Jag går hos en kurator på psykiatrin för tillfället. När jag började hos henne skrev vi ned alla punkter som var viktiga att prata om, bland annat mobbning och övergrepp jag har varit utsatt för. Vi pratade om alla dessa saker för att bearbeta det förflutna och varje möte var en punkt, så vi visste vad jag hade att jobba med och vad vi skulle prata om. Vi sågs en gång i veckan i början och då är varje möte en timme.
Vi jobbar även lite med KBT där jag ibland kan få hemuppgifter där jag exempelvis ska tänka på min andning eller skriva ned händelser, mina tankar och känslor kring detta. Dock känner jag att jag kan behöva mer KBT så jag kommer nog söka mig vidare till en KBT-terapeut om jag får den hjälpen.
I dagsläget jobbar vi mest med samtalsterapi där vi pratar om min oro för framtiden och för att bli sviken och så vidare. Nu ses vi varannan vecka bara, men det ska ändras då jag känner att jag behöver mer kontakt än så för att kunna få ordning på mina tankar. Jag får tips från henne om hur jag kan tänka istället och ibland hjäper det, ibland inte. Dock är jag oerhört glad över att ha någon att ventilera mina tankar med då det hjälper otroligt mycket att någon bara lyssnar och finns där för en och inte dömer en.