Självskadebeteende
Jag tänkte skriva lite om detta med självskadebeteende.
Det finns flera olika sätt att skada sig själv på. Exempelvis sex, rispa sig, svälta sig eller att dricka alkohol. Jag har både rispat mig, svält mig själv och haft sex för att döva smärtan i själen. Att skada sig själv är så oerhört fel på alla sätt och vis. Ingenting blir bättre av det, även om det känns så för stunden. Just då när man gör det, så känns det bra, men efteråt kommer ångesten för vad man har gjort, och gör det hela bara ännu värre. En depression + ångest blir inte bättre. En människa som skadar sig själv exempelvis genom att rispa sig, blir som en alkolist. Man försöker dölja med tröjor, med svettband, bandage, plåster osv, vilket också gör att man bara mår mer dåligt, för ens engergi går åt till att försöka dölja problemen.

Många som även säljer sin kropp, oavsett om det är för pengar eller inte blir beroende av bekräftelsen de får. Likaså jag. Jag älskade uppmärksamheten från männen/killarna. De såg mig, de lyssnade på mig, de höll om mig. (även om jag har haft det väldigt bra hemma, så behövde jag uppmärksamheten från en kille.) Allt detta gör så att många personer har svårt att sluta. Man kommer inte ur ett sådant här beteende själv, man måste ha hjälp utifrån. Man ska våga söka hjälp, för som sagt så blir det bara sämre av att skada sig själv och sin egen kropp. Till slut orkar man inte mer, man orkar inte försöka dölja, man vill bli sedd. Oftast gör man sådana här saker, just för att det är ett rop på hjälp, att någon ska upptäcka det och hjälpa en, oavsett om man är envis med att man inte vill. För alla vill må bra, alla vill leva och vara lyckliga. Se till att du blir lycklig, se till att dina nära och kära blir lyckliga, genom att hjälpa både dig själv och andra.

Ni som är i en sådan här sits; Sök hjälp. Det måste ni, oavsett hur erat skadebeteende ser ut, för ni måste ta er ur det, för eran egen skull!



Bilder lånade från Google!