Många gånger när jag känt ångestsymptom i kroppen så har jag trott att ångesten bara kommit helt utan vidare. Jag har trott att det inte finns någon anledning till den alla gånger. Men sen jag började lära känna mig själv mer så har jag märkt att det alltid finns en anledning till varför jag känner ångestsymptom.
Det kan vara att jag är stressad inför något, att jag oroar mig för framtiden för att jag vill ha kontroll över den, att jag sett att någons telefon gått sönder och då börjar oroa mig för att min också ska gå sönder. Det kan vara något som någon sagt som jag uppfattar fel och blir då rädd att bli lämnad. Det finns alltid en trigger av något slag när mina ångestsymptom börjar.
Så när jag känner dessa symptom så sätter jag mig ned, drar ett djupt andetag och frågar mig själv: "Vad är det du känner och tänker just nu? Vad orsakade dessa tankar och känslor?" När jag kommit fram till ett svar så försöker jag hantera det på olika sätt. Om jag exempelvis oroar mig för att min telefon ska gå sönder så tänker jag: "Jag bryr mig inte!" för då får tankarna ingen föda. Jag kan ju faktiskt inte göra något åt det när det inte har hänt och därför behöver jag inte bry mig. Skulle jag däremot börja tänka ut lösningar på problemet så matar jag tankarna mer. Tankarna får finnas där, men jag behöver inte mata dem större än vad de är.
För mig personligen finns det alltid en trigger till min ångest även om den ibland kan vara svår att finna. Kanske är det så för dig också, att din ångest inte bara kommer helt utan vidare. Så nästa gång du får ångest så försök lista ut vad det är som triggar igång den, för då kanske dina symptom lättar lite.