Det här är en verklighet för många funktionshindrade människor. Människor som inte kan leva sitt liv själva. Människor som inte överlever utan hjälp. Det här skulle kunna bli du eller ditt barn för vi vet aldrig vad som händer oss i framtiden. Alla kan vi råka ut för någon olycka som gör oss funktionshindrade. Hur skulle du känna om det var du som var i den här sitsen?
Det här är människor som inte överlever utan vår hjälp. Ändå är det så många som vill dra in LSS och assistansen för dessa människor. 1200 människor har mist sin assistans på grund av nedskärningar sedan 2014. Fram till den 13 april 2018 räknades inte sondmatning som ett grundläggande behov, men efter att högsta förvaltningsdomstolen lade sig i regeringens sätt att hantera dessa frågor räknas nu även sondmatning som ett grundläggande behov. Mat är mat oavsett hur förpackningen ser ut och mat måste vi alla ha för att överleva.
Visste ni att enligt regeringen så är inte att andas heller ett grundläggande behov för det faller utanför LSS? Hur kommer det sig att det är så skillnad på folk och folk, att vissa har rätt att äta och andas men andra inte? Hur värderar man vems liv som är mest värt? För om en funktionshindrad inte är värd att leva, varför skulle du och jag vara det? Om du har rätt att bo på ett äldreboende när du blir gammal för att leva så bra som möjligt de sista åren, varför har inte funktionshindrade rätt till LSS för att leva ett så bra liv som möjligt?
Att ta bort LSS för de som behöver det för att överleva är aktiv dödshjälp vilket inte är tillåtet i Sverige. Sverige ska vara ett sådant fint och bra land där vi kämpar för allas lika värde, men om vi rycker undan mattan för de som verkligen behöver vår hjälp, hur bra är vi då?
Vi ska inte ge oss förrän varenda människa som behöver hjälp får det. Att andas, äta och få leva ett värdigt liv ska alla ha rätt till oavsett om man är normalstörd eller utvecklingsstörd. Stå upp för LSS och de funktionshindrade i vårt samhälle!