Jag är min egen största fiende
Min allra största fiende är jag själv...
Jag känner mig lätt värdelös. Jag tvivlar på mig själv ofta och mina katastroftankar säger ofta åt mig att allt kommer gå åt helvete... Jag förbereder mig ofta på det värsta för att jag är van att saker brukar skita sig, trots att jag vet att det oftast löser sig till det bättre i slutändan ändå. Jag tvivlar många gånger på det mesta. Om jag är värd att älskas, om jag är bra nog, om jag kan något. Om jag kommer få en bra framtid. Om jag faktiskt duger som jag är. Det finns så himla mycket tvivel i mitt huvud. Jag har svårt att vara lycklig här och nu för att jag oroar mig så för vad som kan hända.

Tänk om jag kommer misslyckas.
Tänk om jag blir ersatt av någon bättre.
Tänk om jag blir lämnad och ensam.
Tänk om jag inte är bra nog.
Tänk om min framtid blir kass.

Istället för att leva här och nu och vara lycklig för det jag har så ältar jag katastroftankar som kanske händer i framtiden. Det här är bara så jävla dumt, men det är lättare sagt än gjort att ta sig ur dem. Dessa saker kanske aldrig händer och ändå sitter jag här år efter år och oroar mig för något som KANSKE händer... Vet ni hur trött jag blir på dessa fucking tankarna?

Det jag försöker göra när dessa tankarna kommer är att tänka: "JAG BRYR MIG INTE!" Min terapeut säger att jag inte ska ersätta den negativa tanken med en tröstetanke, alltså en positiv tanke för det matar bara min ångest mer. För att komma ur det måste jag tänka att jag inte bryr mig och inte lägga någon vikt vid tankarna för tankar är just bara tankar. Tankar behöver inte vara sanna och därför får jag heller inte lägga så mycket energi på dem. Men det är oerhört svårt och en ständig kamp att bemöta dessa tankar på rätt sätt utan att slås ned av dem.

Om du lider av katastroftankar eller oro av något slag, hur hanterar du det?

 
#1 - Abra

Samma här. Vet fortfarande inte hur man ska hantera detta.

Svar: Nej det är svårt...
Evah Åberg

#2 - Hannas krypin

Jag har också varit så där och en del finns kvar. En psykolog sa till mig att tankar är bara tankar och jag bestämmer själv hur jag vill hantera dom och om jag vill ge de "dumma" tankarna energi. Jag försöker tänka på det när jag börjar tänka alldeles för negativt.

Svar: Det är bra tänkt :)
Evah Åberg

#3 - Pia Widlund

Jag lider inte av dessa tankar så jag har svårt att sätta mig in i problemen, men visst har man sina svaga stunder. Jag funderar ständigt på när jag ska träffa någon att älska, jag har varit singel så länge nu så jag kommer knappt ihåg vad kärlek är. Men det kanske kommer. Kramar

Svar: Det kommer, det är jag säker på :) Kram!
Evah Åberg

#4 - Carolina

Jag lider av exakt detsamma. Jag har OCD och det är så hemskt! Jag försöker att prata ut med någon jag känner så som min mormor, min mamma, pappa eller kille för att få lite stöd men de får absolut inte dalta med mig för det gynnar bara ångesten och dessa negativa tankar. Jag försöker oftast alltid att slå undan dem. T.ex. tro det värsta om människor på tunnelbanan. De är totalt oskyldiga, men i mina tankar är de dem värsta människorna som finns. Jag försöker bara lugna ned mig, inte gynna tankarna genom att kliva av och bara andas och tänka på annat. Det brukar hjälpa :)

Sv; ja, det är tufft!

Svar: Jättebra att du försöker och att det hjälper :)
Evah Åberg

#5 - ★ Orsakullan som blev mamma vid 20, numera även lärare och doula ★

Det skulle kunna varit jag som skrivit detta, känner väl igen mig i texten. <3

Svar: Skönt att man inte är ensam om du förstår vad jag menar <3
Evah Åberg

#6 - Emma Engström

Det är hemskt på ett sätt att ens största fiende oftast är en själv, om man kunde vända på det! Kram

Svar: Ja verkligen :/ Kram!
Evah Åberg

#7 - Jessica Högberg

Oh, det var precis det här vi läste i min utökade stresskurs, om att "förlöjliga tankar" och inte låta dom vara viktiga... boken lyckofällan är grymt bra!!

Svar: Ska kolla in den :)
Evah Åberg

#8 - icaibloggen

Jag känner igen mig så i det du skriver, dem där tankarna kommer hela tiden, oavsett vad det gäller i livet.. Brukar försöka distrahera mig när tankarna kommer, men det är så svårt. Men när det väl gått bra, att verkligen belöna mig för att jag började tänka rätt. Kram <3

Svar: Det är verkligen svårt... Kram!
Evah Åberg

#9 - Ida

Oj vad läskigt.. känns som att jag själv skrivit det.. fyfan vet exakt hur de är så jävla jobbigt. Ja försöker tänka att fan ja ska skita i vad andra tycker vara positiv osvosvosv ena dagen kan allt vara såå bra jag känner mig ”fin” säger de aldrig men om vi säger så ja tänker inte att ja är ful då är de en bra dag men sen nästa dag kan ja sitta i sängen hela dagen gråta känna mig värdelös och jag vet inte hur man riktigt ska ”ta sig ur de” men helt ärligt försöker ja bara va positiv så mycke ja kan, vara med min kille❤️

Svar: Förstår vad du menar <3
Evah Åberg

#10 - ByLisa.se

Bra att du har hjälp, men förstår att det är jobbigt! Fint att du delar med dig, många blir tröstade och stärkta av att slippa känna sig ensamma! 🌸

Svar: Tack fina du <3
Evah Åberg

#11 - Beauty Maniac

Jag har inte haft såna på länge, fick de mest under tiden jag pluggade och det var stress över skolan. Något som hjälpte då var att titta tillbaka på det jag gjort och varit stolt över eller bra feedback jag fått

Svar: Vad skönt att du inte haft såna på länge :)
Evah Åberg

#12 - Evelina

Kram!

Svar: Kram <3
Evah Åberg

#13 - Anna

Du är värd att älska och jag känner igen mig själv i mycket. ❤

Svar: Tack fina du <3
Evah Åberg

#14 - Annie

Känner såå igen dem där tankarna ..
Tycker nog ändå att jag blivit bättre på att hantera dem och har den inte lika ofta längre.

Jag försöker tänka mer logiskt när dem kommer nu ( för ofta är de ju helt ologiska )
försöker vända på det och tänka "det kan ju faktiskt gå Bra också" :)

Kram<3

Svar: Vad skönt att du blivit bättre på att hantera dem :) Kram!
Evah Åberg

#15 - Miss Jennifer

En massa tänk om här också :(

Svar: Usch vad jobbigt :(
Evah Åberg

#16 - annelie

känner igen mig ;)

Svar: Vad tråkigt :/
Evah Åberg

#17 - Netti Starby

Jag har ofta negativa tankar om mig själv och har ibland väldigt svårt att hantera dom. "Att inte bry sig" är en bra tanke och det ska jag tänka på nästa gång ett hjärnspöke dyker upp. Bra skrivet! Kramis

Svar: Tack så mycket <3
Evah Åberg

#18 - Zahra

Vad jobbigt att känna så! Tankarna är ju de som styr oss och genom att tänka negativa tankar blir saker och ting negativt.. men förstår att de är tufft att ibland styra tankarna..

Svar: Ja det är riktigt tufft, särskilt när man lider av generaliserat ångestsyndrom.
Evah Åberg

#19 - ullie

jodå ja har ofta såna där tankar så jobbigt
nu när ja varit sjukskriven o min chef säer nej nej ullie ditt jobb väntar på dej o ändå tror ja henne inte ?? tänk ifall ja inte ens skulle kunna jobba me detta mera gud usch ja du hör :/

Svar: Förstår vad du menar...
Evah Åberg

#20 - Anonym

❤️jag jobbar på att säga nej till dom metaforiska hjärnspökena! När ångesten kommer tar jag en sväng till havet ❤️
Kramen

Svar: Vad bra att du hittat ett sätt att hantera dem :) Kram!
Evah Åberg

#21 - Charlotte

I feel u! <3

Svar: <3 <3
Evah Åberg

#22 - Anna

Nu säger jag lite tvärtemot din psykolog, men för min del har det fungerat bra att vända på tankarna istället. Dock väldigt väldigt viktigt för mig att börja smått. Att titta på allt som löst sig istället för att se problemen. Då menar jag verkligen att börja väldigt smått. Typ att vända "jävla skit, nu spillde jag ut kaffekoppen" till att "det gick ju fort att torka upp det". Liksom avdramatisera problem och fokusera på att JAG (viktigt, för att känna att jag klarar saker själv) faktiskt löst dem om du förstår vad jag menar.

Svar: Jag förstår vad du menar och när det gäller sådana småsaker så får jag tänka positivt men exempelvis om jag är rädd för att dö i en bilolycka så ska jag inte tänka mer än att jag inte bryr mig då det aldrig fungerat för mig att tänka annorlunda. Det hjälper inte för mig att tänka: "Hur stor är sannolikheten att det händer?" Eller att jag kan överleva om jag råkar ut för nån eftersom för mig är sannolikheten stor. För att få bort tankarna i och med att jag lider av generaliserat ångestsyndrom så måste jag bara mata bort dem med att jag inte bryr mig och det har hjälpt mer än vad jag kunnat tro faktiskt. :)
Evah Åberg