Nu har jag gått in i vecka 20 och jag har alltså snart gått halva tiden redan. Det går så otroligt fort! Jag inser verkligen hur lyckligt lottad jag är som fått denna möjligheten, då det inte är en självklarhet att kunna få barn. Jag vet att det för vissa aldrig sker och vissa får försöka i flera år innan det blir något.
Jag har ätit p-piller sen jag var 14 år. Jag slutade med dem 5/5-2019 och fick tillbaka min mens den 30/5. Den varade i ungefär 4 dagar och efter några dagar började jag med ägglossningstester. Jag hade aldrig testat sådant innan och visste inte ett dugg hur det fungerade, men fortsatte med dem några dagar. En kväll hade vi sex och nästa morgon fick jag en blinkande smiley på ägglossningstestet vilket innebär hög fertilitet. Nästa morgon därpå var det en fast smiley som innebär maximal fertilitet, alltså ägglossning så vi hade sex den kvällen också.
10 dagar efter ägglossning bestämmer jag mig för att ta ett graviditetstest. Jag vaknar redan kl 7 och är jättekissnödig så får gå upp och göra testet. Kissar i en mugg, håller ned stickan så länge som man ska och lägger det på handfatet. Sätter mig på golvet och minuterna går så långsamt. Jag tänker att sådan tur kommer vi inte ha att det blir en bebis med en gång. Jag reser mig sakta och vågar knappt titta på testet, men ser att det står: "Gravid". Efter en liten stund kommer också 1-2 veckor upp vilket innebär att det är 1-2 veckor sedan befruktning.
Jag springer in till Dennis som fortfarande ligger och sover och säger åt honom att han måste titta på det här. Han fattar nog inte riktigt vad det innebär och jag säger att vi ska bli föräldrar och börjar gråta. Vi hade båda svårt att förstå att det faktiskt var på riktigt, så nästan morgon tog jag ett till test, som också visade samma sak. Då bestämde vi för att berätta för min familj, så vi åkte dit med lite fika och hade lagt testet i en flaska som de hade glömt här så när de öppnade den fick de sig en rejäl överraskning. Sen tog jag ett flertal tester efter det, bara för att vara säker och jag satt och tittade på dem hela tiden för då kändes det mer verkligt, när jag hade ett fysiskt test framför mig.
Det är fortfarande svårt att fatta att det både gick så fort och att vi snart ska få en son. Men det här är en underbar resa. Det var tufft i början när jag kräktes så mycket, men det är helt fantastiskt att bära ett litet barn i sin kropp, att skapa ett liv med sin egen kropp.