Ett brev till mitt yngre jag
Hej yngre Evah!
Jag vet att du är osäker på dig själv och är osäker på om du verkligen räcker till. Du har gått igenom mycket redan under dessa år du har levt. Men jag vill att du ska veta att det blir bättre. Du kommer inte alltid må dåligt. Du kommer inte alltid vara osäker på dig själv och du kommer inte misslyckas som du tror att du kommer att göra.

Du kommer gå igenom mer motgångar och du kommer fråga dig själv varför. Du kommer bli mer sviken men detta sker av en anledning och när du blir äldre kommer du förstå varför. Det är inte för att du förtjänar att må dåligt eller inte är värd något bra, utan för att du ska lära dig saker. Du ska lära dig vad som är viktigt i livet och vilka människor som är värda din tid.

Du behöver inte visa upp din kropp och gå i urringat för att bli omtyckt. Du är vacker som du är, utan att visa upp dig och den där uppmärksamheten spelar ingen roll för det är inte den rätta uppmärksamheten. Jag vet att du vill mer än att bli sedd som ett objekt. De killarna som inte ser dig utan att du visar upp dig är inte värda din tid eller energi. Du har stor potential med ditt skrivande och en dag kommer du få dina texter publicerade på olika tidningar och nyhetssajter. Du kommer vara en förebild för andra där ute för att du är bra. Du är värdefull och en duktig person.

Du kommer må bättre och bättre och du kommer lära dig så enormt mycket om dig själv. Du kommer även lära din familj och andra människor där ute om både psykisk ohälsa, relationer och rättigheter. Du kommer få nya vänner och en fantastik pojkvän som du alltid har drömt om och framtiden kommer bli så mycket bättre än du kunnat tro.

Ta vara på livet och njut av stunden. Oroa dig inte för din största fiende är du själv. Våga tro på att du är bra och sluta aldrig kämpa för en dag kommer du lyckas med precis vad du vill. Ta hand om dig yngre Evah och låt ingen trycka ned dig, allra minst du själv! ♥





Frågestund
 
Eftersom det blev bortglömt med förra frågestunden för att jag mådde för dåligt så kör jag en ny tänkte jag. Ställ de frågor du undrar så svarar jag i ett inlägg senare. Kommer givetvis ta med de frågor ni ställde även i förra inlägget. Håller nog frågestunden öppen i 1-2 veckor! :)




Att känna sig avundsjuk och svartsjuk
Avundsjuka och svartsjuka, det är nog något vi alla har känt någon gång, även om alla kanske inte vill erkänna det. Jag kan fortfarande bli både avundsjuk och svartsjuk på olika människor och saker ibland och jag tror det är en helt naturlig känsla. Men när vi pratar om avundsjuka och svartsjuka i samhället så anses det alltid vara så oattraktivt och hemskt när det faktiskt är helt naturligt att känna de här känslorna.

Vi jämför oss med andra människor i olika situationer och det är ju det som tyvärr skapar avundsjuka och svartsjuka många gånger. Vi ser det som andra människor har men inte vi och tror att de på något vis skulle vara bättre för det. Men det stämmer ju inte, för värdet sitter ju inte i vilka kläder man har, vilket utseende man har eller hur mycket pengar man har. Värdet sitter ju inte heller i om man har ett förhållande eller inte.

Jag tror dessa två känslor kan bli värre om man har en dålig självkänsla, men jag tror också att oavsett om man är världens mest självsäkra person så tittar dessa känslor in ibland ändå och jag tror det är viktigt att låta sig känna dessa känslor ibland, men att inte låta dem ta över. Det får inte bli överdrivna känslor där man blir missunnsam eller så svartsjuk att man låser sin partner helt för då kan det bli farligt istället.