Att vara instängd i en bur

Jag skulle beskriva min ångest som en bur. Den håller mig fången på något sätt och det är svårt att ta sig ur den där buren för det finns ingen vanlig dörr som bara går att öppna. Men nu när jag börjat i min KBT-terapi så börjar jag känna att börjar plocka bort pinne för pinne som den där buren består av. Jag är inte fri än, för det går fortfarande inte att komma ut ur buren, men jag ser framsteg genom att jag har plockat bort några pinnar och börjat släppa in lite ny luft i min bur. Det tar tid att plocka isär hela buren, men det viktiga är att se att det går framåt. Ibland kan det hända att jag kanske går in i buren igen när jag öppnat halva, men det är okej för en stund så länge jag vågar komma ut igen och fortsätta kämpa och jag tänker inte nöja mig förrän hela buren är i delar.

Jag tror det är bra att kunna ha en sådan här grej att förknippa sin ångest med för jag tror det är lättare att komma ifrån den då. Nu är mitt mål att öppna hela buren sakta men säkert och det känns faktiskt som ett lättare mål att nå genom att se det så här på bild.




En underbar måndag i stan

Igår hade jag verkligen en jättebra dag!
Dagen började med att jag och Dennis tog en ordentlig sovmorgon. Vi vaknade strax innan 11 och det var skönt att få sova ut. Sen efter ett tag åkte vi in till Karlstad en sväng och shoppade lite, åt mat, fikade och bara hade det mysigt tillsammans. Det var längesen vi bara gick och strosade runt på stan så det var kul att göra något tillsammans. Jag shoppade lite kläder, en bok och lite hudsalvor. När vi kom hem kollade vi på bonusfamiljen som går på SVT1 och drack hemmagjord milkshake som bestod av vaniljglass, chokladsås, mjölk och banan. Så det var bara en helt underbar dag som jag behövde för att fylla på energin igen!

Jag har tyvärr lite dåligt med bloggidéer just nu och därför är det lite dålig uppdatering här inne. Har ni något speciellt ni vill läsa om? :) Har ni några idéer så skriv gärna en kommentar med tips så ska jag försöka ordna det! Hoppas ni mår bra och att ni haft en bra dag. ♥






Framtidsdrömmar


Som många av er redan vet så drömmar jag om att bli sambo med min pojkvän framöver.
Jag är ju egentligen ingen lägenhetsmänniska, utan jag vill ju egentligen bo i hus då jag trivs mycket bättre i det. Och passande nog fick jag ett mejl från Skyltmax som ville göra ett samarbete med mig så även om jag och Dennis inte är sambos än eller har ett hus än så har vi i alla fall en skylt så det är ju alltid en början haha.

Jag valde att göra en mässingskylt då jag tycker att de är så fina och jag älskar ju allt som är i mässing! Det kändes liksom rätt att göra en skylt med våra namn då jag ändå drömmer och hoppas på att vi snart blir sambos. 
Hos skyltmax kan du designa din egen skylt hur du vill. Du kan välja mellan en mängd olika skyltar, typsnitt, färger och former på skylten. De har också väldigt snabb leverans och bra kundservice så jag är supernöjd.




I samarbete med skyltmax

14 anledningar till att jag är feminist

Vi börjar närma oss den 8 mars, alltså den internationella kvinnodagen.
Är du en av dem som brukar säga grattis till alla kvinnor denna dagen? I så fall undrar jag vad det är du säger grattis för? Det är inte direkt så att kvinnor fått en dag i kalendern för att alla kvinnor då skäms bort med blommor och frukost på sängen. Den här dagen finns för att visa hur ojämställt vårt samhälle är. Den här dagen finns för att kvinnor världen över fortfarande blir utsatta för övergrepp, misshandel och sexualisering av män. Den här dagen finns för att kvinnor blir annorlunda behandlade än män på grund av sitt kön.

Jag tänkte därför lista några anledningar till varför jag är feminist:

1. Jag är feminist för att jag vill kunna gå hem säkert utan att behöva titta mig över axeln i rädsla om att bli våldtagen.

2. Jag är feminist för att jag vill ha ett skyddsnät med hjälp av poliser och juridiska personer om jag faktiskt skulle bli våldtagen.

3. Jag är feminist för att jag vill skydda mina framtida döttrar från att bli utsatta för det jag blivit utsatt för.

4. Jag är feminist för att jag vill att kvinnodominerade yrken ska få mer respekt och ses som lika bra som mansdominerade yrken.

5. Jag är feminist för att jag vill kunna bestämma över min egen kropp.

6. Jag är feminist för att det kvinnliga könet oftast används i en negativ bemärkelse."Du kastar som en tjej!" "Du kör som en kärring!" "Du gråter som en liten flicka!"

7. Jag är feminist för att 97% av alla våldtäkter begås av män och 96% av alla offer är kvinnor i Sverige.

8. Jag är feminist för att jag är trött på den matchokultur som finns, att män ska vara starka, inte visa känslor och bete sig på ett visst sätt.

9. Jag är feminist för att dagligen sexualiseras kvinnor i media medan män ska vara mäktiga och bestämmande.

10. Jag är feminist för att kvinnor ses som lättkränkta när de säger ifrån när de inte vill bli behandlade som skräp.
 
11. Jag är feminist för att en kvinna ifrågasätts om hon ljuger när hon anmäler en våldtäkt, men gärningsmannen ifrågasätts inte om han ljuger när han säger att han inte våldtagit henne.

12. Jag är feminist för att människor hellre lägger energi på "inte alla män" istället för det verkliga problemet.

13. Jag är feminist för att människor fortfarande tror att kvinnor uppmanar män till att våldta dem.

14. Jag är feminist för att skulden läggs på offren istället för på gärningsmännen.

 
Bildkälla

Att vara smal vs tjock

Jag följer Jessica Pamlin på youtube och älskar verkligen hennes kanal!
För er som inte vet vem hon är så har hon en matkanal kan man nog kalla det, där hon ofta lägger upp mukbangs där hon ofta äter skräpmat. Hon älskar mat och jag tycker det är så härligt att se hennes videos för att hon är sig själv och det är skönt att se någon som inte gör sig till.

Hon har idag över 70.000 prenumeranter, men det finns en grej som har fått mig att fundera lite. Hade en tjock tjej som driver en matkanal där hon äter skräpmat så ofta fått lika mycket prenumeranter och beröm som Jessica? Tyvärr så tror jag inte det, för hade en tjock tjej gjort detta så hade hon fått så mycket hat om hur äcklig hon är, hur ohälsosam hon är och hur hon uppmanar folk till att äta sig tjocka.

Det är så hemskt hur snedvriden denna värld faktiskt är. En smal tjej som äter skräpmat flera gånger i veckan får beröm, medan en tjock tjej med samma matvanor får skit. Människor tycker att det är coolt att äta mycket, men om man äter så mycket så det börjar synas på ens kropp, då jävlar blir det liv i kistan. Man ska ju ha så bra ämnesomsättning så inte ens ett gram sätter sig på kroppen, för annars är man äcklig och ohälsosam.

Jag önskar bara att alla människor kunde få leva som de vill och att samma villkor, rättigheter och skyldigheter ska gälla för alla människor. Att vi inte gör skillnad på folk och folk, för oavsett vilken kroppsform vi har eller vilka matvanor vi har så är vi alla människor med känslor, tankar och behov. 




Att vårda relationen med sig själv

- Du är så himla ful och äcklig!
- Fan vad tjock du är!
- Ditt hår är ju alldeles för risigt alltså.
- Jag är inte bra nog. Jag är värdelös...


Skulle du säga detta till någon annan? Skulle du säga detta till exempelvis din bästa vän? - Jag antar att du kommer säga nej. Men ändå säger du detta till dig själv. Du dömer dig själv så extremt hårt och du är din egen största fiende, men hur kommer det sig att det är så svårt att vara snäll mot sig själv?

Den enda relationen som kommer vara hela livet är relationen med sig själv, ändå dömer vi oss själva och vi vårdar många gånger inte relationen med oss själva. Vi står framför spegeln och letar fel på våra utseenden. Vi tror att vi aldrig är tillräckliga oavsett hur mycket vi än kämpar för att bli perfekta. Det är så synd att vi inte behandlar oss själva bättre och faktiskt inser hur bra vi faktiskt är. Vi behöver inte bli nya Miley Cyrus eller nya Rihanna. Vi behöver bara vara oss själva, för vi är unika. Vi är fantastiska. Vi är bra som vi är!

Veckans Utmaning: Ska vi öva på att säga 3 bra saker till oss själva varje dag i en vecka? Det gäller alltså från idag tills nästa fredag och jag kommer lägga upp ett inlägg på fredag där vi kan utvärdera hur det har gått. Är ni med på det? :) ♥


Skönt med en paus

Hej på er!
Jag har haft några dagars bloggpaus då jag kände att jag behövde vila mig och bara släppa allt ett tag.
Igår var jag och min pojkvän iväg på bio med hans syster, systerson och hans kompis. Vi såg black panther och filmen var helt okej, men inte riktigt något i min smak. Hade verkligen en jättebra dag men känner mig sliten då det tar på mina krafter att umgås med folk. 

Trots att jag är sliten har jag ändå fått mycket gjort idag. Har diskat, plockat rätt hemma, tränat lite pole fitness, stretchat och snart ska jag iväg och klippa mig tänkte jag. Ville mest uppdatera er lite snabbt och berätta att jag ska försöka uppdatera mer under helgen igen. Men när man har en dålig period så är det så skönt att bara släppa skrivandet och pressen ibland.

Hoppas ni mår bra! ♥

 
Måste få visa er några posters jag köpte från Lady Dahmer. Älskar dessa och tycker de passar jättebra i mitt hem! Så fina färger tycker jag så jag är supernöjd. ♥

Att genomgå en livskris

VARNING; DETTA INLÄGG KAN VARA TRIGGANDE DÅ DET INNEHÅLLER PRAT OM UTSEENDE OCH VIKT!

Vi har nog alla upplevt känslan av att känna sig värdelös...
Jag känner det ganska ofta faktiskt om jag ska vara ärlig och även om jag börjar få bukt med min ångest och verkligen är supernöjd med min terapeut så är jag på något vis mer ångestfylld nu. Jag genomgår liksom någon slags kris inombords där jag längtar efter att bli sambo med min pojkvän, bilda familj, jobba med det jag vill men ändå när jag tänker på detta och längtar efter detta så drabbas jag av någon slags panik.

Vart ska vi bo? Vad ska jag jobba med? Hur kommer det vara att flytta till en annan stad/ort? Hur kommer det vara att vara sambo? Vem ska pendla till jobb? Ska vi bo i hus eller lägenhet? Är jag bra nog? Duger jag? Det blir en enda röra av tankar och rädslor fast jag så gärna bara vill vara glad och börja planera saker.

Jag har också fått en kris gällande mitt utseende. Jag ogillar starkt mitt utseende för tillfället. För ett tag sen gick jag ned ganska mycket i vikt på grund av träning och blev egentligen alldeles för smal. Jag var inte nöjd då med min kropp för att jag tyckte att jag blev för smal. Nu när jag gått upp mår jag nästan ännu sämre och jag vet faktiskt inte riktigt hur jag ska göra... Jag ser bara fett överallt på mig själv. Det känns som att jag bara blivit en boll och jag klarar knappt att se mig själv i spegeln just nu.

Jag blir bara så arg för jag tycker inte det är fel att vara tjock. Jag tycker inte att tjock är lika med ful. Jag tycker inte att tjocka är mindre vackra, men när det kommer till mig själv så letar jag fel. Det är inte så att jag svälter mig själv, för jag älskar att äta, men jag känner mig inte fin längre. Jag har kommit ur mina träningsrutiner vilket jag försöker få tillbaka eftersom jag älskar den träningen jag gör, men utseende och vikt ger mig sådan ångest just nu.

Jag vet inte om det är så på grund av att jag genomgår en slags livkris. Kanske är det för att jag genomgår en terapi som jag aldrig gjort innan där vi verkligen går till botten med alla problem och då dras så mycket upp igen. Kanske är det för att jag håller på att förändra mig själv och mitt liv som jag mår som jag mår, för att sen kunna resa mig upp som en förbättrad version av mig själv... Oavsett vilken anledning det är till varför jag mår så här så är det väldigt jobbigt. Jag vet att det kommer bli bättre och att det bara är en dålig period både gällande ångesten kring framtiden och utseendet. Jag vet att saker löser sig, men det gäller att ångesten ska fatta det också... Jag vet ju också att vi alla genomgår kriser ibland och att det är fullt normalt, vilket gör det lite lättare faktiskt.

Vad gör ni när ni ogillar ert utseende?


Visa att du bryr dig när personen lever



Vi människor måste bli bättre på att visa varandra kärlek, omtanke och respekt.
Vi lever inte för evigt och därför måste vi ta vara på den tid vi har med varandra. Att känna sig älskad, sedd, respekterad och hörd är något bland det viktigaste för oss människor och detta är något alla borde få känna.

Att visa att man älskar eller saknar någon kan göra så otroligt mycket för den personen och det kan stoppa så mycket problem. Genom att bry oss om varandra så kan vi minska den psykiska ohälsan och rädda liv. Visste du att ensamma människor har lättare för att utveckla sjukdomar som exempelvis stroke och demens? Alltså kan kärlek från människor som vi älskar och bryr oss om göra oss friskare, både från psykiska och fysiska sjukdomar.

Håll inte kärleken inom dig för det tjänar ingen på. Visa din kärlek till dina vänner, till din partner, till din familj. Överraska ibland din partner med en middag, säg att personen är vacker, berätta att du älskar och saknar personen. Visa att du bryr dig, att du hör och ser personen.

Kärlek och omtanke räddar liv så våga bry dig och våga visa att du bryr dig!

Utmaning - en positiv lista

Idag kör vi en liten utmaning för att peppa oss själva. Jag vill att vi ska skriva en liten lista tillsammans. Jag vill också läsa era svar på denna lista, så ni får gärna endera skriva den i er egen blogg och tagga mig eller så kan ni skriva svaren i kommentarsfältet. Blir det bra? :) ♥

5 saker jag är bra på:
• Skriva.
• Städa och hålla ordning.
• Baka.
• Laga mat.
• Komma på överraskningar.

5 saker jag gillar med min personlighet:
• Att jag är en kämpe.
• Att jag alltid vill utvecklas och lära mig nya saker.
• Att jag är bra på att peppa andra.
• Att jag är väldigt omtänksam.
• Att jag ofta är glad och har nära till skratt.

5 saker jag är tacksam för:
• Att jag har världens finaste familj och pojkvän.
• Att jag har en fin lägenhet.
• Att jag har jobb.
• Att jag har min blogg.
• Att jag har bil och körkort.


Att vara öppen på sociala medier

Jag är en ganska osäker person, samtidigt är jag på något sätt väldigt säker i mig själv konstigt nog.
Jag är inte den som viker mig för vad andra tycker, jag är inte den som tar åt mig särskilt mycket av vad andra tycker. Jag är en person som vågar säga vad jag tycker och tänker vilket förmodligen märkts på sättet jag skriver på och att jag faktiskt debatterar om starka ämnen där man kan få mycket skit.

Jag tycker inte direkt att det är jobbigt att öppna mig om saker jag känner, tänker eller har upplevt för jag släpper in folk väldigt lätt på det sättet. Ni som följer min blogg vet ju att jag är väldigt öppen med min psykiska ohälsa. Det är väldigt få ämnen jag har svårt att öppna mig om inför andra, för jag är nog många gånger som en öppen bok.

Men samtidigt under den där starka, säkra personen döljer sig en osäker och skör person. Jag är orolig för att inte räcka till, för att inte vara bra eller duktig på något. Jag är orolig för att bli ensam, jag är orolig för att saker ska gå åt helvete. Jag är orolig egentligen för det mesta i livet och ibland blir det en liten krock för mig. Jag brukar ju använda mig av ordet stark-skör för det är ju det jag är

Jag vet är att jag är väldigt bra på att öppna mig. Jag vet att jag är en stark person som vill inspirera andra och det ger mig så mycket att faktiskt vara så öppen som jag är. Många skulle nog finna det jobbigt att vara så öppen som jag är, men jag ser inte något negativt i det faktiskt. Jag får så mycket fina ord från människor som känner igen sig och jag får även mycket råd tillbaka. Jag lär känna mig själv och förstår mig själv bättre genom att uttrycka mig i text så för mig tror jag att det bara är positivt att vara så öppen som jag är.

Hur är du, är du en väldigt öppen person? Vad ser du för fördelar och nackdelar med att vara öppen?


Lite pepp på alla hjärtans dag


Hej fina du som läser detta!
Jag ville bara önska dig en fin alla ♥ dag, oavsett om du är själv, firar med vänner, familj eller kanske en partner. Detta är ju egentligen bara en vanlig dag så du behöver inte känna ångest över om du är själv, även om det är lättare sagt än gjort att inte göra det. Men oavsett om du är själv så hoppas jag att du kan fira dagen med dig själv och göra dagen till det bästa möjliga. Se till att unna dig något riktigt speciellt för det är du värd.

Du är unik och bra exakt som du är. Du är tillräcklig och även om du kanske är själv just nu så finns det och kommer finnas människor som älskar dig för den du är, som ser dig som sitt allt. Det kan vara svårt att tro på, men du är och kommer vara så älskad. Ge inte upp, sluta aldrig hoppas. Sluta aldrig kämpa för det du vill och tror på.

Du är värdefull. Du är älskvärd. Du är fantastisk. Ta hand om dig och dina nära och kära! ♥

Varför du bör höja istället för att sänka

 
♥ Du mår faktiskt bättre av att höja och hjälpa andra, det sprider endorfiner i din kropp.

♥ När du höjer andra blir du oftast höjd tillbaka av dem. Man ger och man får.

♥ Du känner dig som en bättre människa när du faktiskt höjer andra istället för att sänka dem.

♥ Du gör någon annan glad och får den att känna sig värdefull.

♥ Det höjer ditt självförtroende och din självkänsla.

♥ Du känner dig behövd.

♥ Du gör världen till en finare plats.


Jag vet ju att saker löser sig

För lite över två år sen satt jag i mitt föräldrahem och oroade mig för att jag aldrig skulle kunna skaffa eget hem.
Jag var 24 år och hade fortfarande inget eget hem. Jag trodde inte att jag skulle få någon fin lägenhet och om jag skulle få en lägenhet så oroade jag mig för att inte kunna köpa möbler, utan sitta där i stort sett en tom lägenhet. Jag hade inte känt mig redo för att flytta hemifrån på grund av mitt mående och ekonomi. Men en dag kände jag mig helt plötsligt redo och jag ställde mig i bostadskö. Jag sökte på två lägenheter och fick komma på visning på en av dem. Direkt jag gick innanför dörren kände jag att här ska jag bo, det här är mitt ställe.

Mina föräldrar försökte få mig att inte hoppas för mycket, men jag kände på mig att jag skulle få den. Jag började köpa in möbler och saker man behövde för jag tänkte att man kan förvara det i förrådet och så vidare om jag inte skulle få lägenheten. Efter några dagar fick jag veta att lägenheten var min och jag fick flytta in. Idag sitter jag här i en lägenhet som jag är enormt glad över. Jag har möbler, jag sitter inte i en tom lägenhet och jag klarar faktiskt mig själv, trots mitt mående.

Jag vet ju att saker löser sig med tiden. Jag vet att när jag är redo för saker så kommer det bli bra, men ändå har jag en stor oro inför framtiden, exakt som jag hade för två år sen när jag oroade mig för att aldrig kunna ha egen lägenhet. Min hjärna ser i stort sett allt som kan gå fel, istället för allt som kan gå rätt och det är något jag försöker ändra på. Jag är så rädd för förändring, men när jag väl genomför förändringar så märker jag ju att jag klarar det, så jag vet inte varför jag oroar mig så mycket egentligen.

Affirmation till mig själv: Allt löser sig och blir bra när tiden är rätt!


Bild från i lördags när jag kollade på melodifestivalen

Jag var 12 år första gången jag fick en bild på en mans penis

När jag var liten var inte internet så stort som det är idag, men jag är ändå uppvuxen med att hänga på internet. Jag började hänga på banana island och lunarstorm när jag var ca 11 år. Det var två communitys som i stort sett var som facebook kan man säga. Jag var ganska nyfiken av mig och började chatta med lite killar på dessa sajter.

En dag får jag ett meddelande från en kille som undrade om jag ville suga av honom. Han var 20 år enligt uppgifterna som stod på hans sida, jag var 11. Jag var nyfiken på sex och svarade lite frågande tillbaka för jag visste ju inte vad suga innebar så han förklarade för mig och han erbjöd sig att även utföra oralsex på mig. Till slut tröttnade jag och blockerade honom istället för jag tyckte det blev obehagligt. Dock var han bara en av alla de vuxna män som kontaktade mig för att prata sex.

När jag hade fyllt 12 fick jag kontakt med en kille som sa sig vara 13 år. Vi fick väldigt bra kontakt och vi bytte nummer med varandra. Eftersom jag aldrig hade haft en kille innan blev han väldigt betydelsefull för mig och jag kände mig kär. Jag hade på den tiden kontantkort på min mobil och varje sms kostade pengar och när jag inte kunde fylla på med pengar gjorde han det åt mig för han ville så gärna ha kontakt med mig. Jag blev superglad och trodde att han menade väl.

En dag bad han om bilder på mig, men eftersom jag inte hade någon kamera i mobilen och inte visste hur man la över bilderna i datorn så fick jag skicka bilder med posten till honom. Det var helt vanliga bilder i mitt flickrum på mitt ansikte. Han lovade att skicka tillbaka bilder på sig, vilket han gjorde. Dock var det inte de bilder jag trodde det skulle vara för det han skickade hem till mig var bilder när han runkade och när han hade lagt sin sats på golvet. Jag blev så rädd när jag fick dessa bilder och berättade direkt för mamma. Hon förbjöd mig med en gång att ha kontakt med denna mannen igen. Bilderna han hade visat på sitt ansikte innan var fejkade och han var egentligen inte 13 år.


En bild på mig när jag var liten när jag lekte artist.



Jag är varken den första eller den sista som har råkat ut för det här. Det blir allt vanligare att små barn råkar ut för grooming, därför tänkte jag ge lite tips till föräldrar där ute.

1. Prata med era barn om internet.
- Fråga dem vad de gör, om någon skriver något elakt till dem. Be dem förklara vilka sidor de hänger på och vilka de pratar med. Du kan också skapa exempelvis en egen facebook och be om att få vara vän med barnet så du kan se lite vilka de skriver med, vilka de är vänner med osv.

2. Informera dem om riskerna.
- Berätta för dem att alla kanske inte är de de utger sig för att vara på internet. Berätta också risken med att skicka bilder och information om sig själv. Prata med dem om detta på ett lugnt och sansat sätt.

3. Visa dem att du alltid finns där och inte dömer.
- Var tydlig med att barnet alltid kan prata med dig om vad som helst, även när det är något de skäms för eller är oroliga över. Var också noga med att inte döma barnet om de kanske har skickat bilder eller information om sig själv. Det är inte barnets fel och om barnet känner att du kommer bli arg eller döma så finns risken att hen inte berättar.

4. Googla och anmäl.
- Det är viktigt att du är insatt i detta ämne så försök ta reda på så mycket som möjligt redan innan något har hänt så du har kunskaper. Internet är vår nya vardag och det kommer förbli en del av barns liv idag och det viktigaste av allt, anmäl till polisen om ditt barn blir utsatt för grooming. Det kan rädda både ditt eget barn och andras barn.

Min blogg betyder så mycket för mig

Hej på er! Hade ett litet uppehåll från bloggen igår vilket var ganska skönt faktiskt. Kände inte att jag hade något att skriva och senaste månaden har jag ju uppdaterat minst ett inlägg varje dag så kände att jag förtjänade en liten paus. Nu sitter jag och ser på hockey och kl 20 blir det mello, så taggad! Men innan det tänkte jag göra en lista på vad bloggen egentligen har gjort för mig, hur den påverkat mig.

 
♥ Den har fått mig att lära känna mig själv mer då jag får reflektera över saker när jag skriver till er.

♥ Jag har fått kontakt med jättefina människor genom min blogg som jag pratar ofta med!

♥ Jag har fått möjligheter till att bli intervjuad i radio och tidningar. Jag har även nått ut med mina texter i form av olika artiklar i tidningar.

♥ Jag får möjlighet att skriva av mig och får tips från er.

♥ Jag visar både er och mig själv att man inte är ensam om att må som man mår. Vi kämpar tillsammans! ♥

♥ Jag har fått mycket bättre självförtroende när det gäller mitt skrivande och har utvecklats väldigt mycket inom det.

♥ Jag får möjlighet till att göra det jag älskar att göra, nämligen att skriva, informera och hjälpa andra människor.


När man vill allt men ändå inget

Idag är det en ångestfylld dag för mig.
Det är som ett krig i min hjärna där det positiva slåss med det negativa. Jag sitter och studerar mitt hem och är så tacksam för allt jag har, men ändå är jag på något sätt så missnöjd.

Jag har gråtit hela dagen men egentligen är jag ju inte ledsen heller för det är ingenting som hänt som gjort mig ledsen men jag gråter ändå. Jag är missnöjd med mitt liv, samtidigt som jag är nöjd med mitt liv och jag vet knappt hur jag ska förklara det. Jag vill förändra saker i mitt liv, men jag är så rädd för att göra det. För där kommer mina katastroftankar in och dessa "tänk om det går åt helvete" tankarna kommer.

Men vad gör man egentligen när man både känner sig nöjd och missnöjd med sitt liv? När man vill förändra saker men rädslan tar över? När man vill så mycket men ändå ingenting? Jag vet inte om ni kan känna igen er i det jag skriver men jag hoppas det för det gör mig tokig att känna så här.

Jag är inte bra på att ta saker som de kommer, vilket jag verkligen tränar på. Men jag oroar mig så för framtiden för jag har svårt att leva i nuet. Jag vill ha kontroll på framtiden och veta att det jag drömmer om blir sant. Jag längtar som tusan till framtiden för jag vill förverkliga mina drömmar, men ändå skrämmer framtiden skiten ur mig för att jag inte vet hur den kommer att bli. Jag vill stanna tiden, samtidigt som jag vill dra fram tiden. Jag vill leva här och nu, samtidigt som jag bara vill leva i framtiden och dessa blandade känslor gör mig så förvirrad...

Vad är era tankar om detta? Hur löser ni sådana här tankar om ni har några? Dela gärna med er! ♥


Därför är det viktigt att prata om psykisk ohälsa

Varje år tar 1500 personer livet av sig och varje år genomför 100.000 personer självmordsförsök i Sverige enligt Mind. I åldern 15-29 har självmorden ökat de senaste decennierna, dock är det vanligast med självmord i ålder 50-54. Ca 70% av alla självmord begås av män.

Det är många människor som lider i det tysta, som inte vågar prata om sina problem för att detta fortfarande är ett tabubelagt ämne, trots att vi är så många som mår psykiskt dåligt. Det finns fortfarande en del fördomar om psykisk ohälsa och ingen vill förmodligen ses som svag så därför håller många tyst om det.

Genom att prata om psykisk ohälsa kan vi rädda liv. Vi kan förebygga psykisk ohälsa och självmord om vi ser tecknen i tid och sätter in rätt hjälp i rätt tid. Genom att prata om psykisk ohälsa i skolorna, på jobben, på träningen, på internet och med våra nära och kära kan vi både öka förståelsen och minska skammen.

Det är vanligare än vad vi tror med psykisk ohälsa och det kan drabba vem som helst, när som helst. Därför är det viktigt att det finns ett skyddsnät i vårt samhälle som har rätt kunskap och resurser för att kunna hjälpa människor i tid. Det finns ingen skam i psykisk ohälsa men ändå håller många tyst om sin smärta och när de väl vågar öppna sig finns risken att de blir avvisade av samhället och vården för att det inte finns rätt kunskap och resurser. Det måste det bli ändring på!

Att diskutera och informera om psykisk hälsa och ohälsa räddar liv. Kom ihåg, du har psykisk ohälsa men du är inte din psykiska ohälsa!

 
 Bildkälla

Hur det går med min terapi

Igår var jag hos min KBT-terapeut igen. Jag har gått hos henne sen oktober nu och jag är verkligen så nöjd med henne! Vi har kommit riktigt långt med mina uppgifter och vi har nu börjat med olika livsregler jag har satt upp under åren i tron om att skydda mig själv, men som egentligen skadar mig själv. En av dessa regler diskuterade vi igår och det är att jag tror att jag hela tiden tror att jag måste bevisa att jag duger. Så nu ska jag börja träna på att ändra dessa regler i mitt liv och börja tro på mig själv.

Jag fick också bekräftat att jag inte lider av någon bipolär sjukdom eller dylikt. Jag har ibland misstänkt att jag varit bipolär med tanke på mina humörsvängningar, men hon berättade att det har med min generella ångest att göra. Ibland är jag ju bara glad och lycklig utan att tänka så mycket utan bara är och att jag sedan dippar beror alltså på att min oro kommer tillbaka igen. Så det var skönt att höra!

Jag är verkligen så glad över att jag börjat i KBT och jag tycker det hjälper mig jättemycket. Jag börjar förstå mer och mer och hittar mer verktyg för att hantera min ångest när den kommer. Jag är faktiskt säker på att jag kommer ta mig ur detta med hennes hjälp!


Tankar för att få en bättre självkänsla





Jag har gjort ett litet videoklipp som förhoppningsvis kan hjälpa er lite med er självkänsla. Säg dessa meningar högt för dig själv och upprepa dem ofta. Jag hoppas att ni uppskattar denna videon och vill ni ha fler så får ni gärna tumma upp eller kommentera. ♥

Lista - detta är jag glad över

♥ Att resan till Göteborg i lördags blev så bra.

♥ Att jag fick träffa alla fina vänner i lördags. Blir så glad varje gång jag träffar dem!

♥ Att jag för ett tag sen fick en ros av min pojkvän Dennis. Varje gång jag ser den ler jag.

♥ Att min blogg går framåt och jag har så otroligt fina läsare.

♥ Att jag vågade säga till en man i hejarklacken på hockeyn i lördags som betedde sig illa.

Att tänka på vad man är glad över och uppskattar i sitt liv kan göra en så mycket gladare och positivare. Jag tycker därför det är så viktigt att göra sådana här listor ibland. Vad är du glad över just nu?


En lördag i Göteborg

Hoppas ni har haft en bra helg!
Min har varit jättebra. Det började med att Dennis kom till mig i fredags och då blev vi bjudna på restaurang av mina föräldrar. Så jag, Dennis, mamma och pappa åkte ned och åt lite. Sen blev det bara mys hemma hos mig efter det. 

På lördagen bar det iväg till Göteborg för att se Frölunda möta Färjestad. Både jag, Dennis, hans pappa och min pappa håller på Frölunda så vi åkte iväg vi 4 för att se matchen. Var så kul att komma dit och möta alla vänner där nere och det blev en mysig tripp tillsammans. Jag mår så bra i Göteborg och har så många fina vänner där och jag blir alltid lika glad av att komma dit. Dock var matchen inte lika bra. Frölunda spelade bra ibland och ledde första minutrarna av matchen. Sen tog Färjestad ikappt och helt plötsligt ledde de med 4-1. Frölunda tog dock ikapp och det blev till slut förläning, vilket Färjestad lyckades ta. Men det är faktiskt bra gjort av Frölunda att ta ikapp så det blir förlängning, så oavsett om det bara blev en poäng för oss så mådde jag ändå bra efteråt och förlusten blev inte lika tung.

Nu ska jag snart se mello från igår och sen kolla lite youtube. Sen är det dags för massor av bloggjobb och ta ikapp det jag missade igår. :)

 



Dennis, jag och pappa. Dennis pappa tog bilden :)

Guidade meditationer

 







4 råd till dig som får elaka kommentarer

Vi har nog alla varit med om att få elaka eller negativa kommentarer ibland från olika människor. Det kan handla om människor i skolan, på jobbet, på träningen eller främmande människor på internet. Därför tänkte jag idag dela med mig av tips om hur du kan hantera negativa kommentarer och inte låta dem knäcka dig.

♦ Personen är förmodligen avundsjuk eller inte mår så bra.
- En person som mår bra i sig själv behöver inte kränka andra. En person som är nöjd vill inte få andra att må dåligt. Kanske är personen avundsjuk på något hos dig, men försök att tänka på att personen inte mår bra för det är inte ett normalt beteende att trycka ned andra. Det handlar inte om dig, det handlar om den som skriver kommentaren.

♦ Oavsett vad personen tycker så spelar inte det någon roll.
- En person kanske tycker du är ful, men vad gör det? Det innebär inte att den personen har rätt. Det är inte en sanning, det är bara en åsikt. Det finns så många andra som tycker du är hur vacker och bra som helst så fokusera på dem.

♦ Fokusera på det positiva.
- Denna punkten går lite hand i hand med förra punkten. Fokusera på de människorna som gillar dig och framför allt fokusera på det du gillar hos dig själv. Energitjuvar har man ingen användning för i sitt liv, men vissa blir man inte av med och då får man försöka lägga fokus på något bra istället.

♦ Du är inte ensam.
- Det finns så många människor som får elaka kommentarer och särskilt vanligt är det på internet. Det är inget fel med just dig som gör att du får elaka kommentarer. Till och med den personen du beundrar mest har ibland fått elaka kommentarer.

 
Bildkälla

Att hitta rätt terapi

Att hitta rätt terapiform och rätt terapeut är verkligen inte lätt och det är många som ger upp efter några möten för att de tycker att det inte fungerar. De tror inte på sådan terapi med hjälp av terapeuter. Jag tänkte därför berätta min historia för att kanske kunna hjälpa någon att ge terapi ett försök.

• När jag var ca 13 år började jag på barn och ungdomspsykiatrin (BUP). Det hela gick ut på att jag, mamma och pappa en gång i veckan gick på möten tillsammans med en läkare och en sköterska. Jag tyckte inte det hjälpte mig så mycket personligen, men det stärkte oss som familj att gå i denna terapi. 

• När jag fyllt 19 blev jag överflyttad till psykiatrin för vuxna. Där fick jag börja hos en sjukgymnast för att lära mig att slappna av. Jag trivdes med avslappningsövningarna men hade även behövt jobba med samtalsterapi under tiden så jag slutade efter några gånger bara.

• Jag var utan terapi från 2010-2014. När jag började må sämre 2014 ringde jag vårdcentralen och berättade för dem att jag led av ångest och behövde hjälp. De tog det på allvar och någon månad senare fick jag börja hos en kurator på vårdcentralen. Eftersom det är primärvården fick jag bara 13 träffar med henne. Hon hjälpte mig så jag fick skickas vidare till psykiatrin igen.

 
• Hösten 2014 började jag därför hos en kurator på psykiatrin istället. Vi pratade om allt möjligt och det gav mig mycket att få prata av mig, men jag var ändå inte nöjd. Jag behövde mer hjälp än så. Så efter att ha gått hos henne i två år fick jag möjlighet att börja i en gruppterapi där vi började med KBT. Gruppen varade dock bara i några veckor. Jag älskade denna gruppen och det var skönt att träffa andra som har samma problem. Vi blev väldigt tighta och jag önskar nästan att vi kunde starta en grupp till.

• När gruppterapin var slut fick jag börja hos en ny KBT-terapeut, det var en av de som ledde gruppterapin men när jag väl kom till henne var jag inte alls nöjd med hennes sätt att jobba. Hennes lösning på min dåliga självkänsla och min ångest var att jag bara skulle börja leva som att jag var självsäker och det märktes att hon inte ville hjälpa mig. Jag kände mig väldigt kränkt av henne och slutade där efter någon månad.

• Från maj-oktober 2017 var jag utan terapi och visste inte vad jag skulle göra längre, men så fick jag tid hos en ny KBT-terapeut som jag efter första mötet kände mig jättenöjd med. Jag gick därifrån med ett leende och jag kände att hon var rätt för mig. Idag jobbar vi med vad som har format mig för att jag ska förstå varför jag mår som jag mår och vad man kan göra åt det. Hennes hjälp är ett enormt stöd för mig och jag har förstått så mycket sen jag började hos henne. Hon förstår mig till fullo och jag har generellt mindre ångest sen jag började hos henne för att jag vet lite mer hur jag ska hantera den idag då jag hela tiden kan använda mig av de verktyg hon ger mig. Hon är verkligen superbra och om jag inte hade haft hennes hjälp så hade jag inte orkat.

Att hitta rätt terapeut är svårt, men när man väl hittar någon man trivs med som förstår en så kan det hjälpa en så otroligt mycket. Jag är verkligen för terapi för allt kanske man inte klarar själv och det behöver man ju inte heller.

Bildkälla

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...