DU KAN LÄSA FÖRSTA DELEN HÄÄÄÄR!
Jag fortsatte i alla fall i den skolan. Men problemen fortsatte och jag ville inte gå till skolan alls egentligen. Jag hade en väldigt bra klass i alla fall även där, som ofta fanns där och jag hade verkligen världens bästa vänner. Är så glad att de fanns där hela skoltiden. Men i tredje ring blev det lite värre. Jag och en av mina kompisar skulle starta projektarbete med två andra tjejer som var våra dåvarande vänner. Vi var ett gäng. Men något hände och vad vet jag inte. Projektarbetet funkade inte alls för när jag sa att jag kunde ringa runt till olika ställen så svarade ena tjejen: "Det är bättre du jobbar ensam. Det här ska vi göra som grupp". Jag tänkte ju mest eftersom att vi bodde en bit ifrån varandra så kunde jag göra en sak, hon en sak, den ena det osv. Nästa dag hade hon som sa att vi skulle göra det som grupp ringt själv till det stället jag pratade om och till slut blev jag och min kompis som utkastade ur gruppen.
Min rektor hade inte tid att hjälpa mig med mitt projektarbte, för han skulle iväg och handla kalsonger på dressmann. Så en dag när jag satt i biblioteket och jobbade på mitt projektarbete så sa jag till en klasskompis att allt hade blivit så fel. Att min lärare drog ut på tiden så jag fick sitta i skolan och jobba när alla andra hade halv studiedag. Då kommer bibliotekarien och säger: "Så går det när man väntar till sista dagen." Jag berättade vad som hänt i gruppen och att jag blev utkastad och därav blev mitt projektbarbete försenat. Då svarade hon: "Ja du var väl lat och inte gjorde ett skit!"