Jag tror att en stor del av min ångest har orsakats av att jag har en svårt funktionshindrad syster som lever mellan liv och död varje dag. (Vad hon lider av kan du läsa om häääär.) Jag är minst i min familj, men har redan från början tagit på mig rollen som storasyster och att leva i denna oron och ovissheten är nog en stor orsak.
En annan stor orsak är ju att jag själv blev riktigt sjuk som 7-åring. Jag fick en sjukdom som heter giftstruma (vad det är och hur det var för mig då kan du läsa om häääär.) Jag fick även en intervju i FRIDA-tidningen om detta som du kan läsa om hääär. Jag levde själv mellan liv och död och kämpade varje dag för att överleva. I samma veva blev jag även utsatt för sexuellt övergrepp av en kille som då var 17 år.
Jag började utveckla en depression och även en ätstörning redan som barn och började på Barn- och ungdomspsykiatin (BUP) när jag var 13 år. Den 2:a mars 2009 blev jag utsatt för ytterligare ett sexuellt övergrepp, jag blev nämligen våldtagen av en kille jag gillade. Jag har även blivit mobbad, både av unga, vuxna, i skolan, på fritiden och på internet.
Så ja, listan kan göras lång på saker som har hänt och alla dessa svek och hugg i ryggen, alla dessa upplevelser med sjukdomar har såklart bidragit väldigt mycket till min ångest.