Övervikt kan påverka den psykiska hälsan, men sambandet är komplext. Det är inte alltid själva vikten som orsakar psykiskt lidande. Stress, sömnproblem, smärta, kroppsliga besvär och omgivningens attityder kan också spela stor roll.
För vissa personer kan viktuppgång och psykiskt mående påverka varandra. Nedstämdhet, oro eller långvarig stress kan göra det svårare att planera måltider, röra på sig och ta hand om sina rutiner. Samtidigt kan hälsobesvär, negativa kommentarer och misslyckade försök att gå ner i vikt påverka självkänslan.
Det är viktigt att komma ihåg att kroppsvikt inte säger något om en persons värde, karaktär eller disciplin.
Skam och negativ självbild
Många personer med övervikt möter fördomar eller negativa kommentarer i vardagen. Det kan ske i sociala sammanhang, inom vården, på arbetsplatsen eller på internet. Sådana erfarenheter brukar kallas viktstigma.
Viktstigma kan bidra till:
- Skam över den egna kroppen.
- Sämre självkänsla.
- Oro inför att träffa andra människor.
- Undvikande av sociala aktiviteter.
- Rädsla för att söka hjälp i vården.
- Ökad stress och nedstämdhet.
Skam gör det ofta svårare att förändra vanor. Den kan leda till att en person isolerar sig, äter i hemlighet eller undviker situationer där kroppen blir synlig. Ett respektfullt bemötande är därför en viktig del av all behandling.
Mat som tröst eller sätt att hantera känslor
Mat kan ge tröst, avkoppling och tillfällig lindring vid exempelvis stress, ensamhet, oro eller nedstämdhet. Det är vanligt att ibland äta för att hantera känslor, men för vissa blir mönstret återkommande och svårt att kontrollera.
Det kan exempelvis handla om att:
- Äta trots att man inte är hungrig.
- Äta stora mängder på kort tid.
- Känna att man inte kan sluta äta.
- Äta i hemlighet.
- Uppleva stark skuld eller skam efteråt.
- Använda mat som det främsta sättet att hantera jobbiga känslor.
Sådana besvär kan förekomma vid hetsätningsproblematik eller andra ätstörningar. Det är viktigt att skilja mellan ett starkt sug efter mat och ett medicinskt fastställt matberoende. Begreppet matberoende används ofta i vardagen, men det är inte en enhetlig diagnos på samma sätt som exempelvis hetsätningsstörning.
Oavsett vilken benämning som används är återkommande kontrollförlust kring mat något som kan vara värt att söka hjälp för.
När viktminskning blir en psykisk belastning
Många börjar försöka gå ner i vikt med strikta regler. Om reglerna blir för hårda kan de leda till ett mönster där personen äter mycket begränsat under en period och sedan tappar kontrollen. Efteråt kan skuldkänslor leda till nya restriktioner och försvåra din resan mot viktnedgång.
Ett sådant mönster kan påverka:
- Självkänslan.
- Förhållandet till mat.
- Energin och koncentrationen.
- Det sociala livet.
- Motivation och tillit till den egna förmågan.
En hållbar behandling fokuserar därför inte bara på siffran på vågen. Även sömn, stress, psykiskt mående, matvanor och livssituation behöver tas med i bedömningen.
Vilken hjälp finns?
Det finns flera olika vägar till stöd. Vilken hjälp som är lämplig beror på personens hälsa, besvär, mål och livssituation.
Vårdcentralen
En vårdcentral kan göra en bred bedömning av hälsan och hjälpa till med fortsatt behandling. Där kan man bland annat få prata om:
- Matvanor och fysisk aktivitet.
- Blodtryck, blodsocker och blodfetter.
- Sömn och stress.
- Läkemedel och andra sjukdomar.
- Psykiskt mående.
- Eventuell remiss till annan vård.
Det går bra att söka hjälp även om man inte vet exakt vilken behandling man behöver. Det kan räcka att beskriva vad som känns svårt och hur länge problemen har funnits.
Dietist
En dietist kan hjälpa till att skapa matvanor som ger näring och fungerar i vardagen. Fokus behöver inte ligga på strikta regler eller snabba resultat. Rådgivningen kan i stället handla om regelbundna måltider, mättnad, portionsstorlek och hur man kan hantera sötsug eller känsloätande.
Psykolog eller psykoterapeut
Samtalsbehandling kan vara värdefull om stress, oro, nedstämdhet, skam eller låg självkänsla påverkar matvanorna. Behandlingen kan bland annat ge verktyg för att:
- Förstå sambandet mellan känslor och ätande.
- Hantera stress och svåra situationer.
- Minska självkritik och skam.
- Bryta mönster av hetsätning.
- Skapa mer stabila rutiner.
- Förbättra relationen till den egna kroppen.
Kognitiv beteendeterapi, KBT, används bland annat vid hetsätningsproblematik och kan hjälpa personen att upptäcka och förändra tankar och beteenden som håller problemen kvar.
Behandling mot övervikt och obesitas
För vissa personer kan strukturerad behandling mot övervikt eller obesitas vara aktuell. Den kan innehålla stöd kring mat, fysisk aktivitet, sömn och beteendeförändringar.
I vissa fall kan läkemedel för viktminskning vara ett alternativ. Sådan behandling bedöms av läkare och ska följas upp inom vården. Läkemedel ersätter inte automatiskt stöd för psykiskt mående eller behandling av problematiskt ätande.
Vid svår obesitas kan kirurgisk behandling i vissa fall bli aktuell. Även då behövs uppföljning och stöd före och efter behandlingen.
Om du misstänker en ätstörning
Återkommande hetsätning, stark ångest kring mat, kräkningar, överdriven träning eller mycket strikta matregler kan vara tecken på en ätstörning. Då är det viktigt att söka professionell hjälp i stället för att försöka lösa problemen med ännu hårdare dietregler.
Kontakta en vårdcentral eller en mottagning som arbetar med ätstörningar. Du kan också söka information och stöd hos etablerade organisationer inom området. Om du har allvarliga självmordstankar eller befinner dig i akut fara ska du kontakta 112. Vid akuta men inte livshotande besvär kan du kontakta 1177 för vägledning.
Att söka hjälp är inte ett misslyckande
Att be om hjälp med vikt, matvanor eller psykiskt mående är ett tecken på att du tar dina besvär på allvar. Det finns sällan en enda lösning som passar alla. En bra behandling utgår från hela personen och tar hänsyn till både kroppslig och psykisk hälsa.
Vården ska erbjuda stöd utan skuldbeläggning. Om du inte känner dig lyssnad på kan du be om en ny bedömning eller fråga om det finns en annan behandlare med erfarenhet av obesitas, ätproblematik eller psykisk ohälsa.
