Video - Chit chat | Hur är jag funtad?



 
Vad föredrar ni, musik eller inte i sådana här videos? :) Jag har lite svårt att bestämma mig då det lätt kan bli lite tyst och "småtråkigt" i min smak om man inte har musik, men samtidigt kan det bli lite för mycket med musiken i bakgrunden så ni får jättegärna kommentera vad ni föredrar så får vi se i framtiden hur det blir! :)

Tips mot katastroftankar

Jag lider som många av er vet av generaliserat ångestsyndrom och lider därför av katastroftankar. Helt plötstligt från ingenstans kan mitt hjärta börja slå i 120, jag får svårt att andas och hjärnan fylls med negativa tankar och detta kan ske på en sekund. Det kan handla om att jag inte får svar när jag ringer till någon, då kan helt plötsligt min hjärna börja tänka att något har hänt, att personen kanske blivit sjuk eller liknande.

Detta är något som verkligen tar på krafterna, för adrenalinet gör mig ibland helt slut. Jag kan få jätteont i magen och behöva gå på toaletten direkt när något sådant här händer, för min kropp förbereder sig på att fly, att något hemskt har hänt fast det kanske inte alls har gjort det och även om jag är mycket väl medveten om att det kan finnas andra orsaker till att personen inte svarar i telefonen så är det svårt att tysta de där tankarna, det är något jag jobbar extremt mycket på. 

Hur gör jag då för att försöka lugna dessa tankar och istället tänka logiskt?

1. Jag försöker tänka: "Okej, jag får inget svar i telefonen nu. Personen kanske är på toa, har dålig mottagning eller helt enkelt inte hörde telefonen. Jag får helt enkelt vänta och se ett tag."

2. Om jag är orolig över hur något egentligen ligger till så brukar jag alltid fråga personen så jag inte går och inbillar mig saker bara. Jag frågar bara rakt ut om exempelvis om personen jag umgås med har tröttnat på mig. Då får jag svar på mina tankar och slipper oroa mig för den stunden.

3. Jag försöker tänka på min andning. Kommer ni ihåg att jag tipsade er om att andas i en fyrkant? Detta brukar jag försöka använda mig av så ofta jag kan och det fungerar vissa gånger. Läs mer om att andas i en fyrkant här.


8 tips - så sover du bättre

 
♥ Se till att få tillräckligt med dagsljus under dagen.

♥ Var aktiv under dagen och rör mycket på dig, men undvik helst intensiv motion sent på kvällen.

♥ Varva ner några timmar innan läggdags. Kanske ta ett varmt bad, läs en bok eller ta en kopp te.

♥ Undvik kaffe och tobak innan du ska lägga dig.

♥ Skriv ned dina tankar och planer inför imorgon eller andra saker du tänker på för att slippa oroa dig när du lägger dig.

♥ Var inte för mätt när du lägger dig, men heller inte för hungrig.

♥ Undvik långa sovmornar och att sova under dagen.

♥ Håll sovrummet svalt och mörkt och se till att du trivs och känner dig avslappnad i ditt sovrum.

Måndagstipset #26


 
Idag vill jag tipsa er om Marabous nya choklad. Den smakar hallon och chokladfudge och var jättegod tycker jag. :) Tror den bara finns i begränsad upplaga, men jag hittade min på Ö&B så jag tycker absolut att ni ska prova den! :)

Läsarintervju #56 - Sara

 
 
Hej Sara! Berätta lite om dig själv.
Jag heter Sara, är 27 år. Har en son som är 8 år och ett litet mirakel i magen. Jag har diagnosen borderline, men försöker att inte låta den ta över min personlighet. Annars är jag en ganska glad och sprallig tjej som försöker se det positiva i det mesta. Jag tycker helt enkelt att livet är till för att njutas.

Vad handlar din blogg om?
Min blogg handlar om mitt liv med allt vad det innebär. Tankar och funderingar, upp och nedgångar, vardagligt och allvarligt. Lite av det mesta skulle jag nog säga. Förutom mode, jag är inte så insatt i sånt haha..

Hur länge har du bloggat?
Egentligen började jag blogga redan 2009, men bloggen jag använder nu har jag bara haft sen 2014.

Varför började du att blogga?
För att det verkade kul och sen fastnade jag. Nu har det blivit en vana och det känns konstigt om jag inte bloggar.

Får du någon gång negativa kommentarer i bloggen? - Om ja, hur hanterar du det?
Det förekommer någon gång, men inte så ofta. Jag skrattar oftast åt hur patetisk människan måste vara och raderar kommentaren. Det har hänt någon gång att någon har skrivit nåt väldigt elakt om mig eller min familj som jag har tagit illa upp, men då är det oftast någon som har känt mig personligen som är sur på mig. Då har jag tagit väldigt illa vid mig.

Vad skulle du vilja säga till de som blir utsatta för mobbning eller näthat?
Att försöka inte ta åt sig av det som står på skärmen. Personerna som står bakom är oftast mycket fegare i verkligheten. Och om det är riktigt allvarligt så anmäl! Jag har nyligen blivit utsatt för ett annat slags näthat och det gick vidare till rättegång. Folk är inte anonyma bara för att de tror det.

Har du någon favoritfilm?
Jag har alldeles för många favoritfilmer, men jag tröttnar aldrig på Mean Girls eller Breakfast Club.

Känner du dig trygg i dig själv?
Jag är en ganska otrygg människa, men på sista tiden har jag faktiskt börjat känna mig mycket mer trygg i mig själv. Jag vågar vara ensam nu och tycker inte att jag behöver ha en partner för att känna mig hel, något som jag trodde i väldigt många år. Att jag har börjat strunta i vad andra människor tycker om mig har nog hjälpt till en del också.

Ni hittar hennes blogg här :)



Läsarintervju #57 - Elin

 
Hej Elin! Berätta lite om dig själv.
Jag heter Elin och jag går i gymnasieti estet med inriktning musik och är 18 år, jag är väldigt kreativ och älskar att spela musik, måla. Smink är ett annat stort intresse.

Vad får man se i din blogg?
Allt möjligt, men mycket allmänt om min vardag, kläder, smink, brukar även skriva inlägg då och då om min adhd och tourettes.

Hur får du inspiration till att göra inlägg?
Det bara "poppar" upp ideér till bra inlägg då och då i mitt huvud, och då blir jag jättetaggad på att göra inläggen. Annas brukar jag gå in på andra bloggar och youtubers och få lite inspiration från dom.

Har du några drömmar/mål med bloggen?
Nej inget speciellt, bara så länge det är kul så mår jag bra!

Vad är dina tre bästa egenskaper?
Det är nog min kreativitet, min energi och min utstrålning.

Har du någon favoritartist/grupp?
Ja! Greenday,volbeat, bob dylan osv!

Känner du dig självsäker?
Ja defenetivt, väldigt mycket mer än tidigare år!

Hur länge har du bloggat?
Flera år, har bytt blogg flera gånger men den jag har nu har jag nog haft längst. Har bloggat sedan jag var 12 år och i år ska jag fylla 19 år :)

Ni hittar hennes blogg här :)


Video - Housetour




Jag ber verkligen om ursäkt för en skakig video... Jag kan inte detta med att filma så bra än och har inte riktigt förstått min kamera... Jag ska försöka lägga upp en bättre video framöver. Har ni några tips på hur jag ska få det mindre skakigt så kommentera gärna nedanför! Jag ville ändå lägga upp den för att visa hur jag bor! :)

Debattartikel om amning


Idag har min text om amning blivit publicerat på nyheter24 och hos blogg.se. :) Så kul att de gillade texten och ville publicera den på sina sidor. För er som missat min text får ni gärna läsa den och dela den vidare! Jag står på mammornas sida och de ska få veta att de har stöd! Direktlänk till artikeln.

Är frispråkig samma sak som lättfotad?

Jag har alltid varit en väldigt frispråkig och skämtsam person. Jag kan lätt prata om både sex, mens, hur kroppen fungerar och jag har nog en väldigt snuskig humor. Det konstiga är att jag alltid blivit tillsagd av människor att jag ska tänka på vilka signaler jag ger ut så jag inte blir utnyttjad eller ses som ett sexobjekt. Detta ledde ett tag till att jag blev väldigt hämmad i mitt sätt att vara, jag försökte anpassa mig och alltid tänka på konsekvenserna, vilket ledde till att jag slutade ha kul. Jag tänkte alltid på att jag inte fick säga ett snuskigt skämt för då skulle folk bara se mig som lättfotad. Jag tänkte alltid på vad jag sa, hur jag var och blev helt enkelt någon annan än den jag egentligen är. Jag trivdes inte som den personen, för jag är väldigt lättsam, jag är väldigt skämtsam och har inget emot att prata om dessa ämnen med vänner, killar som jag dejtar och så vidare (och nej, bara för jag är frispråkig innebär det inte att jag pratar sex med allt och alla.)

Varför ska tjejer alltid behöva tänka på hur de beter sig och hur de pratar för att inte bli sexobjekt? Jag ska kunna vara hur fasen jag vill och skämta om sex utan att det innebär att jag vill ligga med personen. Varför ska alltid tjejer ändra sig för att inte sända ut "fel signaler"? Killar får generellt prata öppet om sex, men så fort en tjej gör det så ska hon tänka på hur hon för sig och vilka signaler hon sänder ut, för då kan ju helt plötsligt killen tro att hon vill ligga med just honom för hon var ju frispråkig.

 
Vad händer med unga tjejer när vi hela tiden matar dem med att de måste vara på ett visst sätt för att inte sända ut de där "fel signalerna"? Jo, det kan leda till att tjejerna låtsas vara någon annan än de egentligen är, exakt som jag gjorde. Jag kan fortfarande bli obekväm och rädd för att sända ut fel signaler för enbart sex är ju inget jag söker. Jag söker någon det kan bli seriöst med, någon som jag får dela mitt liv med, men jag vill inte behöva bli en annan person än den jag är för att lyckas med det. Jag vill kunna fortsätta vara mitt skämtsamma jag, som ser ganska lätt på att prata om vissa ämnen utan att jag ska bli ett sexobjekt och är det någon som ska ändra sitt tankesätt så är det de som tror att frispråkighet är lika med sex. Jag ska kunna skämta om sex med någon jag lär känna utan att han tror att jag ska automatiskt ge honom sex och jag ska kunna skämta om sex utan att bli sedd som en vandrande snippa som bara duger till sex. Enda sättet för att hitta någon som faktiskt kan älska en för den man är, är ju faktiskt att vara sig själv. För hur ska någon kunna älska den jag är om jag inte visar vem jag är, utan sätter upp en fasad för att inte bli sedd som ett objekt?

PS. Jag vill också tillägga att jag menar inte att man ska snacka hur mycket sex som helst och bara köra på, man får ju faktiskt anpassa sig lite i början när man lär känna någon och känna av stämningen lite, exakt samma som med allt, men att behöva bli en annan person och alltid tänka på vad man säger och gör funkar inte i längden. Man kan anpassa sig till en viss del i början, men man måste ju ändå visa vem man är, förstår ni hur jag menar?

Bildkälla

Läsarintervju #56 - Madeleine


 

Hej Madeleine! Vem är du? Berätta lite om dig själv.
Ska jag beskriva mig själv så är jag mamma sedan 2004, utbildad, examinerad och legitimerad lärare F-9. Samt doula sedan 2015, för er som inte vet vad en doula är så är det ett stöd under förlossningen. En oftast kvinna som hjälper den födande och hennes eventuella partner genom hela förlossningen. Doulan har inget medicinskt ansvar, men stöttar, ger massage och hjälper även partnern med at stödja sin födande. Med doula så minskar risker för bristningar samt kejsarsnitt, och många väljer även bort medicinsk smärtlindring med doulan, eftersom doulans specialitet är att stötta och stärka. Anledningen till att jag blev doula var för att jag är väldigt intresserad av födande, och blev det när jag väntade min son som 19 och 20-åring.

Vad får man se i din blogg?
Allt, jag skriver och försöker fotografera. Tyvärr har det blivit lite mindre av den saken i år eftersom jag varit upptagen. Jag har nyligen även börjat med Youtube så tanken är att sprida mer i det ämnet. Jag kommer även fotografera mer nu när våren och sommaren är här.

Hur skulle du beskriva dig själv med tre ord?
Målinriktad.
Känslosam.
Öppen.

Vad har du för drömmar/mål just nu?
Det här låter nog konstigt, men jag har uppfyllt mina drömmar. Innan jag fick barn hade jag inga drömmar. När jag blev mamma satte jag upp mål och har strävat dit. Jag trodde aldrig som avhoppad gymnasieelev att jag skulle bli lärare och mamma. Att bli gravid som 19-åring utan utbildning gjorde att jag ville utbilda mig, få ett jobb och kunna leva på mitt liv. Det har jag uppnått nu, och det är befriande.

Vem riktar sig din blogg till?
Jag tror att vem som helst kan läsa min blogg, jag hoppas att den som hamnar där känner sig välkommen och intresserad.

Har du några tips hur man ska kunna må bättre i sig själv?
Här skulle jag säga, våga lyssna på dig själv. Ta promenader i skogen eller naturen. Om du har någon vän eller familjemedlem som står dig nära ring dem eller besök dem. Lyssna inte på andras goda råd, du vet vad som är bäst för dig.

Brukar du få hatkommentarer på din blogg? Om ja, hur hanterar du det?
Jag började blogga 2004, eller egentligen tidigare. Men bloggen jag har nu är sedan 2004. På den tiden och fram tills för ungefär 5 år sedan har jag inte fått sådana. Innan det blev jag dessutom väldigt sårad, VEM blir inte ledsen av elakheter? Jag tycker det är väldigt sorgligt med människor som skriver hatkommentarer till andra. Varför hata när det finns så mycket i livet att älska istället?

Om du var statsminster i Sverige en dag, vad skulle du då göra?
Höja upp löner inom typiska "kvinnoyrken". Vi kvinnor förtjänar mer! Snart har vi ett land där kvinnor bränt ut sig totalt, ett land utan skola och vård för folk säger upp sig. Jag skulle därmed sluta ge löften och ta pengar till dem som förtjänar det, dem med lägsta lönerna. Snippbärarna!

Tack för att du ville delta! :) Ni hittar hennes blogg här.


Veckans utmaning #5


När jag har kollat runt på bloggar och på youtube så har jag sett att det är väldigt vanligt bland tjejer att skriva/säga: "Ni får ursäkta att jag ser ut som skit, jag hann inte sminka mig idag." eller "Ursäkta att mitt hår är så smutsigt, men jag försov mig så hann inte tvätta det." Jag har även hört detta när jag gick i skolan och jag förstår verkligen inte varför man skulle be om ursäkt för detta... 

Så denna veckans utmaning blir att inte be om ursäkt för sig själv så mycket hela tiden. Be inte om ursäkt för hur du ser ut, för att du finns, för att du inte orkat fixa dig, det är helt okej! Detta är ju såklart något som borde övas på mer än under den kommande veckan, men det är ju en början i alla fall. Du är bra exakt som du är och behöver inte be om ursäkt för saker hela tiden! Var bara du, okej? :)

Läsartips - relationer #5


Idag är det Anna som delar med sig av sina bästa tips, kul att du ville dela med dig tycker jag! :)

"Våga ha egentid tillsammans. Ibland spelar Tobias och jag läser eller gör något annat. 
Våga vara ifrån varandra på fester och olika evenemang. Här om vecka vart jag och Tobias bortbjudna och vi anser att det är viktigt att vi inte måste sitta bredvid varandra eller klänga på varandra utan kan socialisera ändå."



Vill du också skriva dina tankar/tips om relationer och få en länk? Kommentera då inlägget jag länkar här nedanför så får du också synas med dina tips. :) Direktlänk till inlägget.



Läsarintervju #55 - Anna Thelin

 
 
Hej Anna! Berätta lite om dig själv, vem är du?
Jag är Anna, en 34 årig äkta norrlänning ifrån den lilla byn Vuollerim. Just nu bor jag i Lycksele men vi planerar att flytta upp till Piteå, en av sveriges/norrlans bästa städer.

Vad får man se i din blogg?
I min blogg skriver jag oftast om min vardag dvs om jobbet, skolan, hemmet, om våra husdjur (våra chihuahor, våran whippet, samt även våra söta tamråttor) Men givetvis kommer jag med mina åsikter och min syn på saker och ting, jag tipsar även gärna mina läsare om bra butiker och dylikt samt visar upp för er om allt jag har shoppat och fyndat. Jag är en sån som älskar att lägga upp bilder för jag vet att det uppskattas.

Hur kommer det sig att du började blogga?
Jag började blogga pga Blondinbella och Kissie, och för att en fd vän bloggade på blogspot och just där, startade jag min absolut första blogg. Sen gick jag över till blogg.se och resten är väl historia? :) Sen tycker jag personligen att blogg, är jättekul!


Får du några negativa kommentarer på din blogg? Om ja, hur hanterar du det?
Men givetvis får jag det, jag granskar de, gör printscreen, sparar de på datorn och ofta publicerar jag de, och har ett svar på tal. Ja jag hänger ut de publikt, varför ska jag gömma och ignonera? Näthat är vidrigt. De ska inte gömmas, de ska ut offentligt så alla får se hur patetiska dessa människor är.

Känner du dig säker i dig själv?
Ja det gör jag faktiskt. Det är nu under de senaste åren, sen jag bodde på kvinnojouren i PIteå under år 2013 där jag bodde ensam i en lägenhet kan hitta mig själv. Jag växte mig oerhört stark och kunde bygga upp mig själv. Nu idag, är jag stark och vet exakt vem jag är, jag är säker på den jag är, vad jag tycker och vad jag tror.

Varför tror du att så många mår dåligt psykiskt idag?
Stora anledningar är väl föräldrarna, och vad som händer i ens liv/vardag. Pressen att ta körkortet för de leder till jobb, pressen i skolan och sen att komma någonvart för att få jobb, alla denna press på en själv. Hur man ska vara i skolan och även hemma, hur man ska klä sig då menar jag helst i märkeskläder, och ha löshår, lösnaglar etc, hur man ska sminka sig för att passa in. Det är väl för att många inte har hittat sig själv, jag anser att man ska klä sig, sminka sig hur man vill, att vara sig själv vinner man mer på enligt mig. Duger det inte enligt andra, då är de inget att ha säger jag. Ja många känner väl att de inte duger?

Vad föredrar du, film eller serier?
Jag ser båda, älskar film och jag fullkomligt älskar serier. Jag har sjukt många dvd filmer, både i hyllan och på datorerna. Då räknar jag med de filmer som min man har på datorn ocksa

Vad gör du för att bli på bättre humör en dålig dag?
Jag är med min familj dvs min man och våra husdjur. Eller ringer mina vänner, antingen Johanna (nouw.com/rockdoll) eller min syster Mizzah (som jag har nämnt många ggr i bloggen)

Tack och bock för alla svar! :) Ni hittar hennes blogg här.

 

4 tips - så slutar du stressa

 
Lär dig säga nej! - Man behöver inte göra exakt allting hela tiden. Man kan säga nej till att träffa vänner om man inte orkar, hinner eller har lust. Man kan säga nej till att hjälpa grannen med att byta däck. Ibland måste man säga nej för att orka med det man vill och måste säga ja till.

Motionera regelbundet. - Att motionera är bra för det fysiska men det är också bra för det psykiska. Det kan förebygga och reducera stress, samt att du får lite egentid när du tränar vilket kan vara väldigt värdefullt.

Ändra på saker du kan och släpp det du inte kan kontrollera. - Säg att du exempelvis alltid stressar på morgonen, då kan du försöka ändra dina rutiner. Men att bussen är sen är ingenting du kan styra över så släpp det, det är inget du kan påverka, låt inte det förstöra din dag.

Ändra en sak i taget. - Ibland vill vi förändra allt, men det kan bli svårt att göra det och då är det bra att börja med en sak i taget. Vill du möblera ditt vardagsrum? - Börja då med det, sen kanske du kan även börja med sovrummet, men ta en sak i taget och stressa inte fram resultaten!

Video - Hur väl känner min syster mig?



Nu ligger äntligen en ny video uppe på kanalen! :) Denna gången blev det en challenge där Anna och jag tar reda på hur bra vi känner varandra. Om ni vill se hur det gick för mig i Annas video så får ni kolla in hennes blogg. :) Direktlänk till hennes blogginlägg.


Recept: Jordgubbssmoothie


 
Du behöver:
Frysta jordgubbar
Frysta hallon
Frysta blåbär
Fryst ananas
Fryst mango
Fryst papaya
Banan
Mjölk

Gör så här:
Mixa allt tills du fått den konsistensen du vill ha. Servera det och njut!

Jag ber om ursäkt att jag inte har några mått, men när jag gör smoothie går jag bara på känn, så smaka av om ni är osäkra! :) Jag älskar att göra smoothie nu för tiden, det är ju både så gott och enkelt! Dock var det lite ovanligt för mig att dricka det ur en stor kopp haha, men det var mysigt! :)

Youtubetips - LovisaKawaii



Igår hittade jag denna tjejen på youtube och kollade igenom hennes klipp lite och herregud vilken stark och modig tjej! Jag finner inga ord för hur grym denna tjejen är! Hon kämpar på trots sin hudsjukdom och sin hörselskada. Hon gör videos, hon springer på splayday och även om hon känner sig så ensam att hon gråter när hon är med på dessa träffarna så stannar hon kvar och ger allt till sina vloggar! Jag vet inte om jag skulle klara att vara helt ensam på splayday som hon är, jag skulle nog gått därifrån om ingen alls i stort sett brytt sig om mig, så jag beundrar verkligen henne grymt mycket! 

Jag hoppas att ni alla kan gå in till hennes kanal och skriva en peppande kommentar på någon av hennes videos för det förjtänar hon verkligen! I denna videon jag länkade här ovanför berättar hon om sina sjukdomar och tårarna bara rinner ner för mina kinder... Jag skrev också en fin kommentar till henne på denna videonm samt videon där hon var på gröna lund för några veckor sen på splayday.


Måndagstipset #25

 
 


1 / 2 / 3

 
4 / 5 / 6

Veckans kroppsinspiration #25


 

Så mycket kostar psykisk ohälsa

♦ Visste du att 33 000 människor är sjukskrivna för psykisk utmattningssyndrom per år i Sverige?
♦ Visste du att varje person som är sjukskriven kostar ca 400 000 kr?
♦ Visste du att om man räknar ihop allt så blir det sammanlagt 13,2 miljarder som det kostar samhället?

Detta visar programmet Dr Mikael och Tilde som sänds å 7:an. Detta är alltså bara en liten del, för bakom varje siffra döljer sig en person och ett enormt lidande.

Nu kanske ni undrar varför jag tar upp vad det kostar samhället när man lider av psykisk ohälsa. Min poäng i det här är att man ska försöka se det hela ur ett större perspektiv och försöka göra något åt det medan man kan. Många människor tar inte psykisk ohälsa på allvar för enligt dem är det bara att rycka upp sig. Vi lär oss redan som barn att motion och rätt kost bygger starka kroppar, men vi får inte lära oss hur vi ska bygga starka själar. För många är psykisk ohälsa bara något man hittar på för att man är lat, för att man inte orkar jobba eller för att få medlidande när det faktiskt är en stor folksjukdom och vi måste börja ta de här 33 000 personerna på allvar. Det vi också måste tänka på att detta är enbart summan för de som blir sjukskrivna, det finns många där ute som lider av psykisk ohälsa som inte ens vågar be om hjälp, som lider i det tysta.

 
Alla kan råka ut för psykisk ohälsa, alla kan falla. Det kan handla om en olycka, att ens föräldrar skiljer sig, att någon i ens närhet dör, att man mister jobbet, att man mister sin partner. Det kan också handla om att man blir mobbad, utsatt för övergrepp, ett missfall och så vidare, men psykisk ohälsa kan också bara komma sådär, helt utan förvarning, utan att något tragiskt har hänt. Det kan hända oss alla, exakt när som helst och därför måste vi se till att skydda varandra och hjälpa varandra. Vi kan förebygga psykisk ohälsa om vi bara tar tecknen på allvar.

Ingen väljer att må psykiskt dåligt, lika lite som någon väljer att få cancer, men när det väl händer måste vi vara där och stötta varandra och tro på varandra, för du skulle väl vilja ha hjälp om det hände dig? Om vi börjar med att försöka förstå varandra lite mer istället för att döma varandra så kanske den psykiska ohälsan skulle minska lite. Om vi istället börjar vara snälla mot varandra istället för att säga och skriva elaka saker till varandra så skulle den psykisk hälsan bli bättre. Du kan göra så att den psykiska hälsan blir bättre och att det blir mindre kostnader för just detta, om du bara försöker ta detta på allvar istället för att döma andra människor. 

Är du osäker på om du är i riskzonen för att råka ut för utmattningssyndrom? Dr Mikael tipsar om ett test du kan göra för att få en bättre inblick om du riskerar att råka ut för detta. Direktlänk till testet.

Bildkälla

Läsarintervju #54 - Åsa


 
Hej Åsa! Berätta lite om dig själv, vem är du?
Jag är Åsa, 33 år från Gävle. Har jobbat på en stor matbutik i många år men har precis börjat läsa till gymnasielärare i religion(jag älskart!) Jag har världens bästa sambo Mats. Vi bor i en hyrestvåa tillsammans med katten Molle. Jag bor i stort sätt granne med en av mina bästa vänner Linn. Jag gillar livet (för det mesta) Jag älskar att simma Vansbrosimmet och jag funderar på att färga håret rosa. RosaÅsa liksom!

Vad får man se i din blogg?
Allt möjligt. Söta kattbilder, recept, träningspepp, filmrecensioner och många personliga inlägg om min syn på livet. 

Hur kommer det sig att du började blogga?
Jag har alltid haft ett behov av att skriva av mig. Det har alltid varit som en slags terapi för mig. 
 
Hur länge har du bloggat?
Ungefär tio år till och från skulle jag nog säga. 

Om du fick bestämma över Sverige en dag, vad skulle du då ändra?
Oj det finns så himlans mycket som är så otroligt bra med Sverige. Det blir så lätt att man bara ser de negativa sakerna och klagar en massa. Men det finns som sagt så mycket som är bra med Sverige. Till exempel allas rätt till utbildning, att alla får gå i skolan här. 
 
Om jag bara ska tänka egoistiskt utifrån min livssituation som den ser ut just nu så skulle jag gärna se att det byggdes lite mer bostäder och att låne och bostadsmarknaden reglerades lite bättre. Eftersom jag och min sambo letat hus i drygt två år och det är i stort sätt omöjligt att hitta nåt vettigt här i Gävle där vi bor. Lyxproblem? Absolut!

Sen skulle jag även se att man la mer resurser på vården och speciellt psykvården. Jag förlorade min allra bästa vän, min finaste Ida för 5 år sedan då hon valde att ta sitt liv efter en långtids depression. Jag önskar att det funnits mer resurser och bättre hjälp inom den typ av vård. Det är så otroligt många som blir felmedicinerade eller helt enkelt bara faller mellan stolarna. Min ex-make och numera väldigt goda vän gick bort på samma sätt för ungefär ett halvår sen, och det är såklart att dessa två händelser påverkat mig och min syn på psykvården väldigt mycket. 
 
Vad är dina tre bästa egenskaper?
Jag är väldigt social, tycker om att prata med alla slags människor. 
Jag är nog ganska avslappnad, det behöver inte vara så mycket knussel. 
Jag är modig, eller ja inuti kan jag ibland vara skiträdd. Men jag låter aldrig rädslan begränsa mig.  
 
Har du någon favoritmat?
Jag älskar mat! Tyvärr älskar inte maten mig lika mycket tillbaka. Jag har kämpat med bulimi och haft en allmänt jättejobbig relation till maten hela mitt liv. 
Om jag skulle se ett diagram över vad jag lagt mest energi på att oroa mig över under min livstid så skulle det definitivt vara maten. 
Men jag äter det mesta. Och bangar inte för att smaka på konstiga saker. Jag har inställningen att smaka ska man alltid göra, sen kan man bestämma sig för om det är äckligt eller inte.
Har bland annat ätit: 
Val (som inte var nån höjdare)  
Tjurtestikel (riktigt gott faktiskt)
Krokodil (senigt och segt)

Känner du dig trygg i dig själv?
 Både och. Jag tror jag är en ganska trygg människa, men jag har onekligen mina demoner.

Tack för att du ville vara med i en intervju! :) Ni hittar hennes blogg här.

 

Veckans utmaning #4


Denna veckas utmaning ska bli att säga hej till minst 10 personer ni inte känner exempelvis på stan, i skolan, på jobbet och så vidare. Det kan gälla tiggare, någon som ser ensam ut i skolan, någon du bara möter på stan. Att säga hej till någon kan göra så extremt mycket. Det visar att du ser personen, att du bekräftar att personen finns, att du hör personen. Ett enda litet hej kan göra någons dag så mycket bättre och det är så lite att det inte ens behöver ta på våra krafter. :)

Ett enda litet hej kan göra att den där personen som är utstött i skolan faktiskt kommer hem med ett leende på läpparna. Ett enda litet hej kan göra att någon slipper sina självmordstankar för en stund, just för att personen blev bekräftad, att den syns och hörs. Så jag hoppas att ni är med mig på denna utmaning och faktiskt säger hej till minst 10 personer ni träffar! :)


Dessa sjuka ideal bryter ner människor

 
Jag är medlem på en dejtingsida som heter Happy Pancake och fick nyligen syn på denna presentationen och jag känner bara, are you for real?

Jag har cencurerat en del av texten då jag inte vill "hänga ut" personens text för i övrigt var texten bra, men just denna meningen som står sist får mig verkligen att fundera. Vem skriver ens sådant på en presentation? Varför är det sådan fruktansvärd fokus på vikt och utseende? Självklart ska det finnas en attraktion för att det ska fungera, men att skriva en sådan sak får mig att bara vilja sticka ifrån och aldrig se åt den där killen igen. Hur ska vi bygga självkänsla hos unga tjejer när vi hela tiden pratar om hur man SKA se ut?

Jag vet själv hur det är att vara i viktträsket och senast igår mådde jag dåligt över min kropp, trots att jag inte ens är en gnutta överviktig. Trots att jag vet att jag är fin exakt som jag är. Trots att jag kämpar för att alla kroppar ska ses som bra kroppar. Detta jäkla idealet påverkar oss mer än vad vi tror att det gör. Det ställs krav överallt på hur vi ska se ut, hur vi ska vara, vad vi ska jobba med och vilka intressen vi ska ha. Vi matas hela tiden med att det vi är, det vi gör och så som vi ser ut aldrig duger, för det går alltid att bli bättre. Bli snyggare. Bli rikare. Bli populärare. Fokus läggs aldrig på att vi faktiskt är bra exakt som vi är.

Jag undrar hur de som skriver en sådan här presentation tänker. Vad skulle hända om han faktiskt skulle finna en kurvig eller knubbig tjej attraktiv och faktiskt vilja ha kontakt med henne? Jag undrar om hon verkligen skulle svara på hans meddelande efter en sådan text, det skulle då inte jag. Jag undrar också hur han definierar smal, kurvig och knubbig. Skulle jag vara smal nog åt honom eller är jag också för stor? Många gånger undrar jag om personer verkligen vill träffa någon för jag skulle då inte bli lockad av en sådan presentation, för mig är det fruktansvärt lågt att skriva så. För mig är det fruktansvärt lågt att fatshama på det viset, för detta är en av anledningarna till att unga tjejer svälter sig, att de börjar fiffla med maten och tro att de inte duger som de är, för de blir hela tiden matade med att de inte duger om de ens har ett gram för mycket. När samhället håller på så här och hela tiden kräver och kräver att alla ska vara smala så bryts ännu en själ itu och en till hamnar i ätstörningar eller under kniven.

Missuppfatta mig inte nu för självklart har man olika saker man finner attraktivt, men att skriva ut det på detta sättet är fel enligt mig. Att skriva ut att ens krav är att tjejen SKA vara smal sätter så onödiga krav hos många tjejer och de tror att alla killar vill ha en smal tjej. Självklart är det inte heller fel att vara smal, men det är heller inte fel att vara större.

Jag säger inte heller att bara killar skriver enorma och dåliga krav på sin presentation, men eftersom jag inte söker tjejer på dessa sidor så kan jag inte uttrycka mig om deras presentationer.

 
 Bildkälla

Kämpa för din dröm

Har du någon gång fått höra att dina drömmar är för stora? Att de inte är värda att kämpa för, eller att de är löjliga? Det har jag fått höra ett antal gånger i mitt liv och när man får en sådan kommentar kan det kännas som att ens drömmar faktiskt är omöjliga, som att man faktiskt kämpar för något man inte kan uppnå.

Jag har ofta fått höra att jag aldrig kommer att bli något. Senast för någon vecka sen fick jag en kommentar från en bekant att jag inte borde utbilda mig till journalist eller vilja leva som skribent för det är ett utdöende yrke och jag kan verkligen inte förstå hur man kan säga en sådan sak. Jag har i flera år drömt om att kunna leva som skribent och jag närmar mig allt mer och mer, ändå får jag höra att jag kämpar förgäves. Sanningen är dock att jag aldrig låter dessa saker få mig att sluta, för så länge jag försöker så har jag inte misslyckats.

Om du får höra något sådant så vill jag att du ska tänka på att människor som bryr sig om dig säger inte sådana saker. Människor som bryr sig om dig stöttar dig i dina drömmar och mål. De hjälper dig på vägen för att nå ditt mål. Låt dem inte få dig att ge upp din dröm, för din dröm är något att kämpa för! Vi vet inte hur saker och ting kommer att bli i framtiden, men att sluta kämpa för sin dröm enbart för att andra säger att det inte är en bra dröm kommer att leda till ett misslyckande.

Oavsett om du drömmer om att bli hockeyproffs, att bli läkare, skribent, modell eller vad det än kan vara så fortsätt kämpa och om du någon gång skulle ge upp din dröm så ska det vara ditt eget val, för att du mår bättre av att lägga den drömmen åt sidan och kanske hittat andra vägar i livet. Inte för att någon säger att du inte kommer klara det. Jag vet att ibland kan det kännas förjävligt och man tror att man aldrig kommer nå sin dröm, men om du inte kämpar för den så kommer du aldrig få veta.

Ge aldrig upp för att någon försöker trycka ned dig, du är bättre än så!


#INGAMEN

 
"Jag är inte rasist, men...."
"Jag är inte homofob, men..."
"Ingen förtjänar att bli våldtagen och jag hatar våldtäkt men..."
"Det är klart att tiggarna är fattiga, men..."
"Det är klart det ska vara lika lön för lika arbete, men..."

Kommer ni ihåg att jag har blivit ambassadör för Supermanprojektet? De har startat en ny kampanj nu som jag vill tipsa er om. Denna kampanjen heter INGA MEN och går helt enkelt ut på att ändra synen på detta gällande MEN. Som ni ser här i listan ovanför så finns det hur många men som helst som inte ska vara där och listan kan säkert göras ännu längre. Hur kommer det sig att detta får fortsätta? Att människor har sådan dubbelmoral och säger att de är emot saker, men ändå tycker det är rätt i vissa sammanhang? 

Kampanjen INGA MEN går ut på att lyckas få bort dessa men där de inte passar in. Rasism ÄR fel. Våldtäkt ÄR fel. Homofobi ÄR fel. Orättvisor ÄR fel, det finns inga men i det. Det finns ingen som förtjänar en våldtäkt. Det finns ingen som förtjänar att bli hatad för sin hudfärg. Hur ofta använder du egentligen ordet men för att ursäkta en åsikt?

Jag kommer skriva under för alla likas värde. Målet är att 100.000 ska anta utmaningen innan första juli. Det finns inga men när det gäller mänskliga rättigheter. Är du med? Dela gärna din resa "utan men" på instagram och använd #INGAMEN för att få fler att delta. Direktlänk till INGAMEN.


Läsarintervju #53 - Tilda

 
 
Hej Tilda! Vem är du och vad gör du om dagarna?
Jag heter Tilda och går just nu i nian så är mitt inne i gymnasievalen och nationella proven.


Vad får man se i din blogg?
I min blogg får man se mycket om min vardag, vad jag gör och upplever på dagarna och så. Men jag försöker även varva in musik (är en stor musiknörd!), lite film och serietips då jag kollar på alldeles för många serier samt kläder och collage av olika slag.

Varför började du blogga?
Jag startade min första blogg när jag var 11 år tror jag, och det för att min kompis hade en blogg och tyckte att jag skulle skaffa en. Bloggen jag har nu startade jag i december 2011 när vi hade haft snöbollskrig ett gäng kompisar och jag vill berätta det för andra.

Vad vill du jobba med i framtiden?
Jag står kluven i vad jag vill arbeta med i framtiden men det lutar åt antingen journalist eller projektledare främst. Sen är drömmen att få arbeta som skådespelare i film och så, men känns bra att ha e back-up plan :)


Hur hittar du inspiration till att göra inlägg till bloggen?
Efter som de flesta av mina inlägg är baserade på min vardag kommer mycket av inspirationen där ifrån men mina andra inlägg handlar mycket om saker jag känner. Har jag sett en grym film vill jag tipsa om den och har jag bra musik jag vill lyssna på publicerar jag den. Sen får jag även många idéer genom att läsa andras bloggar och se hur de gör :)

Känner du dig säker i dig själv?
Jag har faktiskt extrema problem med min självkänsla på grund av att jag aldrig haft en bästa vän. jag har alltid varit nummer två, eller bara varit n i mängden vilket har gett mig extrema problem att lita på mig själv. Att våga släppa igenom hela mig och lita på att jag faktiskt duger precis som jag är. Jag avbröt precis vänskapen med en grupp som bröt ner mig ännu mer men kämpar på att ta mig uppåt igen!

Glass eller godis?
Åh vad svårt, tror glass. Älskar glass!

Vad gör du för att bli på bättre humör en dålig dag?
För att bli på bättre humör lyssnar jag på peppande musik, kollar på grymma tv-serier eller pratar med mamma. Hon hjälper mig med allt!

Tack för att du ville delta i en intervju! :) Ni hittar hennes blogg här.



Poledance - Inverted D

 
Idag var jag iväg till träningen och jag satte äntligen detta tricket korrekt! :) Detta tricket kallas för Inverted D och jag är så nöjd över att jag fixade denna, två gånger idag utan att dö haha. Nu lyckades jag hålla mig helt själv där, men det var dock svårare att komma ner, för risken att få panik när man hänger så där är ganska stor faktiskt. Så min tränare fick hjälpa mig ner. Fan vad glad jag känner mig nu! :D

Jag sitter och funderar lite på detta gällande stående bilder, vad föredrar ni när det gäller storleken? Jag brukar alltid ladda upp mina bilder i 800 så de täcker i stort sett hela inläggsrutan och så att alla bilder ska vara i samma storlek, men när det gäller sådana här bilder så får man ju mer en helhet om bilden är lite mindre och nu är den uppladdad i 600 istället. Vad föredrar ni?

Video - Mukbang med Anna



 
I måndags spelade jag och Anna in några videos och till min kanal gjorde vi en Mukbang, vilket innebär att man sitter och äter och pratar med kameran samtidigt. :) Jag tycker det var jätteroligt och vill gärna göra detta igen. Vad tyckte ni om videon, var det kul eller suger idéen? :) 

Vi spelade även in en video till Annas kanal där vi pratade om 6 saker som stör oss. Kolla in den videon i Annas blogg. :) Direktlänk till hennes video.

Recept: Kycklingfajitas

 
 
Du behöver:
1 röd paprika
1 gul paprika
1 Gurka
1 påse fajitakrydda
Kycklingfiléer
Tortillabröd
Creme fraiche

Gör så här:
1. Skär upp kycklingen i mindre bitar.
2. Stek upp kycklingen och krydda med fajitakryddan.
3. Hacka grönsakerna.
4. Lägg i paprikan bland kycklingen i stekpannan och låt det puttra tillsammans.
5. Servera kycklingröran tillsammans med tortillabröd, gurka och creme fraiche.

#IStandUp - Kvinnor är inga objekt



Det här är den tragiska sanningen om hur kvinnor idag objektifieras. Flickor växer upp och tror att allt handlar om hur de ser ut. De växer upp och tror att så som tjejer ser ut i media är sanningen, att det är det enda rätta. När till och med kändisar har sina små "skavanker", men det syns inte i tidningarna för det retuscheras bort.

Flickor växer upp och tror att de måste vara på ett visst sätt för att passa in. Flickor växer upp och tror att de måste ha sex för att göra sin kille nöjd. Flickor växer upp och tror att de ska vara objekt. Vill du verkligen att det är så här din syster, din mamma, din dotter ska ha det? Vill du verkligen att din dotter eller systerdotter ska få komplex när hon är 5 år för att hon anser sig vara för tjock? För detta är så det är i dagens samhälle, små barn vill banta för att de känner sig för tjocka. Små barn vill skönhetsoperera sig för att de tycker deras näsor är fula.

"Men hallå, ser du någonsin att män och killar faller för idealet? Jävla kvinnor som ska gnälla på allt hela tiden."

Nej, de kanske inte gnäller lika mycket som oss. De kanske inte mår lika dåligt över sitt utseende just för att det oftast är större press på kvinnors utseende rent generellt. Kvinnor ska raka bort allt hår förutom på sitt huvud för där ska håret vara långt och tjockt. Kvinnor ska sminka sig och dölja sina skavanker. Kvinnor ska vara smala med stora bröst. Kvinnor ska inte ha några bristningar, celluiter eller lår som går ihop. Stämmer de inte in i denna bilden får de ofta höra vad fula och äckliga de är, särskilt om de vågar trotsa normen och ha lite hår under armarna på en bild på instagram, då kommer hatstormen direkt. 

Jag säger inte att män sätter detta idealet och kräver att kvinnor ska vara så här, men det är så här medias bild av en kvinna är och tyvärr är det många som hakar på den här trenden. Innan jag började träna vägde jag 56 kg till mina 154 cm och jag fick höra att jag var otroligt fet och äcklig, flera gånger i veckan, för jag var ju inte så där smal som modellerna var.

Så ni som tycker att män sköter detta bättre och att vi kvinnor klagar för mycket, kom och säg samma sak när exakt samma press sitter på männen. Kom och säg samma sak när män får klagomål för att de har lite hår under armarna. Ursäkta mig om jag gnäller för mycket enligt dig, men jag tänker inte stå ut med att kvinnor ses som objekt, som små dockor som vi ska bygga om. Vi är alla människor, med tankar, känslor och rättigheter och jag tänker inte finna mig i att vara någon perfekt Barbiedocka.

#IStandUp


Hur de senaste dagarna varit

Jag har faktiskt haft väldigt mycket för mig de senaste dagarna så jag tänkte berätta lite om helgen! :)
I lördags åkte jag, mamma, pappa och två av mina systrar Carola och Sofie iväg till Norby köpcentrum i Strömstad. Det var fruktansvärt dåligt väder faktiskt, regnade, var kallt men dagen var bra ändå. På vägen hem tog vi även en tur till Torp i Uddevalla. I bilen på vägen hem lyssnade vi på Frölunda-låtar och även dansband, så Sofie (min funktionshindrade syster) njöt och diggade med som tusan till musiken. :)

 
I söndags åkte vi till Karlstad och kollade in nya H&M, samt fikade lite på stan. Det är så skönt att komma ut och få göra något annat ibland! Igår (måndag) kom min syster Anna till mig och vi lagade lite mat, spelade in lite videos till våra youtubekanaler och fikade lite. Var en jätterolig och produktiv dag, så det känns skönt när man lyckas prestera lite. :) Jag vill verkligen komma igång med youtube igen så ska försöka göra mycket videos nu framöver! Det har i alla fall varit flera väldigt bra dagar. Hur var er helg? :)


Att ha ångest är ingen lek

Igår tittade jag på bingolotto och fick plötsligt för mig att ringa in och jag lyckas komma fram, för första gången i mitt liv. Men tyvärr bestämde sig min ångest för att börja bråka så jag fick panik och lägger på för jag blev så rädd. Ni som lider av social fobi, ångest eller panikångest förstår vad jag pratar om. Att helt plötsligt prata med en främmande människa i telefon i tv blev jättejobbigt för mig. Jag blev så otroligt ledsen eftersom jag hade dubbellott och kunde därför ha vunnit stora summor pengar och jag blev deppig så jag la ut en status om detta på facebook och instagram. Ibland blir jag skrämd av människors okunskap och brist på empati...

 
Personen följer mig på instagram och vet att jag har ångest och är nyinflyttad i min lägenhet. Jag förstår att det är svårt för människor som aldrig haft ångest att förstå hur det är, men att ta för givet att det ens finns någon att lämna över luren till och tro att det är så enkelt att bara springa till första bästa granne trots ångest får mig att bli så ledsen över den brist på förståelse det finns idag. När man har ångest kan det vara svårt att ta kontakt med andra människor, det kan vara svårt att ens gå utanför dörren och att då göra något så konstigt som detta skulle inte fungera för mig.

Det är sådan brist på förståelse när det gäller psykisk ohälsa och människor tror verkligen att allt ska vara så enkelt och detta fick mig faktiskt att bli mer ledsen än att ångesten vann över mig. När jag är öppen om min ångest så vill jag inte ha kommentarer om att jag borde göra si och så istället för att pengarna är så viktiga, för hade jag fått bestämma så hade jag klarat att prata med bingolotto och kunnat ta emot de där pengarna, det vore en dröm för mig och hade det funnits någon i närheten som kunde ta telefonen åt mig så hade jag lämnat över om jag inte hade klarat det, jag är inte dum. Tyvärr var det inte så enkelt för jag drabbades av panik.

I ärlighetens namn undrar jag hur många som hade bett bingolotto vänta för att man måste klä på sig och springa till grannen för att presentera sig och be personen som man aldrig pratat med innan ta över telefonen... Ja, det gällde mycket pengar men man bestämmer inte över sin ångest. Denna gången vann den över mig. Tänk om personen låg och sov för att den ska upp och jobba tidigt och en främmande människa knackar på och lämnar över en telefon för att personen ska prata med bingolotto? Ska jag då fortsätta knacka dörr tills någon vill hjälpa mig?

Om du inte har någon kunskap om psykisk ohälsa, så snälla håll saker för dig själv. Självklart kan man beklaga och fråga om det inte fanns någon i närheten som kunde ta telefonen (även om jag själv tycker det är uppenbart att det inte gjorde det eftersom jag skrev som jag gjorde), men att skriva på det sättet när man vet att personen lider av ångest tycker jag bara är lågt. 

Ammande mammor - svar på tal

Jag såg Moas video som handlade om amning på offentliga platser och blev inspirerad att skriva när jag såg den videon. Amning är ett väldigt väldiskuterat ämne och som Moa så blir jag riktigt förbannad när människor tycker att det borde förbjudas att amma på offentliga platser så därför tänkte jag göra några svar på tal gällande konstiga kommentarer jag läst och hört angående detta. Hur långt ska vi dra detta om ammande mammor ska behöva låsa in sig på toa? Ska vi be handikappade som dreglar att äta på toa? Ska vi be människor som har byxorna alldeles för långt ner så man ser brevinkastet låsa in sig på toa? Ska vi be människor som är för fula för vår smak att äta sin mat på toa? Om jag finner dig störande, obehaglig, äcklig eller vad det nu kan vara, tar du då med din mat in på toa och äter den där? För om du inte gör det för min skull, varför ska den ammande mamman göra det för din skull? Snälla, tänk till lite innan du yttrar dig och var vänlig respektera ammande mammor! Du behöver inte tycka om det, men du behöver heller inte klaga. Alla har rätt att äta, vare sig vi är barn, vuxna, gamla, korta, tjocka.



"Men du kan väl amma innan du går hemifrån?"
Vet du hur ett barn fungerar? Vissa barn kan faktiskt bli hungriga redan efter en timme och behöver då mat. Även om mamman precis gett sitt barn mat så kan barnet behöva mat innan de kommer hem. Du vet väl också att saker kan dra ut på tiden när man är på offentliga platser? Det är köer, man kanske träffar en bekant som man pratar med och även om man planerat att gå hem inom två timmar så kan saker dra ut på tiden.

"Men snälla, du kan väl gå in på toa och amma istället!"
Jaha, så du tycker att mamman ska sitta i bajslukt och ge sitt barn mat och uppta toaletten när någon kanske behöver in? Du kommer ju ändå klaga sen om det är du som behöver in och det är upptaget. "Herregud, att sitta på toa och amma när jag behöver bajsa. Har ni ingen skam i kroppen?" Blir du någonsin nöjd kan jag undra? Mamman kanske själv äter, hur hygieniskt är det att ta med sig tallriken in på toaletten, eller ska hon vänta tills barnet ätit klart och hennes mat blivit kall?

"Jag skulle aldrig amma mitt barn offentligt!"
Okej, så om du är på stan för att du måste köpa lite nytt till din bebis och din bebis blir hungrig men bebisen tar inte emot flaskan. Det finns inte någon toalett i närheten och det finns inget amningsrum, vad ska du då göra? Ska du gå runt med en skrikande bebis och plåga din unge? Säger du till ditt barn: "Nej Gösta, mamma får inte ge dig mat offentligt så du får gråta tills vi är hemma sörru!"?

 
"Men det är obehagligt att se folk dra fram sina bröst ju!"
Exakt VAD är så obehagligt med detta? Det är ett bröst och ett barn som får mat, vad får dig att bli så äcklad och få sådana obehagskänslor av detta? Om du nu tycker det är så jobbigt, vänd dig då åt ett annat håll eller gå någon annanstans så länge. Det är ju faktiskt oftast lättare för dig som klagar att flytta på dig till ett annat bord exempelvis än för mamman att krångla fram och tillbaka med ett gråtande barn, vagn, bröst som ömmar osv osv. Men vet du, det bästa är faktiskt bara att du accepterar läget och lever med det!

"Man tar inte med sig sådana små barn på offentliga platser!"
Nähä okej, det var något nytt. Du vet väl att barn behöver besöka vårdcentralen och då kan det hända att man behöver åka kollektivt, det är du medveten om va? Du vet väl att även mammor behöver bajsa, kissa, äta mat, duscha osv och kan behöva handla lite hygienartiklar? Du vet väl att även bebisar behöver blöjor och kläder? Ska mamman då som kanske inte har någon som hjälper henne lämna sin unge hemma i soffan medan hon springer på stan menar du eller ska hon torka sig med gardinen när hon bajsar?

"Man behöver ju faktiskt inte kasta fram brösten i ansiktet på folk. Lite respekt får ni att ha för oss andra!"
Jag vet inte vad du har sett för ammande mammor men jag har då aldrig fått några kastade bröst i mitt ansikte... Inte ens när jag suttit vid samma bord som en ammande kvinna har hennes bröst kastats runt så att de fläskat till mig här och där. De flesta mammor jag har sett har varit väldigt diskreta och om man skulle råka se lite av brösten, so what? Det är bröst, inget annat! Ni kan ju se filmer, musikvideos, internet, serier, tidningar och till och med porr där brösten visas på alla möjliga sätt och det går ju bra. Ni kan ju även se bröst i uringade tröjor på stan utan att skriva arga artiklar om hur äckliga människor är som har uringat så varför går inte en ammande mamma bra?

"Att amma är naturligt, men det är också att kissa, bajsa, ha sex, onananera också. Ska jag då göra något av detta på restaurangen?"
Du vet väl att man kan få böter av att kissa, bajsa, onanera eller ha sex på offentliga platser? Det kan räknas som ofredande, det gör dock inte att amma ditt barn. Vet du varför? - För att det handlar om att ge ett barn MAT. Du får ju äta din hamburgare på offentlig plats, därför får även barn äta på offentlig plats. Att råka se lite bröst när en mamma ammar är inget sexuellt och det kan inte jämföras med att dra fram snoppen som du kissar ur på en restaurang. Din snopp ger inget barn mat och bröst är inte jämförbart med ett könsorgan.

Läsarintervju #52 - Joanna


 
Hej Joanna! Berätta lite om dig själv.
Jag heter Joanna är 28 år bor i Karlstad med min sambo katten Baby. Har valt att blogga och föreläsa om mitt liv med diagnoserna Aspergers syndrom och Bipolär sjukdom typ 2 för att vill öka förståelsen för hur det är att leva med dolda funktionsnedsättningar och ta hål på myter. Men framförallt för att visa att en diagnos inte behöver vara ett hinder utan kan vara en styrka om man får rätt stöd och hjälp.

Vad får man se i din blogg?
Man får på ett nära sätt följa med i mitt liv både i min vardag och när jag åker runt som föreläsare. 
Om jag skulle sammanfatta min blogg skulle jag säga: Katter, Speedway, Asperger syndrom, Psykisk ohälsa och pyssel.

Vad är det roligaste med att blogga?
Man lär känna nya fina människor.

Brukar du få negativa kommentarer i bloggen och hur gör du i så fall för att hantera dem?
Nej jag får faktiskt nästan bara positiva kommentarer och de negativa skiter jag bara i för jag vet att de inte är sanna.

Upplever du mycket fördomar på grund av din diagnos?
Ganska många.  Vi har gått väldigt mycket framåt de senaste åren men vi har en lång bit kvar att gå innan det är helt okej att vara den man är i vårt samhället, om man inte är som alla andra.

Vad är ditt bästa råd till de som nyss fått en diagnos men kanske skäms över det?
Våga prata om den och var stolt! Du är du och det finns ingen annan, du är unik!
Om vi inte vågar prata om våra olikheter så kommer det aldrig bli okej att stick ut ur mängden och allt blir så himla mycket enklare om man vågar prata om sin diagnos, för alla har vi styrkor och svagheter oavsett diagnos eller ej.

Har du någon förebild?
Min förebild är rockstjärnan Dregen, han är den han är, sticker ut ur mängden och är stolt över det!

Nämn fyra bra saker med dig själv.
Aspergers syndrom, Omtänksam, Driven och energisk.

Tack för att du ville delta i en intervju! :) Ni hittar hennes blogg här.



Recept: Kasslergratäng


 
Du behöver:
Kassler
Ris
Bearnaisesås (pulversås använde jag)
Riven ost

Gör så här:
1. Koka upp riset som vanligt.
2. Skär kasslern i så stora bitar du vill ha.
3. Koka upp bearnaisesåsen.
4. Smörj en ugnsform och varva ris, kassler och sås.
5. Avsluta med lite ost.
6. In i ugnen på ca 200 grader tills osten har smält och du känner dig nöjd med färgen osv.

Jag ber om ursäkt för att jag inte har några mått i detta recept.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...