Jag skriver om strukturer

När jag skriver mina blogginlägg så skriver jag både utifrån mina tankar, känslor och åsikter, men jag skriver också utifrån normer och ideal. Jag skriver inte enbart på individnivå utan jag skriver också om strukturer, hur samhället många gånger ser på saker och hur det påverkar oss som individer. Därför tänkte jag nu göra ett inlägg där jag berättar om hur vi delar upp det här hemma, för att ge mer perspektiv på hur det ser ut för oss på individnivå.

Många gånger är det nog lite stereotypiska könsroller här hemma som i de flesta hem kan jag tänka mig. Dennis är väldigt händig och kan mycket om det tekniska, så det är han som mekar med bilar, renoverar, klipper gräset, bygger och fixar saker som vi har problem med. Han är väldigt duktig på sådant, har ett bra ögonmått och är väldigt noggrann med det han gör. Medan jag tar oftast mer städning, rensning, plocka ordning, tvätta osv. När det gäller att handla mat, laga mat och ta disken så turas vi om.

Vi turas om med Melvin

Nu har vi ju också en liten bebis på tre månader och redan från start så har vi båda tagit ansvar för honom. Vi turas om att byta blöja, mata (jag ammar inte), trösta och underhålla och det har varit väldigt viktigt för oss båda att Melvin ska få tid med oss båda. Ett tag tog Dennis alla vaknätter och var vaken fram till ungefär 04.30 så jag fick sova några timmar ostört och sedan tog jag några timmar så han fick sova några timmar ostört. Nu har vi börjat med att vi lägger oss samtidigt och den som är piggast för stunden tar Melvin när han vill ha mat och ren blöja under natten.
Över det stora hela tycker jag att vi delar upp det väldigt bra, men det kommer så klart stunder där jag blir extremt trött och sliten för att jag fått dra ett större last ett tag och det är ju så det är. Ibland är jag den enda som får Melvin att bli lugn. Ibland måste jag ta en större del med honom för att Dennis har jobb eller andra saker att tänka på, vilket så klart gör att vi båda är slitna på olika sätt.

Viktigt att finnas för varandra

Det är inte lätt för någon nybliven förälder att få ihop livspusslet, men det viktigaste är ju att man finns där för varandra och bär varandra när den andra inte orkar, vilket inte alltid är helt lätt heller. Det är lätt att man blir orättvis i sitt tänkande när man är trött och att man glömmer bort den andra. Att man inte riktigt ser vad den gör för att man själv är så trött efter dagen, oavsett om den gått till jobb eller till barn. Att alltid sätta en annan individ framför sig själv, oavsett hur trött, hungrig eller bajsnödig man än är är otroligt tufft och det är det för alla, oavsett om man är mamma eller pappa och det tar på krafterna så klart att ha en liten hemma. Därför är det så viktigt att man delar på det, oavsett om den andra jobbar utanför hemmet så är det så viktigt att man faktiskt hjälps åt och bär varandra. Ingen människa och inget förhållande är perfekt, men det viktigaste är att man gör så gott man kan.