Att leva med ett kroniskt hälsotillstånd #1
När jag var 7 år drabbades jag av något som heter giftstruma, även kallat hypertyreos. 
Sköldskörteln producerar livsnödvändiga hormoner som påverkar nästan alla kroppens funktioner och styr ämnesomsättningen. Om sköldkörteln tillverkar för mycket hormoner får man giftstruma och i och med det så ökar ämnesomsättningen och kroppen går på högvarv. Sjukdomen drabbar oftast vuxna kvinnor. Jag var den yngsta i Sverige som fick diagnosen på den tiden. 

Det hela började med att jag blev orkeslös. Jag kunde inte gå från sängen till köket, utan att jag behövde lägga mig på golvet och vila efter vägen. Jag fick hjärtklappning, yrsel, gick ned i vikt samt att mina ögon blev större och större. Min ögonläkare såg att något var fel och skickade mig därför till barnkliniken, där jag fick ta prover och det uppdagades att jag hade just giftstruma. I och med att jag var så liten när jag fick detta så drabbades jag även av för tidig pubertet. Jag började utveckla bröst och var på väg att få mens redan när jag var 7 år, men läkarna på barnkliniken stoppade puberteten genom att jag fick en spruta i magen varannan månad och sprutan gick på 3000 kr styck.

Jag började äta medicin, men det gick inte att bara leva på medicinen så när jag var 11 år bestämde sig läkarna för att operera bort min sköldkörtel. Många gånger kan man ta bort den sjuka delen av sköldkörteln, men det fungerade inte på mig då jag var så liten så därför valde de att ta bort hela, för att minska risken av återfall. Operationen tog ca 3 timmar och idag måste jag fortsätta äta medicin på livstid för att överleva. Jag tar fortfarande regelbundna blodprover och kontroller, vilket jag måste fortsätta med livet ut, för att hålla koll på medicineringen, för utan den överlever jag inte.


Mitt ärr efter operationen




Jag ska vinna detta!
Igår pratade jag med min kurator om att börja med KBT istället. Jag känner att jag kan vara i behov av något djupare och något som faktiskt kan ge mig konkreta tips om hur jag kan ändra mitt tankesätt, för just nu känns det lite som att jag har fastnat. Jag har kommit långt med mitt mående, men det är vissa punkter som verkligen sitter fast nu och som jag behöver hjälp att komma ur. 

Jag är bara så rädd att framtiden kommer bli "lika dålig" (fatta mig rätt) som det tidigare har varit. Jag är rädd för att inte kunna uppfylla mina drömmar och inte få leva det liv jag vill leva, utan fortfarande stå kvar på samma punkt som jag gör idag. Jag försöker intala mig att framtiden kommer att bli bättre för att jag ska orka fortsätta kämpa, men det är svårt. Det är verkligen såå svårt att komma ur dessa tankarna som förstör väldigt mycket för mig i vissa sammanhang, men jag försöker verkligen och tror därför att KBT kan vara bra för mig. 

Jag läser mycket själv om vad jag kan göra på egen hand för att peppa mig själv och sluta oroa mig för saker och visst hjälper det lite, men inte tillräckligt för att komma ifrån det. Jag behöver en annan slags hjälp utifrån för jag vill vara självsäker, jag vill vara en person som ser glatt på livet och inte oroar mig för saker hela tiden.
Jag ska vinna den här kampen mot min ångest!





Veckans kroppsinspiration #6