Ett öppet brev till föräldrar där ute

Kära föräldrar där ute, denna text är riktad till er.
Jag vet att de flesta av er älskar era barn och skulle göra allt för att skydda dem. Det finns dock en sak många av er missar och det är att hålla koll på vad era barn gör om dagarna och särskilt på internet. Många barn utsätts för hat och hot på internet och många barn utsätter andra för hat och hot på internet.

Friends nätrapport 2017 visar att var sjätte ung (av de 1001 i åldrarna 10-16 år som deltog i undersökningen) vill att vuxna ska vara bra förebilder när de pratar och umgås med andra på internet, men ändå brister många föräldrar på den här punkten. 29% uppger att de vill att föräldrarna ska vara mer intresserade och fråga vad de gör på nätet.

Det är ert ansvar att se till att era barn och andra människor är trygga på internet. Det är ert ansvar att hålla koll på vad barnen gör och att diskutera rätt och fel med dem. Ni måste informera dem om att man inte får hata, hota och trakassera människor, vare sig det är på internet eller i verkliga livet. Nu kanske många av er tänker: "Men de kommer ändå lära sig detta utifrån från andra." Ja, givetvis kommer de det, men då är det ERT ansvar att lära dem att det inte är okej att bete sig så som många andra barn gör. Det är DU som förälder som ska uppfostra ditt barn till en bra medmänniska och se till att de influenser som kommer utifrån inte ska påverka barnet alltför mycket.

Avfärda inte barns konflikter med att de får lösa det själva eller att de bara är barn och att det är så i den åldern för barn måste lära sig rätt och fel och det är ditt ansvar som förälder att lära dem det. Tänk också på att barn inte gör som du säger, barn gör som du gör. Så om du inte är en förebild för barnet utan själv hatar, pratar skit om olika människor och hotar så kommer med största sannolikhet barnet tro att det är okej och göra samma sak.

Det är så otroligt viktigt att du finns där för ditt barn och intresserar dig för vad som händer i deras liv, för vi måste faktiskt inse att internet är livet idag. Det är verklighet. Det är ingen fantasiplats, utan det finns riktiga människor som läser vad vi skriver. Som ser våra bilder och videos. Riktiga människor med tankar, känslor och behov. Det näthat som idag existerar måste få ett stopp. Det är inte okej, oavsett om det sker mot barn eller vuxna. Oavsett om det är barn eller vuxna som utsätter. Det är inte okej oavsett om människor är kända eller inte.

Så ta ditt ansvar som förälder, informera dina barn. Prata med dem. Engagera dig. Var en god förebild. Försök göra dem till så bra människor som möjligt för jag antar att du faktiskt vill att dina barn ska må bra, vara lyckliga och vara fina medmänniskor som får andra att må bra? Visa dem att det inte är okej att bete sig hur som helst, för först när vi alla engagerar oss kan vi göra skillnad. Du kan inte uppfostra ett perfekt och felfritt barn, men du kan göra så gott du kan och faktiskt engagera dig till fullo, i alla dina barns intressen.



Offentliga personer får skylla sig själva

Man kan ofta läsa meningar som: "Du är ju offentlig/känd så du får skylla dig själv om du blir hotad, trakasserad, misshandlad, uthängd, våldtagen. Det är sådant man får stå ut med när man valt kändisskapet."

Jag läser dessa kommentarer dagligen på olika youtubekanaler, bloggar, instagram osv och detta får mig att fundera. Gäller detta alla typer av kändisar, så som hockeyspelare, sångare, bloggare, programledare, politiker eller är det bara en viss "grupp" det gäller? Om Bruce Springsteen skulle bli mördad, skulle hela världen (inklusive de som gillar honom) säga: "Men han var ju känd, herregud det får han väl förvänta sig. Det är hans eget fel som sjöng låtar."?

Skulle de som tänker så här resonera på samma sätt om deras vän, syskon eller barn blev kända? Skulle de bara rycka i axlarna då om deras barn blev hotade, trakasserade, våldtagna eller misshandlade för det är ju deras eget fel som är kända? Skulle de säga till sina barn: "Nej du Berit, jag tänker inte tycka synd om dig för du valde att bli programledare, då får du helt enkelt stå ut med att folk förstör din bil och stirrar in genom dina fönster dagligen. Hade du inte velat det skulle du istället blivit florist!"

Vad är det som gör att om man väljer ett yrke som man älskar så som politiker, bloggare eller hockeyspelare så ska man utsättas för hat, hot och våld och då är det okej, men om du som privatperson blir utsatt då tar det hus i helvete? Kända människor är exakt lika mänskliga som alla andra. De är som dig och mig, bara att fler människor vet vilka de är. Det är ALDRIG okej att utsätta någon för hat, hot och våld, oavsett om de har 20 följare, 1000 följare eller 8 miljoner följare för alla är vi människor, med tankar, känslor och behov.

Oavsett om du är florist, hockeyspelare, undersköterska eller bloggare så ska du kunna få må bra, leva ditt liv och vara ifred. Det finns inget försvar till att behandla någon illa, aldrig någonsin.


Bildkälla

Till dig som skriver elaka saker

Den här texten är riktad till dig som skriver elaka kommentarer till andra.

Jag vill att du funderar på varför du väljer att göra detta. Vad är det som får dig att skriva en elak kommentar om en annan människa och trycka på skicka? Vad är det som får dig att må så dåligt att du känner dig i behov av att trycka ned andra? Kanske är det att du haft föräldrar som svikit dig? En partner som lämnat dig? Kanske du själv blivit mobbad och utstött? Kanske har du haft en dålig dag på jobbet och tar ut din ilska på internet? Kanske du är olycklig på andra punkter i ditt liv.

Vad det än är som gör att du klickar på skicka så vill jag att du ska tänka efter. Tänka över hur detta påverkar personen du skickar det till. Hur det påverkar dig. Hur det kanske påverkar dina nära och kära. Om du skriver att en person är ful, blir den snyggare då? Blir du säkrare i dig själv då? Försvinner dina problem då? Hur hjälper den här kommentaren dig eller någon annan? Och eftersom den inte hjälper någon, varför då säga den?

Jag vill också att du funderar på hur du vill vara som person. Vill du vara någon som människor ser upp till och som folk anser vara en bra person? Vill du vara en förebild för dina barn/blivande barn? Eller vill du vara en människa som sprider hat, negativitet och som lär sina barn att man ska vara elak mot andra? Om du inte vill att dina barn ska utsättas för hat, då ska du inte heller utsätta andra för det. Du behöver inte vara elak mot andra människor för att känna dig värdefull, för du är värdefull utan att kränka andra. Du räcker till och du är bra. Om du mår dåligt över olika saker i ditt liv så finns det annan hjälp att få och du kan hitta sätt att hantera dina känslor på, men detta är inte rätta vägen. Så snälla innan du trycker på skicka, tänk efter en extra gång. Du är bättre än så här och innerst inne vill du förmodligen inte förknippas med någon som är elak.

Du får absolut ha din åsikt, det är ingen som tar den rätten ifrån dig, men att vara elak mot en annan människa är aldrig en rättighet. Du vet inte vad personen du skriver till går igenom och just din kommentar kan få bägaren att rinna över. 


Vad är normalt och onormalt?

Man kan ofta höra att det snackas om vad som är normalt och meningar som: "Att se ut så där är inte normalt!". Men vem bestämmer egentligen vad som är normalt och vad som är onormalt? Därför tänkte jag skriva min definition av de här orden. 

Normalt: Det är när du lever på ett sätt som inte hindrar dig i din vardag. Som får dig att må bra och som inte gör varken dig själv eller andra illa. En man som exempelvis klär sig i kvinnokläder och mår bra av det är normalt för det skadar inte honom och det skadar inte någon annan. (Nej, det räknas inte som att skada någon om det finns någon som tycker det är äckligt eller fult. Då kan den personen titta bort bara och lägga sin tid på det den gilar.) Det som är normalt skadar ingen och får inte någon att må dåligt. 

Onormalt: Det är när du lever på ett sätt som gör dig själv eller andra människor illa. Som hindrar din vardag, som ställer till det för dig eller för någon annan. Att ha ett extremt kontrollbehov, att se ned på andra människor på grund av kön, urpsrung, läggning osv eller att vara elak mot andra människor bland annat är inte normalt. Det som är onormalt skadar människor och får människor att må dåligt och är ett hinder i vardagen.


En dikt om ideal

Fasta bröst, platt mage och smala lår.
Stora läppar, liten näsa och vackert hår.
Nedför kinden rinner en liten tår.
Idealen blir allt fler och fler.
Står timmar vid spegeln för att syna varenda liten del.
Hur kan man finna så mycket fel?
Att stå emot idealen är svårt.
Livet som kvinna är hårt.
Det enda man vill är att känna sig vacker och bra.
Vem tusan har sagt att det enda rätta är att vara smal?
Nu får det vara slut på allt tjat om vår kropp.
Det viktigaste är vad vi har i vår knopp.
Att älska sig själv är inte lätt.
Särskilt inte när man utsätts för hjärntvätt.
Men nu tänker jag stå rak i rygg.
Och börja älska mig själv för att känna mig trygg.
För det är jag värd när vi lever i denna flärd.

(Ja, jag har skrivit texten själv och vill du låna den får du dela mitt inlägg eller skriva att det är jag som skrivit den.)


Mäns syn på naturliga tjejer

Många män jag har pratat med säger att de vill ha naturliga tjejer. Men det mest intressanta är att det naturliga inte innebär att vara helt naturlig i deras ögon. De vill fortfarande ha tjejer som rakar benen, fiffi och under armarna. De vill fortfarande ha tjejer som sminkar sig, färgar håret och allt möjligt. För det naturliga för dem innebär inte att vara fullt naturlig som faktiskt tjejer kan vara ibland. Med orakade ben, orakad muff, svettlukt och inget smink. Det naturliga för dem är det de anser som attraktivt hos en kvinna för de blivit matade med att kvinnor ska lukta rosor, använda smink och raka hela kroppen förutom huvudet då.

Däremot har jag märkt att om jag har dessa krav tillbaka eller bara nämner att jag måste bli attraherad av killen för att kunna ha ett förhållande med honom så blir jag istället kallad för ytlig och utseendefixerad. Alltså får dessa män kräva vad som helst av kvinnan för att hon ska passa in i hans smak som naturlig, men hon kan inte kräva saker av honom tillbaka eller ens tänka tanken att det måste finnas en typ av attraktion mellan dem för då är hon bara ytlig.

Att raka sig, sminka sig eller färga håret har inget med hygien att göra, för vem har sagt att man har dålig hygien eller är ofräsch bara för att man inte rakar sig eller sminkar sig? Jag liksom de flesta andra människor på jorden går ibland orakad och luktar svett ibland en varm sommardag och det är väl naturligt om något. Om du som man kan ha dina krav på hur tjejen ska vara för att du ska finna henne attraktiv så ska även en kvinna kunna ha krav på en man utan att anses som ytlig och utseendefixerad.

Och för att förtydliga, detta gäller många män jag pratat med och det är det enda jag kan utgå ifrån, däremot säger jag inte att alla män är så här.




Debattartikel om att leta hat


Igår ville nyheter24 publicera min text om hat och att leta fel. Jättekul tycker jag att de ville ha min text så absolut fick de publicera den. :) Om du inte redan läst min text så gör gärna det och dela gärna den vidare. 

Direktlänk till artikeln

Är det fel att leta efter hat?

Jag följer serien Skam och för någon vecka sen var det en mening i ett avsnitt som väckte mina tankar. Isak sa till Sana: "Börjar man bara leta efter hat så hittar man det."

Jag tycker faktiskt det är viktigt att leta fel och hat i världen för att kunna förändra det som inte är bra. För oavsett hur gärna vi vill så kan vi inte blunda för att människor behandlas olika på grund av kön, läggning, ursprung, religion och så vidare. Det finns otroligt mycket hat, fördomar och andra fel i världen och letar man inte efter dem så kommer saker inte heller förändras till det bättre.

Det handlar inte om att bli cynisk eller hatisk själv. Det handlar om att se vilka fel som finns i världen för att faktiskt kunna ta lärdom av dem och försöka ändra det till det bättre. Om kvinnor inte hade sett felet med att bara män fick rösta förr i tiden så hade det inte funnits kvinnlig rösträtt. Om människor inte hade upptäckt vad fel det är att låsa in funktionshindrade så hade det fortfarande pågått. Hade inte jag märkt mina brister så hade jag inte gjort något åt dem. Alla förändringar vi gör är efter att vi hittat felen och därför måste det finnas människor som letar efter dessa felen för att kunna förändra.

Rasism existerar. Sexism existerar. Kränkningar och mobbning existerar och allt detta pågår i detta nu, över hela världen. Att leta fel behöver inte innebära något negativt. Det innebär en möjlighet till förändringar om ett snällare samhälle. 

 

Sexuella övergrepp är ett samhällsproblem

Sexuella övergrepp är ett ämne som väcker många reaktioner, men som tyvärr sällan tas på allvar.
Det kommer alltid bortförklaringar som att offret (som i de flesta fall har en snippa) klätt sig för utmanande, flörtat eller varit för full och gärningsmannen (som i de flesta fall har en snopp) går fri från allt för han är ju ingen tankeläsare och kunde inte veta om hon ville eller inte. Han tar för givet att hon vill ha sex med honom för hur hon klär sig eller för att hon varit lite flörtig mot honom.

Dock har jag märkt nu att människor faktiskt börjar ta sexuella övergrepp på större allvar, OM det är en icke-svensk som är gärningsmannen. Då är det helt plötsligt jätteviktigt att prata om samtycke och att man ska få vara klädd som man vill och att prata om hur fina värderingar vi har här i Sverige. Det många dock inte förstår är att sexuella övergrepp inte är ett invandringsproblem utan ett samhällsproblem. Män över hela världen oavsett religion och ursprung har våldtagit kvinnor i alla tider. Visste du att fram till 1965 var det lagligt för en man att våldta sin fru här i Sverige enligt RFSU? Eller att först 1982 faller kvinnomisshandel under allmänt åtal här i Sverige?

Den gemensamma faktorn som dessa gärningsmän har är inte religion eller ursprung, det är deras kön. Att de bär snopp och är män. Med det sagt så innebär det inte att alla män är våldtäktsmän, enbart att sexuella övergrepp är ett samhällsproblem som ligger så djupt rotat i våra strukturer så vi måste gräva djupare än bara till ursprung och religion. Du kanske tänker nu när du läser det här; "Men hallå, kvinnor våldtar ju också. Prata om det med då!"
Ja, kvinnor som våldtar finns också, men det är fortfarande bevisat av BRÅ att 98% av alla anmälda sexualbrott är genomförda av just män. 

Det viktiga i detta ämnet är att kunna se strukturer och faktiskt se sexuella övergrepp som ett samhällsproblem, som ska tas på lika stort allvar oavsett vart gärningsmannen kommer ifrån, vilken religion den har eller vad offret har för kläder på sig och att faktiskt inse att svenska män är inte perfekta. Våldtäkter förekommer överallt, hela tiden och för varje kvinna som mister rättigheten till sin egen kropp är ett misslyckande för samhället.


Debattartikel om näthat


Idag publicerade nyheter24 mitt inlägg om näthat som debattartikel. Så viktigt ämne tycker jag och det måste pratas mer om mobbning och näthat. Det är något många människor genomgår varje dag och det kan vara svårt att slippa näthat om man finns på internet. Läs och dela gärna vidare. :) Har du blivit utsatt för näthat?

Direktlänk till artikeln

Tommys historia om att sitta på psyk



Idag vill jag dela med mig av min vän Tommys historia om att vilja ta sitt liv och att hamna på psyk. Jag tycker detta är en jätteviktig video som krossar de fördomar som finns om vilka som hamnar på psyk. Som Tommy säger i videon, oftast är det helt "vanliga" människor som hamnar där, helt enkelt när det blir för mycket för dem.

Det är viktigt att söka hjälp om man mår dåligt och får sådana här tankar. Du behöver inte fortsätta må dåligt, det finns hjälp att få och du är värd all hjälp som finns. Ingen ska stå ensam. Vi kämpar tillsammans och övervinner psykisk ohälsa och dessa fördomar. ♥

Låt inte mobbarna ta dina rättigheter

När jag gick i 8:an blev jag mobbad av i stort sett hela skolan. Det lades bananskal och hudkräm i mina skor på idrotten. Glåpord och kommentarer i korridoren, lappar i skåpet och så vidare. Men det värsta var faktiskt alla kommentarer och sidor som skapades om mig på internet. Det här var alltså 2005, då lunarstorm fortfarande fanns. För er som inte vet vad lunarstorm var så var det ungefär som facebook, en sajt där man skrev med sina vänner och lunarstorm var faktiskt väldigt stort på den tiden.

Hela lunarstorm var nerklottrat med mitt namn. Mobbarna skapade användare med nicknames som "Eva_den_fulaste_flickan_i_världen" och så vidare. Jag fick kommentarer och meddelanden flera gånger per dag om hur ful och värdelös jag var och jag svarade aldrig tillbaka. Jag bara blockerade dem och tog bort kommentarerna.

Men vet ni vad det värsta var? Det var inte de här kommentarerna utan det var hur många vuxna människor i min omgivning sa åt mig att ta bort min lunarstorm, att jag borde sluta vara på internet för att slippa de här kommentarerna. Varför skulle jag som offer sluta använda de här sidorna, istället för de som faktiskt gör fel och gör något olagligt? Det är tyvärr ofta så, att det är offret som tvingas byta skola, sluta på sitt fritdsintresse eller ta bort sina sidor på internet. Men jag gav mig inte. Jag vägrade stänga ned mina sidor för jag hade lika stor rätt som alla andra att använda internet och jag hade många internetvänner som gav mig stöd. Det var inte jag som hade gjort fel, det var de som skrev de här sakerna som gjorde fel.

En dag gjorde jag tvärtemot vad jag brukade göra. Jag svarade till en av dem som skrev och frågade: "Vad har jag gjort er egentligen?" Till svar fick jag att de inte förstod frågan och efter det lugnade det sig. Jag valde att stå på mig och inte låta mig tryckas ned av dem då jag insåg att det inte var jag som var problemet. Jag var ett slumpmässigt offer likt de övriga 60.000 som blir utsatta för mobbning varje dag i Sverige.

Om du blir utsatt för samma sak som jag blev så är det viktigt att valet ligger hos dig. Självklart ska du ta bort dina sidor eller byta skola om du känner att du själv vill det och skulle må bättre av det, men det ska vara ditt beslut. Du ska inte ta bort något eller sluta med något på grund av att någon trycker ned dig. Det är din rättighet att få vara exakt som du är, vara på vilken sida du vill eller ha vilken hobby du vill. Det ska ingen få ta ifrån dig, särskilt inte mobbare.

Du är en stark kämpe och du klarar allt! Hittills har du överlevt varje motgång och du kommer fortsätta göra det. Vi kämpar tillsammans! ♥


Bildkälla

Kroppspositiv


En gammal vän till mig som heter Anna har startat ett instagramkonto tillsammans med sin kompis Emelie där de lägger upp bilder på sina kroppar för att öka acceptansen för tjocka och feta människor. Kontot är till för att lära andra att älska sig själva och förstå at man duger exakt som man är, oavsett kroppsstorlek.

Tjocka människor får utstå väldigt mycket hat på grund av hur de ser ut och detta konto är inte till för att uppmana någon att vräka i sig 20 påsar bullar varje dag och sluta träna, det är inte det det handlar om. Det handlar om att rätten att få vara exakt som man är, oavsett storlek och utseende. Det handlar om att man är exakt lika mycket värd även om man är tjock för värdet sitter inte i utsidan eller hur många procent fett man har i kroppen. Värdet sitter i hur man är på insidan. Det är insidan som är det viktigaste.

Jag är så otroligt trött på alla hälsopoliser som ska komma med sina pekpinnar om vad de tror är rätt. Det är sådan hets gällande vikten och utseendet idag och de som bryr sig mest är människor som inte ens känner en. Det är ju tyvärr knappast av omtanke de skriver att någon är ohälsosamt fet, även om de vill få det att verka så med sina "inte för att vara elak men..." kommentarer. Allt fetthat som finns idag är fruktansvärt. Vad gör det dig om människor skulle väga 800 kg, vad har du med det att göra?

Det är ingen som säger att det är hälsoamt att vara fet och att vräka i sig godis varje dag eller att sluta träna.
Det enda jag och de som driver detta kontot vill är att de ska vara lika respekterade som vem som helst och faktiskt få synas och få lägga upp bilder på sig själva utan att behöva få höra vad äckliga, fula och fruktansvärda de är. Jag tror varje människa känner sig själv och sin egen kropp bäst och de behöver inte era kommentarer. De vet hur de ser ut och hur deras värden ser ut och det är inget du behöver påpeka.

Självhat är aldrig lösningen på ett problem, oavsett om man är tjock och vill gå ned i vikt, smal och vill gå upp i vikt eller lider av ångest och vill bli av med det. Man blir inte smalare av att hata sig själv om man är tjock och man blir inte ångestfri av att hata sig själv, tvärtom! Det viktigaste för att må bra är att älska sig själv som man är och då kommer ofta det andra på köpet.

Jag stödjer de här två tjejerna till fullo och alla har rätt att finnas, synas och vara stolta över sig själva! Och till dig Anna, vi har känt varandra i ca 12 år nu och du ska veta vad glad jag är över att ha dig i mitt liv. Jag är så stolt över dig och den resa du har gjort. Du är stark, modig och en riktigt powerwoman! ♥

Direktlänk till deras instagram

Råd till anhöriga

Att vara anhörig till någon som lider av psykisk ohälsa är inte det lättaste. De anhöriga glöms ofta bort och självklart är det jobbigast för den personen som lider av psykisk ohälsa, det är viktigt att ha i åtanke men vi får inte glömma bort att även de anhöriga lider av detta.

Jag som själv lider av psykisk ohälsa kan med handen på hjärtat säga att det är svårt att vara nöjd med hur omgivningen hanterar de här situationerna. När man mår dåligt är det svårt att ta emot hjälp, men om man inte får hjälp så mår man dåligt för det också. Det kan kännas ibland som att oavsett hur omgivningen gör så blir det ändå fel och då är det svårt som anhörig att veta vad man ska göra. Ska man försöka prata med personen och göra personen sur för att man tränger sig på eller ska man bara ignorera och låta personen komma när den är redo?

Jag tror att det viktigaste som anhörig är att uppmärksamma personens mående. Att säga något i stil med: "Jag ser att du mår dåligt. Vad är det som tynger dig?" och är inte personen redo för att prata just då så måste du acceptera det. Visa att du finns där när personen är redo, att du bryr dig och har sett att allt inte är okej. Visa att det är okej att må dåligt, att personen inte är ensam eller behöver känna någon skam eller skuld över sitt mående för det gör oftast det hela värre.

Att ignorera en person som mår dåligt är sällan lösningen på problemet, men man får heller inte klänga sig fast och det kan vara en svår balansgång. Är du dock osäker på hur illa personens mående faktiskt är så kan du alltid kontakta vården för att få råd. Visa att du är villig att vara med på personens resa och att du alltid finns där. Ibland är det enda som behövs någon som lyssnar och faktiskt bryr sig på riktigt.

 
Bildkälla

11 barn dör varje minut

 

Direktlänk till unicef

Man kan inte vara ledsen utan orsak

När jag var liten kunde jag gå och önska att något hemskt skulle inträffa. Så som att en själv eller någon av ens anhöriga skulle bli sjuk och behöva besöka sjukhuset, för då fick jag en anledning och ursäkt till att vara ledsen, för man kan ju inte vara ledsen utan orsak. Om något hemskt inträffade, så som att min funktionshindrade syster åkte in på akuten så hade alla förståelse för att jag mådde dåligt och var ledsen. Då tog skolan hänsyn till mitt mående, folk brydde sig och fanns där, vilket de inte gjorde om jag var ledsen utan orsak. Hur förklarar man som barn hur smärtan inombords känns när man inte vet varför man är ledsen och när man får höra av vuxna: "Inte ska du vara ledsen, le och skratta nu!"?

Att ringa och sjukanmäla sig till sitt jobb eller till sin skola när man är förkyld och har feber är helt okej, men att ringa och sjukanmäla sig för att man en dag har sådan ångest eller är så ledsen helt utan orsak är inte lika accepterat. Det är inte många lärare eller chefer (enligt min erfarenhet) som accepterar att man en dag är hemma för sin psykiska ohälsa. Vad blir då konsekvenserna av detta? - Jo, att man ljuger och istället säger att man är förkyld för då vet man att det accepteras och ingen dömer dig.

Har du någon gång försökt starta en motor när batteriet är dött? Du försöker och försöker vrida på nyckeln för att få igång den, men den startar inte. Så är det att lida av psyksik ohälsa. De dagar där ångesten tar över så är det inte bara att rycka upp sig och ändå gå till jobbet. Då behöver man ladda batteriet, fylla på med bränsle och sen ta nya tag nästa dag. Och det borde vara lika okej som att vila upp sig när man är förkyld.

Att må dåligt psykiskt eller fysiskt är egentligen ingen skillnad, det är vi människor som har skapat skillnaden. Att det ska vara något dåligt och skämmigt att må dåligt psykiskt, men den skillnaden kan vi bryta. #jagvågartala


Smal och fin, tjock och ful?

"Så smal och fin du har blivit sen jag kollade in sist! Följde dig för flera år sen och hittade tillbaka nu."

Det här är en kommentar jag fick för ett tag sedan på instagram. Jag förstår att personen inte menade något illa, men tyvärr kan den uppfattas illa på flera sätt.

Det första som stör mig är varför just smal och fin verkar vara synonymer till varandra i dagens samhälle.
Kan man inte vara fin och tjock? Kan man inte vara "ful" om man är smal? Är vikten det enda som bestämmer om man är fin eller ful? Jag läser ofta kommentarer lite överallt där folk skriver: "Du är inte tjock, du är fin!". Samhället måste lära sig att tjock inte innebär ful och att smal inte automatiskt innebär att vara fin, lyckad och lycklig.

Det andra som stör mig är att personen inte vet varför jag blivit smalare. Det kan bero på tusen olika orsaker och personen vet ju faktiskt inte om det är någon sjukdom, om det beror på min ångest eller att min före detta ätstörning kommit tillbaka. Att lida av psykisk ohälsa kan göra att man rasar i vikt och då är det inte det roligaste att höra vad fin man blivit av sin sjukdom. (Nu har jag inte gått ned i vikt på grund av detta, men det handlar om principen.)

Som sagt så förstår jag att personen bara ville vara snäll, men för mig visar det vad snett samhället egentligen är, när vi tar för givet att ordet smal är en komplimang och hur vi ser ned på tjocka människor, utan att vi ens tänker på det. Vi behöver inte kommentera andras kroppar när vi inte vet något om dem, oavsett storlek.


Allt du andas är ångest

Vet du vad siffran 30 står för?
Det är så många människor som tar sitt liv, varje vecka. Ändå vågar ingen prata om det. Vi är på år 2017 och fortfarande är psykisk ohälsa något man skäms över, som ska tystas ned och gömmas undan.

Vi skäms inte över att berätta att vi är förkylda och har fått feber, men att berätta för sin omgivning att man mår dåligt i själen är något man helst undviker. Varför är det så, när det egentligen är lika okej att må dåligt inombords som att må dåligt av ett virus? Istället för att berätta och vara ärliga lägger vi upp den där fina selfien framför brasan där vi har ett leende på läpparna på instagram och visar vår fina fasad utåt, för det är ju så det ska vara. Alla andra gör ju så och är så lyckliga och lyckade.

Jag vet själv hur det känns att skämmas för sitt mående och fast jag är så öppen om mitt mående så kan jag än idag känna den där skammen. Skammen över att må dåligt. Skammen över att inte vara som alla andra. Tankarna slår mig fortfarande titt som tätt: "Evah, vem skulle kunna älska dig när du lider av ångest? Allt du är är ångest. Allt du andas är ångest!" Och så börjar jag tänka att jag kanske inte är lika mycket värd som andra för att jag mår dåligt i själen. Jag är rädd för att vara en börda för andra. Men det är fel, det är så jävla fel.

 30 människor i veckan tar sitt liv på grund av att de mår dåligt i själen. För att de inte vågar prata om det och vågar de göra det så möts de många gånger av motstånd. Med ord som att de ska rycka upp sig, att det bara är en fas eller att livet innebär att man ibland mår dåligt. Vi måste ta psykisk ohälsa på allvar och hjälpas åt för att siffran ska minska. 30 människor ska inte behöva dö varje vecka för att samhället bara ser på och inte vågar fråga och prata om det.

Du kan göra skillnad. Våga prata om detta, våga fråga dina nära och kära hur de mår och bekräfta att du ser dem, att du ser att allt inte står rätt till och visa dem att du finns där för dem. Våga be om hjälp, både för dig själv och för dina anhörigas skull. När man mår psykiskt dåligt så drabbar det inte bara en själv, det drabbar hela ens omgivning.

Tillsammans kan vi rädda liv och börja må bättre, men då måste vi bryta tystnaden och skammen. Jag uppmanar er alla som någon gång lidit av psykisk ohälsa, som lider av psykisk ohälsa eller som är anhörig till någon som lider av psykisk ohälsa att lägga upp era historier på sociala medier och använda #jagvågartala. Vi kämpar tillsammans! ♥


Varför Sverige fortfarande inte är jämställt

I veckan var det den internationella kvinnodagen och jag har läst ett flertal kommentarer med hur onödig denna dagen är, att Sverige är så jämställt och bra och att feminister och kvinnor bara vill ha allt serverat på silverfat. När jag läser detta tänker jag, vilken värld lever du i egentligen?

JA, Sverige är ett otroligt bra land. Vi lever väldigt jämställt här och är faktiskt ett av världens bästa länder på många sätt. Kvinnor har rösträtt, kvinnor får jobba, kvinnor räknas även som barnets förmyndare (vilket de inte gjorde fram till 1949). Det finns massvis med punkter som är positiva, men det finns också många negativa punkter fortfarande, som både BRÅ och jämO tagit fram. Därför tänkte jag lista dem här nedanför. Även om du vill tro det så är varken du eller Sverige perfekt och jag tänker inte blunda för dessa saker bara för att passa in i den där "sköna, lättsamma och tysta tjejen" som ska passa mäns smak.

• 97% av alla anmälda sexualbrott 2015 utfördes av män.
• 3,0% av kvinnorna & 0,4% av männen uppger att de blivit utsatta för sexualbrott under 2015.
• Mest utsatta för sexuallbrott under 2015 var kvinnor mellan 16-24.
• Kvinnodominerande yrken är strukturellt undervärderade. Genomsnittslönen i dessa yrken är 28.600 kr, jämfört med mansdominerande yrken där genomsnittlönen är 33.900 kr.
• Om man räknar bort skillnader mellan män och kvinnor som beror på sektor, yrke och arbetstid skulle kvinnors löner uppgå till 93% av männens lön.

• Kvinnor får också lägre pension då männen tar ut ca 20% föräldrarledigheten. 60% av männen tar inte ut någon ledighet alls under barnets första år.
• 72% av alla chefer är män.
• Friends nätrapport visar att av 1015 personer så har 1/3 av tjejerna utsatts för sexuella trakasserier på nätet.

Detta är bara ett fåtal punkter om varför en kvinnodag behövs. Varför vi fortfarande måste prata om kvinnors rättigheter. Det finns mycket kvar att prata om, det finns många punkter där kvinnor blir nedtryckta och förminskade så om du tror att Sverige är det perfekta landet, där kvinnor har exakt samma möjligheter och rättigheter som män så borde du öppna ögonen och se dig omkring. Kolla hur kanske din mamma, din syster, din flickvän, din dotter blir behandlade ute i samhället. Öppna ögonen och gör något åt saken! Hur svårt ska det vara att behandla alla människor lika, oavsett kön?



Ångest för pengar och ekonomi

Pengar är ett ord som kan väcka ångest hos många människor, även hos mig stundtals.
Innan jag föddes levde min familj väldigt snålt. De fick hjälp av majblomman med kläder, leksaker och ibland hjälpte min farfar till med mat. Mina föräldrar hade två barn men fick vända på kronorna för att få det att gå ihop. Det var såklart jobbigt, men de fick det att fungera.

Jag har aldrig upplevt att ha dåligt ställt, men att veta hur de har haft det har gett mig respekt för pengar och jag vet pengars värde. Jag kan själv ha pengaångest, särskilt de månader där alla räkningar kommer på en gång som nu under februari. Bilskatten, bil - och hemförsäkring inklusive hyran och de vanliga utgifterna. Jag gillar inte att ta stora beslut gällande ekonomi då det faktiskt väcker en stor ångest inom mig. Jag är alltid rädd för oväntade utgifter och tänker alltid om jag har möjlighet att köpa det och det. Även om jag vet att något är en investering som jag måste ha kan det vara jobbigt att spendera de pengarna och jag kan få ångest.

Jag tror att vi människor generellt jämför oss väldigt mycket med andra. Vi tänker nog ofta på vad "alla andra" kan köpa, hur de lever och har nog en föreställning om att andra inte oroar sig för pengar utan bara kan spendera hur som helst. Jag tror faktiskt inte att det är så. Jag tror faktiskt att det är många människor där ute som oroar sig för pengar och får ångest av att tänka på ekonomi, lån, räntor och utgifter. Det kan vara svårt att förstå och det är lätt att bli stressad när man ska ta beslut inom det ekonomiska.

Jag läste en artikel hos kit om just detta med pengaångest där en psykolog ger tips på hur man slipper ångesten. Jag tycker det var väldigt bra tips och jag tror att många kan behöva ta del av det, för ekonomi behöver ju faktiskt inte alla gånger vara något ångestfyllt.


« Tidigare inlägg
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...