När jag var 7 år drabbades jag av något som heter giftstruma, även kallat hypertyreos.
Sköldskörteln producerar livsnödvändiga hormoner som påverkar nästan alla kroppens funktioner och styr ämnesomsättningen. Om sköldkörteln tillverkar för mycket hormoner får man giftstruma och i och med det så ökar ämnesomsättningen och kroppen går på högvarv. Sjukdomen drabbar oftast vuxna kvinnor. Jag var den yngsta i Sverige som fick diagnosen på den tiden. Det hela började med att jag blev orkeslös. Jag kunde inte gå från sängen till köket, utan att jag behövde lägga mig på golvet och vila efter vägen. Jag fick hjärtklappning, yrsel, gick ned i vikt samt att mina ögon blev större och större. Min ögonläkare såg att något var fel och skickade mig därför till barnkliniken, där jag fick ta prover och det uppdagades att jag hade just giftstruma. I och med att jag var så liten när jag fick detta så drabbades jag även av för tidig pubertet. Jag började utveckla bröst och var på väg att få mens redan när jag var 7 år, men läkarna på barnkliniken stoppade puberteten genom att jag fick en spruta i magen varannan månad och sprutan gick på 3000 kr styck.
Jag började äta medicin, men det gick inte att bara leva på medicinen så när jag var 11 år bestämde sig läkarna för att operera bort min sköldkörtel. Många gånger kan man ta bort den sjuka delen av sköldkörteln, men det fungerade inte på mig då jag var så liten så därför valde de att ta bort hela, för att minska risken av återfall. Operationen tog ca 3 timmar och idag måste jag fortsätta äta medicin på livstid för att överleva. Jag tar fortfarande regelbundna blodprover och kontroller, vilket jag måste fortsätta med livet ut, för att hålla koll på medicineringen, för utan den överlever jag inte.
Mitt ärr efter operationen
Jag började äta medicin, men det gick inte att bara leva på medicinen så när jag var 11 år bestämde sig läkarna för att operera bort min sköldkörtel. Många gånger kan man ta bort den sjuka delen av sköldkörteln, men det fungerade inte på mig då jag var så liten så därför valde de att ta bort hela, för att minska risken av återfall. Operationen tog ca 3 timmar och idag måste jag fortsätta äta medicin på livstid för att överleva. Jag tar fortfarande regelbundna blodprover och kontroller, vilket jag måste fortsätta med livet ut, för att hålla koll på medicineringen, för utan den överlever jag inte.
Mitt ärr efter operationen