Jag grät mig till sömns nästan varje natt när jag var 13 år, för jag ville inte vara jag. Jag tog åt mig direkt någon sa något elakt till mig. Men så plötsligt hände det. Jag tröttnade på att vara ledsen och ta åt mig av allt, så jag satte upp lite lappar, där jag skrev positiva saker om mig själv, samt att jag började lyssna på det positiva om mig, för självklart fanns det positiva saker med just mig.
Så jag började ta åt mig av de fina sakerna jag fick höra och sakta men säkert började jag må bättre i mig själv. Ibland hamnar jag i svackor, där jag inte alls gillar mig själv, men det är normalt. Det kommer bli bättre!