När jag tränar poledancing och ser det andra klarar så kan jag känna: "WTF, det där vill jag också kunna, varför kan de det men inte jag?!" Dessa tankar har ibland fått mig att vilja sluta för att jag varit så pass självkritisk. Jag var inte det i början, utan det kom när jag kom upp på lite högre nivåer. Men jag vet att detta är fel tankar för mig, jag får inte tänka så, för jag vet att övning ger färdighet och bara på tre träningar hemma så har jag utvecklats enormt mycket. Nu när jag sett det och faktiskt blivit mer medveten om mina tankar så har jag börjat tänka att jag gör det jag klarar, utifrån mina förutsättningar och andra gör det de klarar utifrån sina förutsättningar. Jag vet ju att min giftstruma, att jag är utan sköldkörtel och äter medicin på livstid påverkar både min träning och energi så det är ju inte så konstigt att jag inte alltid klarar det alla andra klarar.
Jag kanske inte kan ett trick som andra kan på min träning, men då vet jag att jag klarar andra saker som inte de klarar än. Jag vet exempelvis att jag kommit väldigt långt med min smidighet och vighet. Ingen är bra på allt, men vi alla är bra på något. Jag hoppas att jag klarar att fortsätta tänka såhär framöver också, för det gör saker lite lättare och jag hoppas att ni också försöker tänka såhär.
Hur brukar ni tänka när det gäller prestationer? Har du höga krav på dig själv?
Jag kanske inte kan ett trick som andra kan på min träning, men då vet jag att jag klarar andra saker som inte de klarar än. Jag vet exempelvis att jag kommit väldigt långt med min smidighet och vighet. Ingen är bra på allt, men vi alla är bra på något. Jag hoppas att jag klarar att fortsätta tänka såhär framöver också, för det gör saker lite lättare och jag hoppas att ni också försöker tänka såhär.
Hur brukar ni tänka när det gäller prestationer? Har du höga krav på dig själv?
18 kommentar(er)
