Sen jag blev gravid så upplever jag att jag sänkt mina krav på mig själv otroligt mycket. Jag har inte längre kraven på att allt ska vara perfekt som jag hade i början av året. Jag minns att jag skrev ett inlägg för något år sen om att allt jag gör måste vara perfekt. Maten jag lagar, saker jag bakar och till och med när jag flätar mitt nytvättade hår ska det vara perfekt och var det inte perfekt så tryckte jag ned mig själv.
Men jag upplever inte att det är på samma sätt längre. Jag har släppt kraven på mig själv och anser inte att det är lika viktigt med dessa saker längre. Det känns som att jag har hittat viktigare saker i livet än att mitt hår ska se perfekt ut. Jag har ju fått en del finnar sen jag blev gravid och jag upplever inte det som särskilt jobbigt heller just nu, vilket jag hade gjort för några år sen. Då hade jag gjort allt för att bli av med dem.
Det känns som att jag mer och mer börjar hitta en grundtrygghet i mig själv som har fått mig att inse vad som är värt att lägga sin energi på och inte. Självklart kommer det ibland sämre dagar där allt känns fel och jag känner mig värdelös, men det är nog en del av livet som inte går att komma från tror jag. För vad spelar det för roll med lite finnar eller att maten inte ser perfekt ut? - Det spelar ingen roll alls för det är inte viktigt. Det finns så mycket annat i livet att lägga tid och energi på och jag lär mig mer och mer för varje dag hur jag ska släppa dessa onödiga krav på mig själv.