ingen ska behöva gå runt och må dåligt. Jag har i många år känt mig helt värdelös som människa och att allt jag gör blir fel.

Det är svårt att vända eller bryta sådana negativa tankebanor, men det går. Jag ska ge ett ganska konkret exempel. Jag har varit både underviktig och överviktig och dagsläget ligger jag på en vikt som nog kan räknas som helt normal. Men ÄNDÅ får jag för mig att jag är tjock och stirrar mig blind på ställen på min kropp som jag inte är nöjd med, särskilt magen. Det jag gör då är att jag för varje negativ tanke jag tänker om mig själv så tänker jag minst två positiva tankar för att liksom balansera upp det negativa. Jag försöker också fokusera på det som är bra istället för det som är dåligt och det funkar."

AV: http://minplats.webblogg.se/

Vill du också skicka in din historia? Läs då HÄR hur du ska göra!