För många innebär ordet stress att man har mycket att göra på jobbet eller att man har mycket att göra hemma.
För många innebär ordet stress att man har ett aktivt liv och exempelvis jobbar som sjuksköterska som är både är psykiskt och fysiskt ansträngande yrke. Men stress behöver inte alltid innebär ett hektiskt liv, i alla fall inte för oss med psykisk ohälsa eller olika typer av diagnoser.
I och med att min hjärna alltid går på högvarv, vilket innebär att jag alltid tänker 3000 tankar i vaket tillstånd och drömmer väldigt röriga drömmar när jag sover, så kan jag bli mer uppstressad än någon som faktiskt har 2 barn + heltidsjobb just för att min hjärna arbetar så mycket hela tiden. Någon som inte levt med en superaktiv hjärna kan nog ha svårt att förstå det. Man har tusen idéer, tusen tankar, tusen saker man vill säga, tusen skäl till oro och då blir det till slut för mycket, oavsett om man lever ett stressigt liv i övrigt eller inte. Från ett jobb kan man oftast ta semester, men det kan man inte från sin egen hjärna.
Särskilt när jag ska sova håller min hjärna igång extra mycket. Det är då jag kommer på idéer till blogginlägg, eller saker jag ska fråga någon om exempelvis. Det är också då min oro sätter igång som värst och när jag sluter ögonen ser jag som små blixtrar för att min hjärna är så aktiv och det känns som varje tanke är en blixt som slår ned.
Att gå in i väggen eller att vara stressad behöver inte innebär att man lever ett hektiskt liv med tusen saker att göra och långa arbetsdagar. Min stress handlar mycket om min hjärna, att jag inte kan få den att lugna ned sig och jag inte riktigt kan sålla bort orostankarna och bara tänka: "Jag lever här och nu, jag får ta problemen om och när de kommer." Jag kan ha perioder där det fungerar jättebra att ta kontroll över min hjärna och i nästa period är det verkligen tufft, men detta är något jag jobbar på extremt mycket. Som jag sagt innan, jag vill inte ta bort mitt övertänkande helt, jag vill bara vända det så jag kan ha det som en styrka istället för svaghet och lära mig ta kontroll över det.
För många innebär ordet stress att man har ett aktivt liv och exempelvis jobbar som sjuksköterska som är både är psykiskt och fysiskt ansträngande yrke. Men stress behöver inte alltid innebär ett hektiskt liv, i alla fall inte för oss med psykisk ohälsa eller olika typer av diagnoser.
I och med att min hjärna alltid går på högvarv, vilket innebär att jag alltid tänker 3000 tankar i vaket tillstånd och drömmer väldigt röriga drömmar när jag sover, så kan jag bli mer uppstressad än någon som faktiskt har 2 barn + heltidsjobb just för att min hjärna arbetar så mycket hela tiden. Någon som inte levt med en superaktiv hjärna kan nog ha svårt att förstå det. Man har tusen idéer, tusen tankar, tusen saker man vill säga, tusen skäl till oro och då blir det till slut för mycket, oavsett om man lever ett stressigt liv i övrigt eller inte. Från ett jobb kan man oftast ta semester, men det kan man inte från sin egen hjärna.
Särskilt när jag ska sova håller min hjärna igång extra mycket. Det är då jag kommer på idéer till blogginlägg, eller saker jag ska fråga någon om exempelvis. Det är också då min oro sätter igång som värst och när jag sluter ögonen ser jag som små blixtrar för att min hjärna är så aktiv och det känns som varje tanke är en blixt som slår ned.
Att gå in i väggen eller att vara stressad behöver inte innebär att man lever ett hektiskt liv med tusen saker att göra och långa arbetsdagar. Min stress handlar mycket om min hjärna, att jag inte kan få den att lugna ned sig och jag inte riktigt kan sålla bort orostankarna och bara tänka: "Jag lever här och nu, jag får ta problemen om och när de kommer." Jag kan ha perioder där det fungerar jättebra att ta kontroll över min hjärna och i nästa period är det verkligen tufft, men detta är något jag jobbar på extremt mycket. Som jag sagt innan, jag vill inte ta bort mitt övertänkande helt, jag vill bara vända det så jag kan ha det som en styrka istället för svaghet och lära mig ta kontroll över det.
24 kommentar(er)
