Att vara mobbad och utanför
Jag har börjat tänka en del på min barndom.
Jag var ett ganska ensamt barn och umgicks väldigt sällan med någon. Jag gillade på något sätt att leka i min ensamhet, men jag tror också att det faktiskt blev lite av en försvarsmekanism för min del då jag faktiskt var så mycket ensam.

I skolan hade jag inte särskilt många vänner. Jag var inte mobbad i låg och mellanstadiet men var ändå utstött på något vis. När kompisar väl kom hem till mig var det ofta för att jag hade så mycket leksaker och ett "drömrum" som de kallade det eller för att de ville se hur min funktionshindrade syster Sofie var. Jag minns att de få gånger jag försökte ha födelsedagskalas så kom det bara 1-2 personer trots att jag hade bjudit ganska många och de flesta fick jag inte ens ett svar ifrån.

I 8:an blev jag dock mobbad på riktigt. De få vänner jag hade vände sig emot mig och jag stod helt ensam. Hela skolan vände sig emot mig och det tog extremt hårt på mig. Gymnasiet blev dock lite bättre. Jag fick vänner som jag umgicks med många år efter studenten tills vi växte ifrån varandra. Dock kan jag märka utanförskapet även där... Exempelvis blev jag aldrig bjuden på klassfester. På studenten delade en tjej ut blommor till hela klassen, men ignorerade mig. Det var flera sådana incidenter under min skoltid som faktiskt gör väldigt ont att tänka på.

Ibland funderar jag på hur mitt liv sett ut om jag inte blivit utfryst och mobbad och jag kan ibland sakna att umgås med människor i Grums där jag bor. Ibland saknar jag den där gemenskapen som många av de jag gick i skolan med verkar ha. Mobbning och utfrysning kan påverka en så mycket och jag har fortfarande svårt med tillit till människor efter allt jag upplevt. Än idag kan jag ställa mig frågan: "varför jag?" trots att jag vet att jag bara blev ett slumpmässigt offer... Mobbning och ensamhet kan förstöra människor, men jag har bestämt mig för att låta mig lagas!


#1 - Anna

usch, så jobbig läsning. Jag har svårt att förstå vad det är som får folk att vara så elaka.

Svar: Ja jag med...
Evah Åberg

#2 - Netti Starby

Usch för mobbing och starkt skrivet av dig! <3 Kramis

Svar: Tack fina du <3
Evah Åberg

#3 - Anna

Gud vad jobbigt att läsa, detta med mobbning borde verkligen ingen finnas. 😔

Svar: Jag håller med dig <3
Evah Åberg

#4 - Lena

Hej!
Sitter här tårögd.
Låter som min uppväxt i Kristianstad.
Var utanför under mellanstadiet men lyckades ändå haka mig fram på något sätt. Många år var min lillasyster den enda som lekte med mig.
Högstadiet var ett helvete. Var mobbad, utanför, blev aldrig bjuden på festerna osv... I gymnasiet flyttade jag utomlands, hade fortfarande dåligt självförtroende och livet blev långsamt bättre. Vi är jämngamla och idag mår jag ganska bra, har ett jobb jag trivs med. Har dock fortfarande dåligt självförtroende och är extremt rädd för att inte bli accepterad av andra.
Starkt skrivet av dig! du är inte ensam!

<3


Svar: Åh, jag hatar mobbning :/ Vad skönt att du mår ganska bra idag i alla fall, men jag förstår rädslan om att inte bli accepterad... Kram <3
Evah Åberg

#5 - Annie

Jag har också blivit mobbad, det är ju rätt vanligt tyvärr :/
Finns alltid knäppa och osäkra människor, för de som mobbar är ju det.

Kramar<3

Svar: Usch vad tråkigt :/ Kram
Evah Åberg

#6 - Evelina

Kram vännen <3 Starkt att du delar med dig!

Svar: Tack fina du <3
Evah Åberg

#7 - Emma Engström

Skolvärlden kan verkligen vara bedrövlig för många, och det kan vara så skönt att komma ifrån den snart. Hemskt att vissa är så "hemska" när de är yngre, men det brukar oftast sluta som det gör för dem. Massa kramar!

Svar: Ja jag håller med dig. Kram!
Evah Åberg

#8 - npfmorsan

Usch och fyy:( men blev oxå utsatt o mobbad en del ff i högstadiet. Var en blyg o tystlåten tjej då utan så mycket skinn på näsan som idag!!
Men mobbning ska inte behöva få existera tycker jag oavsett hur personen är. Att utsättas för mobbning utan anledning eller för att man är annorlunda eller vad det än må vara är inte ok 😠
Tycker skolan gör på tok för lite i dessa frågor!! Kram

Svar: Jag håller med dig! Hårdare regler krävs och nolltolerans mot mobbning. Man kan förhindra saker innan det går för långt så länge man kämpar och hjälps åt. Kram!
Evah Åberg

#9 - Anonym

Vad jobbigt... helt sjukt med mobbning :( fy!

Svar: Ja verkligen :/
Evah Åberg

#10 - Anonym

Usch, fina du, du är värd så mycket mer! Känner igen mig på något sätt. Blev aldrig mobbad men liksom känner igen sånt som att vara den som inte får blommor osv. Fast att aldrig just det hände mig någon gång. Kram kram <3

Svar: Tack för dina fina och peppande ord <3 Jobbigt att du också känner igen dig. Kram!
Evah Åberg

#11 - m

Ush! Vet precis hur det känns tyvärr.

Svar: Vad tråkigt att du också genomgått detta :/
Evah Åberg

#12 - Charlotte

Det finns få saker som gör mig så upprörd som mobbning. Jag tror inte att folk förstår att sådant sätter spår i människor som ALDRIG går ur.

Svar: Ja jag håller med dig...
Evah Åberg

#13 - Maja - Våga prata om psykisk ohälsa

Usch vad det gör ont i hjärtat att läsa detta!

Trots att det gör ont att tänka tillbaka på så hoppas jag att du vet att mobbningen säger mer om dem än dig som utsatt. Vet att mobbning kan fortsätta i vuxen ålder och på arbetsplatser, men ofta växer de flesta ifrån det här beteendet och förstår hur ens handlingar kan såra en annan människa så djupt.

Fina fina Evah! Du är så stark och beundransvärd! Massor med kramar ♡

Svar: Ja det är sant. Önskar bara att fler kunde förstå vad mobbning faktiskt gör... Åh tack fina du, vad glad jag blir. Kram <3
Evah Åberg

#14 - ByLisa.se

Fint och modigt att du delar med dig av detta! Glad att du känner kraft att läka (dock ledsamt att du ska behöva)

Svar: Tack fina du <3
Evah Åberg

#15 - Maria

Att mobba är så fegt och fult. Ingen ska behöva utstå sådant om jag fick bestämma.

Svar: Jag håller med dig...
Evah Åberg

#16 - ullie

usch då förstår dej så väl då ja känner igen många saker . avskyr mobbing o det är nog även en mammas värsta dröm oxå

Svar: Ja det är hemskt...
Evah Åberg

#17 - Orsakullan som blev mamma vid 20, numera även lärare och doula

Högstadiet kan vara hemskt när det kommer till vänskap. Det liksom raseras för så många. Jag hade inte speciellt många vänner på högstadiet och bytte skola. Fick fler då där i nian. Det bästa jag kunde göra för mig själv var att sedan flytta från byn jag kom ifrån. Bor numera 10 mil därifrån sedan 15 år tillbaka. Här har jag några vänner jag tycker mycket om, det passar mig bra :).

Svar: Ja jag håller med dig... Vad skönt :)
Evah Åberg

#18 - Emelie

Jag är så ledsen över att du har fått gå igenom något sånt. Ingen ska behöva känna så eller bli utsatt för mobning! 😕

Svar: <3 <3
Evah Åberg

#19 - Pia

Jag har också blivit mobbad, under hela skoltiden. Vet vad du menar! Kramar

Svar: Usch vad jobbigt :/ Kram!
Evah Åberg

#20 - Miss Jennifer

Jag var också mobbad som liten fram tills års 8 :( Hemska minnen :(

Svar: Usch <3
Evah Åberg

#21 - Annika

Hemskt att bli mobbad. Det blev jag i högstadiet. Kram på dig.

Svar: Usch vad hemskt... Kram!
Evah Åberg

#22 - Nathalie

Usch, jag är själv så skadad efter mobbning. Det är fruktansvärt att tänka på och vidrigt att det fastnar så. Mobbarna har ju säkert glömt en för längesen medan man själv måste kriga mot demoner.
Kram<3

Svar: Ja precis :/ Det är hemskt... Kram!
Evah Åberg

#23 - Ida

Vet veerkligen känslan av att inte vara mobbad men utstött bara, skitsvår situation.. <3

Svar: Usch det är hemskt <3
Evah Åberg

#24 - ddianasliv.blogg.se

Vad ledsen jag blir av att läsa det du blivit utsatt för. Det är verkligen inte konstigt att det fortfarande påverkar. Starkt att berätta!

Svar: Tack fina du <3
Evah Åberg

#25 - Miss Philipsen

Känner igen mig i så mycket i det du skriver och vet att många andra gör det också, vilket gör mig ledsen. Kram på dig <3

Svar: Kram <3
Evah Åberg

#26 - Abra

Jag har blivit mobbad hela livet. Från lågstadiet till jobblivet. Folk som kastade ut min telefon från ett fönster när jag inte såg, gjorde planer med säga till mig att de inte gjorde något, blivit glömd under ett brandlarm, ignorerad även när jag pratar med den, misshandlad, otrogen mot, folk som satt sig på mig och sa ”oj såg dig inte” trots att jag satt bredvid någon annan. Mobbning suger och jag har svårt att hitta värde i mig själv när det händer överallt, oavsett ålder..

Svar: Usch vad ledsen jag blir :( Jag förstår vad du menar... Kram <3
Evah Åberg

#27 - Tisa

Jag har aldrig blivit mobbad men jag har haft två vänner som blev det (visst ibland åkte jag med på ett hörn då jag umgicks med dom, men det var aldrig riktigt riktat mot mig) och jag fick vara vittne till att det faktiskt skedde. Tack och lov så tog lärarna och rektorn det på allvar. Det är så hemskt att mobbing finns!!! Modigt att du delar med dig! Stor kram


Svar: Vad skönt att personalen tog det på allvar <3 Kram
Evah Åberg

#28 - Carolina

Alltid tråkigt då man är utsatt :( skönt att det blev lite bättre i gymnasiet, men riktigt omoget att dela ut blommor till alla förutom dig. Det visar ju mer osäkerhet på den tjejen :/

Sv; tackar :)

Svar: Ja jag håller med dig. Kram!
Evah Åberg

#29 - Sandra

Du är så stark som vågar dela med dig av såna här djupa saker. Önskar att jag också vågade det.

Svar: Tack fina du <3
Evah Åberg

#30 - Pauline Hurtig

åh vad jag hatar mobbning :(

Svar: Jag med :/
Evah Åberg

#31 - Jenny

Copy-paste blogger: http://miaocd.bloggplatsen.se/

Svar: Jo jag har sett det tyvärr...
Evah Åberg