"Fan vad tråkig du är!"
"Hur fan kan du överleva utan att dricka?"
"Du är ju inte normal, jag förstår att du inte har några vänner."
Jag är 24 år och jag har valt att vara nykterist.
Jag är 24 år och har aldrig varit i närheten av att vara full. Jag har gjort ett aktivt val att avstå från alkohol, men detta valet har också lett till ett stort utanförskap. Jag blev nästan aldrig bjuden till några klassfester, fast de bjöd alla andra i klassen. Jag har nästan aldrig blivit bjuden till en fest och i dagsläget umgås jag nästan inte med en enda person utöver min pojkvän. Kommentarer som dessa här ovanför trillar faktiskt in titt som tätt än idag.
Reaktionerna på mitt val är väldigt blandade. Många undrar varför jag väljer att avstå och jag kan inte förstå varför man ifrågasätter varför man just avstår alkohol. Det är inte lika många som skulle fråga varför man avstår cigaretter eller knark. Många ger mig också beröm för att jag klarar att stå emot det grupptryck och den normaliseringen det finns idag angående alkohol. Sen finns det också de som säger: "Vänta du så ska få se att du snart trillat dit du med. Någon gång ska att vara den första." eller: "Man måste ha provat för att veta."
Mitt val att vara nykterist har många gånger fått mig att känna mig värdelös och ensam. Som att ingen vill umgås med någon som inte dricker alkohol. Det har också fått mig att känna mig onormal då många bara väntar på att jag också ska börja dricka, eftersom "någon gång ska vara den första." Jag har fått höra allt ifrån att jag är en tråkig gammal kärring, till att jag är en värdelös äcklig kossa, till att jag inte borde få existera på grund av mitt val att avstå alkohol.
Jag har valt att avstå alkohol för att jag mår bra av att avstå. Jag behöver inte alkohol för att prata med någon, för att ha kul eller för någon annan anledning. Jag är inte knäpp, dålig, tråkig eller värdelös för att jag väljer en annan väg än du.
Sluta försöka locka mig med att "någon gång ska vara den första." för varför måste allt ha en första gång? Kan du inte bara vara glad över att jag har hittat en väg i mitt liv som jag mår bra av? Det enda jag är missnöjd med när det kommer till mitt val är att fler inte kan acceptera mig för den jag är.
Jag dricker inte alkohol, men jag är fortfarande en värdefull person med tankar och känslor exakt som du!
"Hur fan kan du överleva utan att dricka?"
"Du är ju inte normal, jag förstår att du inte har några vänner."
Jag är 24 år och jag har valt att vara nykterist.
Jag är 24 år och har aldrig varit i närheten av att vara full. Jag har gjort ett aktivt val att avstå från alkohol, men detta valet har också lett till ett stort utanförskap. Jag blev nästan aldrig bjuden till några klassfester, fast de bjöd alla andra i klassen. Jag har nästan aldrig blivit bjuden till en fest och i dagsläget umgås jag nästan inte med en enda person utöver min pojkvän. Kommentarer som dessa här ovanför trillar faktiskt in titt som tätt än idag.
Reaktionerna på mitt val är väldigt blandade. Många undrar varför jag väljer att avstå och jag kan inte förstå varför man ifrågasätter varför man just avstår alkohol. Det är inte lika många som skulle fråga varför man avstår cigaretter eller knark. Många ger mig också beröm för att jag klarar att stå emot det grupptryck och den normaliseringen det finns idag angående alkohol. Sen finns det också de som säger: "Vänta du så ska få se att du snart trillat dit du med. Någon gång ska att vara den första." eller: "Man måste ha provat för att veta."
Mitt val att vara nykterist har många gånger fått mig att känna mig värdelös och ensam. Som att ingen vill umgås med någon som inte dricker alkohol. Det har också fått mig att känna mig onormal då många bara väntar på att jag också ska börja dricka, eftersom "någon gång ska vara den första." Jag har fått höra allt ifrån att jag är en tråkig gammal kärring, till att jag är en värdelös äcklig kossa, till att jag inte borde få existera på grund av mitt val att avstå alkohol.
Jag har valt att avstå alkohol för att jag mår bra av att avstå. Jag behöver inte alkohol för att prata med någon, för att ha kul eller för någon annan anledning. Jag är inte knäpp, dålig, tråkig eller värdelös för att jag väljer en annan väg än du.
Sluta försöka locka mig med att "någon gång ska vara den första." för varför måste allt ha en första gång? Kan du inte bara vara glad över att jag har hittat en väg i mitt liv som jag mår bra av? Det enda jag är missnöjd med när det kommer till mitt val är att fler inte kan acceptera mig för den jag är.
Jag dricker inte alkohol, men jag är fortfarande en värdefull person med tankar och känslor exakt som du!
13 kommentar(er)
