Hur är det att vara livstids sjuk?
"Hur kändes det att få beskedet att du har giftstruma?"

Detta var en fråga jag fick nyligen faktiskt. Eftersom jag bara var 7 år när jag fick min sjukdom så kommer jag faktiskt inte ihåg själva beskedet. Det jag minns är att jag tyckte det var kul att vara på sjukhusen eftersom man alltid fick bokmärken, klistermärken eller leksaker. Pappa var alltid med mig och såg till att göra mina sjukhusbesök till något roligare än vad det egentligen var. Jag var ju van sen innan att tillbringa mycket tid på sjukhus i och med Sofie, min syster är så funktionshindrad . Jag tillbringade en stor del av min barndom på sjukhus, både för min egen del och för Sofies del. Det var alltid olika möten, prover, undersökningar av alla möjliga slag.

När jag skulle opereras och ta bort min sköldkörtel så var jag jätterädd. Jag ville verkligen inte göra det, men pappa var med mig hela tiden och såg till att leka med mig i lekrummen så mycket som möjligt så jag fick bearbeta smärtan av att vara så sjuk. Jag minns att jag alltid skämdes för att vara så sjuk. Jag var ju alltid borta från skolan eftersom jag hade olika sjukhusbesök, jag skulle ta olika prover och jag hamnade ju i puberteten som 7-åring så givetvis var det jobbigt att duscha i skolan. 

Men den som gav mig perspektiv på allt var egentligen Sofie eftersom hon lever mellan liv och död varje dag. Jag var 7 år när jag fick börja ta en hormonspruta i magen för att stoppa utvecklingen av puberteten. Pappa undrade hur jag klarade detta och jag svarade: "Detta är ingenting, Sofie har det värre!" Just för att hon lever sitt liv genom andra, hon kan inte göra något själv, samt att man vet aldrig om hon snart bara försvinner upp i himlen just för att hon är så sjuk som hon är. Det är fortfarande mycket sjukhusbesök för både mig och Sofie och så kommer det alltid att vara. Jag äter medicin på livstid, det är blodprover och regelbundna kontroller hela tiden och kommer fortsätta att vara. Men jag har blivit starkare av det, jag har lärt mig mycket om livet genom att vara så sjuk och ha en sådan dödligt sjuk syster. Jag tackar Gud varje dag för det jag har. ♥





Dagen med vänner
Igår hade vi tjejdag/kväll/natt hos Rebecca. :) Vi möttes upp vid 13.30 och åkte och handlade lite mat. Vi gjorde pizza och såg på lite filmer. Pratade, åt godis, drack läsk och hade tända ljus. Hur mysigt som helst. Sen fick vi för oss att sova över, så det bar av hem till mig för att hämta saker, sen hem till Elin för att hämta saker där. Många skratt blev det och flamsigt som vanligt. :) Fattar ni vad jag älskar dessa tjejer?! Tack för att ni finns där, ni är verkligen underbara. :) Det är så skönt för man kan prata med dem om allt, vi förstår varandra och det är ingen tävlan om vem som har det värst. Vi anser bara att alla har det jobbigt på sitt vis och eftersom vi tycker det har vi så lätt att prata med varandra och förstå varandra. ♥ ♥ ♥













Självmord
Jag har själv velat ta självmord när jag var yngre. Jag rispade mig, jag åt inte och jag mådde väldigt dåligt.
Men vet ni vad? - Självmord är aldrig en lösning på problemen. Det kanske kan kännas så för stunden, men det är det inte. Det är fegt att ta självmord tycker jag. Du är så mycket mer värdefull än så, du är så mycket starkare än så och du klarar mer än vad du tror. Som jag skrev i ett annat inlägg, det finns alltid något att vara tacksam över. Fundera ut ditt, vad du är tacksam och glad över. Hitta det som peppar dig. Kanske kan du börja dansa och känna att du får ut dina känslor. Kanske du skriver texter eller börjar spela fotboll. Hitta en aktivitet som får dig att slappna av och komma ifrån dina tankar en stund. När man har en aktivitet som man trivs med så brukar man ofta känna en annan mening med livet.

Om tankarna kommer efteråt, försök då att behålla den där positiva känslan som du har när du gjort din aktivitet. För att göra det kan du tänka: "Jag skrev en riktigt bra text idag. Min kursledare tyckte om den. Jag är glad, jag är bra som människa och jag är värdefull exakt som jag är!" Försök att slå bort alla dåliga tankar och ersätt dem med några bra tankar. Tänk på alla dina nära som älskar dig och alla de människor som du kommer träffa i framtiden som kommer älska dig. De vill inte mista dig. Du är bättre än så, du är starkare än så! Jag tror på dig!